Denna kvalitativa studie syftar till att studera en grupp adopterades egna erfarenheter av utanförskap samt att studera deras erfarenhet av stöd i detta utanförskap. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer från sex personer som är internationellt adopterade från Colombia som alla vuxit upp i Sverige. Intervjuerna har transkriberats och analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys.  Resultatet visar på att samtliga intervjupersoner mer eller mindre har upplevt ett utanförskap under uppväxten. Det har även framkommit att personernas "icke-vita" utseende har haft stor betydelse när det kommit till omgivningens bemötande gentemot dem, vilket dels har bidragit till att den adopterade upplevt en känsla av att inte passa in i samhället. I studien blev det även uppenbart med ett annat typ av utanförskap vilket var känslan av att befinna sig i ett mellanfack. Att befinna sig i ett mellanfack var något som vissa intervjupersoner kände igen då de inte känt någon samhörighet till varken Sverige eller Colombia. Att få stöd har vi sett utifrån vårt resultat är viktigt för intervjupersonerna. Det resultat som framkom gällande kännedomen av stöd som var riktat till adopterade var väldigt begränsad och nästan obefintlig bland intervjupersonerna.

Att komma till ett helt nytt land har en del konsekvenser för immigranter, speciellt när immigranterna från Mellanöstern kommer till Europa. Skillnaden mellan dessa två områden är många men först och främst är det språket och kulturen; därefter kommer andra skillnader som immigranter upptäcker när de börjar socialisera sig i det nya landet. Studien syftar till att skapa djupare förståelse för hur individer från Mellanöstern socialiseras i det svenska samhället samt att undersöka hur socialisationen påverkar individernas identitet genom att leva med dubbla kulturer. Studien undersöker även immigranternas svårigheter när det gäller språk och socialisation i det nya landet. Immigranternas upplevelser analyseras och studeras med hjälp av följande socialpsykologiska teorier; symbolisk interaktionism (spegeljaget), acculturation, social identitet och bikulturell identitet. Tio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med immigranterna från tre olika länder i Mellanöstern (Syrien, Libanon och Irak). Immigranterna som deltar i studien har bott minst fem år i Sverige. Datan som samlats in har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att språket är en viktig del för att immigranterna ska kunna integreras i samhället, Även kroppspråk har varit till hjälp när språket saknades. Det framkom även att modersmålsanvändning alltid har utgjort en form av trygghet och känts naturligt för respondenterna. Respondenterna identifierar sig olika med kulturerna. Vidare visar resultat att umgänge med familjen eller personer med samma bakgrund skapar en identitetstrygghet. / Moving to a whole new country has some consequences for immigrants, especially when immigrants from the Middle East come to Europe. There are many differences between these two areas but first and foremost it is the language and the culture; other differences that immigrants discover emerge as they begin to socialize in the new country. The study aims, on the one hand, to create a deeper understanding of how individuals from the Middle East are socialized in Swedish society and, on the other, to investigate how socialization affects individuals’ identity when living with dual cultures. The study also examines the immigrants’ difficulties with regards to language and socialization in the new country. Immigrants’ experiences are analyzed andstudied using the following social psychological theories: symbolic interactionism (mirrorself), acculturation, social identity, and bicultural identity. Ten semi-structured interviews were conducted with immigrants from three different countries in the Middle East (Syria, Lebanon and Iraq). The immigrants participating in the study have lived in Sweden for at least five years. The data collected has been analyzed using thematic analysis. The results show that language is an important issue for immigrants to be able to interact in society. Furthermore, the use of body language has been helpful when the language was lacking. It also emerged that mother-tongue use has always made immigrants feel safe and natural for the respondents. The respondents identify differently with the cultures. In addition, results show that being with the family or people with the same background creates an identity that feels safe.

Syftet med den här studien är att få kunskap om personal och vårdnadshavares perspektiv på vilka möjligheter och utmaningar de ser i fritidshemmets inkluderande praktik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Insamlingen av data har skett genom intervjuer med personal och vårdnadshavare. Då forskningen inom fritidshemmet är begränsad är min förhoppning att denna studie ska utgöra ett kunskapsbidrag kring fritidshemmets inkluderande praktik.  Mina teoretiska utgångspunkter är symbolisk interaktionism (SI) och det relationella perspektivet. Dessa två teorier bidrar till att ge en förståelse till aktörernas samspel och hur även miljön påverkar detta samspel. Både SI och det relationella perspektivet visar samspelets betydelse för olika sammanhang.  Studiens metodansats är grundad teori (GT) och den är vald utifrån att den erbjuder en systematisk och flexibel vägledning för insamlandet av data.  Resultaten visar att fritidshemmets komplexitet resulterar i att det i flera situationer uppstår en diskrepans mellan hur personal och vårdnadshavare skulle vilja att det inkluderande arbetet i fritidshemmet fungerade kontra hur de beskriver att det fungerar för personalen och eleverna. Min slutsats är att komplexiteten som finns när det gäller fritidshemmets inkluderande praktik gör att det är svårt att dra någon generell slutsats. Detta även utifrån att studien bygger på samspelet mellan aktörerna och miljön, och personalen och vårdnadshavarna har olika utgångslägen. Personalen relaterar till sin professionella lärarsituation medan vårdnadshavarna beskriver en situation utifrån sitt barn.

Socialtjänsten har ett stort ansvar när det kommer till barn och unga och ska verka för att de växer upp under goda och trygga förhållande. Att arbeta med barn och unga inom ramen för socialarbete beskrivs som utmanande och många socialarbetare som arbetar med denna målgrupp tenderar att drabbas av sekundär traumatisering och utbrändhet. Hur socialarbetare hanterar och upplever olika känslor som uppstår i deras professionella möte med barn och unga är dock ett område som är relativt outforskat trots att det är något som kan få betydelse för alla involverade. Syftet med denna studie har varit att förstå hur socialarbetarnas känsloarbete ser ut och påverkas i mötet med barn och unga som begått allvarligare brott, för att belysa och tydliggöra socialarbetarnas behov. I denna studie har intervjuer genomförts med sex socionomer som på olika sätt arbetar inom ramen för socialtjänsten i Sverige. Resultatet indikerar att socialarbetare aktivt använder sig av känsloarbete för att upprätthålla professionalism och försöka göra skillnad. Samtidigt upplever de svårigheter att förankra teoretisk kunskap i det praktiska arbetet. Studien indikerar att det kan vara värdefullt att förstå hur socialarbetarnas känsloarbete ser ut för att bidra med kunskap relevant för professionell utveckling och det relationskapande arbetet. / Social services have a great responsibility when it comes to children and young people work to ensure that they grow up in good and safe conditions. Working with children and young people within the framework of social work is described as challenging and many social workers who work with this group tend to suffer from secondary traumatization and burnout. However, how social workers handle and experience different emotions that arise in their professional encounter with children and young people is an area that is relatively unexplored, even though it is something that can be important for everyone involved. The purpose of this thesis has been to understand how social workers emotional labour looks like and is affected in the meeting with children and young people who have committed serious crimes, to highlight and clarify the social workers needs. In this study, interviews have been conducted with six social workers who work within social services in Sweden. The results indicate that social workers actively use emotional labour to maintain professionalism and to try to create change. At the same time, the social workers experience difficulties in anchoring the theoretical knowledge in the practical work. The study indicates that it is valuable to understand social workers emotional labour to contribute knowledge relevant to professional development and the relationship-building work.

Studiens intresseområde är att undersöka hur det är Att leva nyktert efter alkohol- och/eller drogmissbruk, vilket tar fasta på individens subjektiva upplevelse av att leva nykter efter ett missbruk samt hur nykterheten upprätthålls. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori och är en kvalitativ studie, där målsättningen var att generera en grundad teori som synliggör upplevelsen av att leva nyktert efter ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Totalt genomfördes fem intervjuer med fem deltagare, en parintervju och fyra enskilda, varav en återintervju. Vidare användes data i form av TV- och podcastintervjuer, sammanlagt tio avsnitt. Under studien framträdde huvudangelägenheten Att lära sig leva utan sinnesförändrande substanser, den mest framträdande problematiken inom området, vilken besvaras med kärnkategorin Att ta kontroll över sitt liv. Den teoretiskt grundade modellen illustrerar hur kärnkategorin relateras till samtliga kategorier, vilka utgörs av Acceptans och sjukdomsinsikt, Att ta av sig masken, Motivation till att upprätthålla nykterhet, Strategier för att upprätthålla nykterhet, Att växa ur sina relationer, Romantiseringen av alkohol samt Från en avvikelse till en annan. En betydelsefull slutsats kopplad till den teoretiska modellen är att individen efter sitt missbruk utvecklar inre faktorer som främjar upprätthållandet av nykterheten, samtidigt utmanas och tvingas individen hantera yttre faktorer som hämmar den.

ABSTRAKT(A)sociala medier? - en studie kring unga människors tankar om sociala medier och dess betydelse för deras sätt att interagera.Victoria Pettersson & Paulina Ekelund BookExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpKonst, kultur och kommunikation (K3)Området för Kultur och samhälleMalmö högskolaHandledare: Ulrika SjöbergExaminator: Bo ReimerVårterminen 2013Nyckelord: Socialitet, Sociala plattformar, Kommunikation, Medierad kommunikation, Interaktivitet, Medierad interaktion, Symbolisk interaktionism, Digital mobilitet, Tid, Rum.I denna studie har vi undersökt hur den digitala mobiliteten och medieanvändning har påverkat unga människors sociala relationer. Vi har studerat en eventuell förändring av interaktionen mellan människor och samspelet mellan kommunikationen i den virtuella och fysiska världen. Studien bygger på en kvalitativ studie där det empiriska materialet har samlats in genom 5 gruppintervjuer med 14 informanter mellan 20-30 år. Vi utförde halvstrukturerade begreppsintervjuer med inslag av fenomenologi. Studien visade att användningen av sociala medier ökat på grund av den digitala mobilitetens utveckling. Man socialiserar på ett annat sätt och idag umgås man både kring och igenom sociala medier då de har blivit ett naturligt inslag i våra vardagliga rutiner.

Prostitution är ett omdebatterat ämne över hela världen, där Sverige har en kontroversiell lag som syftar till att skuldbelägga sexköparna istället för de som befinner sig i prostitution. Trots detta tenderar individer i prostitution att fortfarande bli stigmatiserade för sin situation i Sverige. Denna studie syftar därför till att undersöka hur stigmatisering påverkar individers förutsättningar att lämna prostitution utifrån yrkesverksammas uppfattningar med en utgångspunkt i Howard Beckers stämplingsteoretiska perspektiv om avvikande beteende, symbolisk interaktionism och master status. Studien antar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma som arbetar med att möta individer som befinner sig i prostitution. Resultatet visar att samhällets stigmatisering av individer i prostitution försvårar förutsättningar att lämna prostitution genom att de stereotypa bilderna bidrar till skuld- och skamkänslor och bristande sociala relationerna för individerna, som hindrar dessa från att få stöd och hjälp. De stereotyper som framkommer i intervjuerna är bilden av prostitution som något som antingen sker under tvång, respektive är något glamoröst och frivilligt. Till följd av stereotyperna och den stigmatisering som dessa medför, skapas ett socialt utanförskap för individer som befinner sig i prostitution, där dessa uppfattas som avvikande från samhällets överenskomna regler. Sammantaget påverkar stigmatiseringen hela individens liv, där skuld- och skamkänslorna som uppstår kan försvåra för individer att lämna prostitution.

Socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet vilket innefattar rättssäkerhet, den enskildes medinflytande samt en lättillgänglig service (Socialstyrelsen, 2021). För detta krävs en fungerande kommunikation mellan klient och yrkesverksam. För att klienter som inte behärskar det svenska språket skall kunna bevara sin rätt skall de erbjudas tolk (Förvaltningslag 2017:900, 13§). Denna kvalitativa intervjustudie undersöker socialarbetares erfarenheter av tolkanvändandet i behandlade samtal. Empirin samlades in genom nio individuella intervjuer med socialarbetare. Dessa arbetande på tre olika verksamheter med samma arbetsuppgifter inom samma kommun. Materialet kodades och tematiserades genom en reflexiv tematisk analys. Teorin som använts för att analysera empirin är symbolisk interaktionism samt begreppet yrkeskompetens vilket består av relationskompetens och handlingskompetens. Resultatet visar på praktiska, relationella och språkliga utmaningar som kan ske i och med att orden filtreras genom en till person. Dessa svårigheter kan även medföra andra typer av missförstånd än i samtal utan tolk. Studien visar även vad dessa svårigheter kan få för konsekvenser för klienten. Om översättningen inte sker korrekt och klienten inte förstår syftet med behandlingen skulle detta kunna innebära att klienten tackar nej till insats. Felaktiga översättningar utan känsloyttringar skulle kunna få stora konsekvenser för klienten genom att socialarbetaren inte förstår att klienten tagit till sig av behandlingen vilket i sin tur kan leda till ingripande åtgärder. Tolkens närvaro kan medföra en osäkerhet i att berätta om känslor och erfarenheter. Även om fokus ligger på svårigheter i tolkförmedlade samtal lyfter studien hur viktig tolken är för det sociala arbetet och klienterna. Faktorer som underlättar det tolkförmedlade samtalet är att tolken har kunskap om verksamheten och översätter korrekt med känsla. Det är även fördelaktigt att använda sig av samma tolk vid besök med en och samma klient och att ett samarbete finns mellan de båda professionella. Om telefontolk eller platstolk underlättar skiljer sig åt mellan situation och person.

Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig. / <p>Med sammanfattning på engelska</p>

Bakgrund: Valet av uppsatsämne grundar sig i att det skett en förändring i synen på betydelsen av en relation mellan föräldrar och barn under senaste århundradet. Att föräldrarna har fått en större betydelse i barnens liv gör det därför intressant att studera hur föräldrar som har sina barn placerade i familjehem görs delaktiga i barnens liv utifrån socialsekreterares uppfattningar om delaktighetsfrämjande arbete och sitt handlingsutrymme i detta arbete. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv beskriva och analysera socialsekreterares uppfattningar om sitt handlingsutrymme och delaktighetsfrämjande arbete med föräldrar till familjehemsplacerade barn. Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats där materialet har skapats genom halvstrukturerade intervjuer och empirin utgörs av fyra stycken transkriberade intervjuer. Urvalet har skett genom att socialsekreterare som har arbetsuppgifter som innefattar att arbeta med föräldrar till familjehemsplacerade barn kontaktades. Empirin har sedan bearbetats och analyserats utifrån en tematisk analysmodell. Resultatet presenteras sedan i relation till studiens teoretiska ram samt tidigare forskning. Resultat: Denna studie visar på att tillgänglighet och kontinuitet är enligt socialsekreterarna av betydelse för skapandet av en relation mellan socialsekreterare och föräldrar, vilket i sin tur främjar föräldrarnas delaktighet samt att det kan vara av betydelse för barnets bästa. I detta arbete så upplever socialsekreterarna att deras handlingsutrymme är stort och att det har en frihet i hur de kan lägga upp ett delaktighetsfrämjande arbete med föräldrar till familjehemsplacerade barn. Men samtidigt beskriver de även aspekter som de upplever begränsa deras handlingsutrymme. / Background: The choice of subject in this study is based on the altered perception of the importance of a relation between parents and children the last century. The enlarged importance of parent's involvement in their children's lives makes it interesting to study how these parents are made participated by the social worker and their perspectives of a work that promotes participation among these parents and how the social worker perceive their discretion in this work. Purpose: This study aims to describe and analyse, from a symbolic interactionistic perspective, the perspective of social workers about their discretion and the work of promoting participation among parents with children in foster care. Method: This study has a qualitative approach where the material was made by semi-structured interviews and the empirics consists of four transcribed interviews. We contacted social worker who is working with parents that have children placed in foster care to make our selection. The empirics have then been processed and analysed with a thematic analyse model. The result is then presented in relation to this study's theoretical frame and previous research. Result: The results of this study shows that availability and continuity are, according to the social worker, of importance in the making of a relation between the social worker and these parents, which in turn can promote the parent's participation and it can also be for the child's best. In this work the social worker experiencing that they have a wide discretion which enables them to scheduled their own time which they spend in the work of promoting participation among parents with children in foster care. At the same time, they also describe aspects that they feel is limiting their discretion.