Vad kan man idag begära av ett informationssystem? Det står klart att informationssystem ska stödja och ersätta arbetsuppgifter inom företag för att öka effektiviteten eller minska kostnaderna. Men vilka arbetsuppgifter ska ett system klara av att göra lika bra som en människa och hur ska det lyckas göra lika bra bedömningar om vad som bör göras när man möter en svår uppgift, där det kanske verkligen behövs ett bra IT-stöd för att enklare ska klara av situationen? Bakgrunden till vårt arbete grundades på en tidigare undersökning en av oss gjort på sågverket där man hade problem med lagerstyrningen. Det rekommenderades då att Bodafors skulle implementera truckdatorer och en grafisk truckmodul för effektivare lagerhantering med hjälp av RFID. Det beslutades då att ett första steg skulle genomföras under hösten med truckdatorer i två av truckarna och en utbyggnad av det befintliga systemet för att truckförarna ska få se en aktuell bild över lagret och utlastningarna som ska ske under veckan. Vi kom fram till att SYSteams arbetssätt grundade sig på vattenfallsmodellen som kanske är den mest klassiska modellen för systemutveckling, med sina rötter på 60-talet. Vi konstaterade också att man har mycket att lära av modern Knowledge Management-teori som försöker fånga kompetenser och kunskap hos individer i system för att uppmuntra en företagsmiljö där kunskap delas mellan individerna. Vi sammanställde en serie konkreta råd för systemutvecklare för att bli bättre på att fånga kunskap i en systemutvecklingsmodell med en iterativ utvecklingsprocess som vi kallar för kunskapsfrämjande systemutveckling. / What can be expected of an information system today? It stands clear that information systems should support and replace tasks within companies to enhance efficiency and/or reduce costs. But which tasks should we rely on that a system could manage as well as a human being can today? Especially in difficult situations where human experience is put to the test and where we really could use the help of an information system to make the right judgements. The background of our essay was based on a former investigation one of us made during the spring of 2006 in the company due to logistic problems in the warehouse. It was then recommended that Bodafors should get truck computers and a graphic truck module for more efficient warehousing alongside with RFID. It was decided that a first step was to be taken during the autumn with computers in two of the trucks and the implementation of a system for trucks for an outline of the actual supply in the warehouse and the current orders to be loaded during the week. We reached the conclusion that SYSteams development of TruckSaw was founded on the classic waterfall model, with its roots in the 1960’s. We also learned that developers has alot to learn from modern Knowledge Management theory, with its focus on catching key competence and knowledge within an organisation and the creation of an environment encouraging the sharing of competence and knowledge. With a Knowledge Management driven approach we put together a series of advice for developers to become better at catching knowledge by using a different, iterative approach to developing a system, knowledge promoting system development.

Mänskliga faktorer som till exempel kommunikation och tillit påverkar hur människor interagerar med varandra. I agil systemutveckling ingår relationer, samspel och samarbete mellan människor och dessa påverkar om systemutvecklingsprojektet anses framgångsrikt eller ej. Men ofta i systemutvecklingsprojekt så läggs det mer tid på själva tekniken än de sociala aspekterna, där de mänskliga faktorerna i många fall är en avgörande faktor för projektets slutresultat. Syftet med det nuvarande arbetet är att beskriva vilka mänskliga faktorer som är viktiga för att effektivisera samarbete i agila systemutvecklingsprojekt, samt att beskriva hur agil systemutveckling på Trafikverket utförs. Trafikverket ville ha studien genomförd för att resultatet av studien skulle hjälpa till att minska antalet mindre framgångsrika systemutvecklingsprojekt på Trafikverket. Huvudfrågan i arbetet är: Vilka mänskliga faktorer är viktiga för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt? En fallstudie utfördes vid Trafikverket genom sju semistrukturerade intervjuer som följdes upp av enkäter och dokumentstudier. Det sammanlagda resultatet tyder på att för att effektivisera samarbetet mellan verksamhetskunniga och utvecklare i agila systemutvecklingsprojekt på Trafikverket krävs fokus på följande fem mänskliga faktorer: kommunikation, tillit, ledarskap, kunskap och motivation. / Human factors influence how people interact and communicate with each other. Agile system development work consists of relationships, interaction and cooperation between people. These aspects impact the system development project´s results. However, often in system development there is more focus on the technology itself than on the social aspects, where human factors appear to be a decisive factor, in many cases for the project's end result. The purpose of this study is to describe what human factors that can lead to more efficient cooperation in agile software development projects, and to describe how agile system development looks like at Trafikverket. Trafikverket wished this study to be implemented as the study’s results may help to reduce the number of less successful systems development projects at Trafikverket. The main research question in this work is: What human factors are important to make cooperation between customers and developers of agile software development projects more efficient? A case study was conducted at Trafikverket. Data collected from seven semi-structured interviews followed up by questionnaires and document studies was used for the analysis. Conclusion’s suggests that in order to make cooperation between customers and developers in agile system development projects at Trafikverket more efficient five human factors as communication, trust , leadership, knowledge and motivation should be focused.

Denna studie har som syfte att undersöka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar både traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillhöra någon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut för denna typ av system. Detta system kallar vi gränsfallssystem. För att undersöka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta för att se ifall det existerar någon form av system som har egenskaper från båda dessa ytterligheter och om det existerar sådana system hur man på bästa sätt ska utveckla dem. En designmodell skapas därmed och testas via en fallstudie för att se hur väl den teoretiska modellen stämmer överens med systemutveckling i den praktiken. Resultatet av studien visade att det finns en typ av system som varken ryms inom ramen för e- infrastrukturer eller traditionella system. Resultatet visade också att designmodellen kan appliceras på denna typ av system. Vid utvecklingen såg vi dock att många av designprinciperna i designmodellen inte föreföll relevanta. Definitionen för gränsfallssystem passade också bara på vissa delar av fallstudien. Definitionen för gränsfallssystem har efter studiens genomförande omarbetats till: -  Den första systemversionen består av få men mycket genomtänkta och direkt användbara funktioner. -  Vilka funktioner som i senare versioner läggs till bestäms av vilka behov av ytterligare funktionalitet användarna ser när systemet är operativt. Till denna definition presenterar studien designregler, som i fallstudien löste de problem som uppstod, kopplade till de specifika egenskaperna för den omarbetade versionen av definitionen. / The purpose of this study is to examine if there's a type of system which properties reminds of both traditional systems and e-infrastructures without belonging to either of the two. How a design model for development of this kind of system looks will also be examined. The kind of system is what we refer to as a borderline system. To examine this traditional systems and E-infrastructures and their development methods have been analyzed in order to see if there is some kind of system in between the two endpoints. And if there is something there, how a design model for this kind of borderline system would look. A case study was applied to see how well the theoretical design model was applicable to practical system development. Results of the study show that there in fact is a type of system, which do not fit in the frames of neither traditional systems nor e-infrastructures. It also showed that the design model could be applied during development of this kind of system. During the development many of the design principles were found irrelevant. The definition of borderline systems was also only applicable for some parts of the developed system. The definition of borderline systems were then reformed to: - The first version of the system contains only a few but through thought functions that generate direct usefulness. - Which functions that will be added in later versions will be decided by the need of these functions that is expressed by the users during the operating time of the system. The study presents design rules, which in the development process solved the problems that were found and linked to the specific properties of the redefined version of the borderline system definition.

Digitaliseringen är en förändring som genomsyrar dagens samhälle och är inte bara enIT-fråga utan en utvecklingsfråga för hela samhället. Ny teknik ger möjligheter menskapar också utmaningar. Redovisning- och revisionsbranschen är en av de branschersom digitaliseras och förändringen påverkar tjänsteutbudet, yrkesrollen menframförallt människan. Teknik används i allt större utsträckning, arbetsuppgifterautomatiseras och kompetens kompletteras eller ersätts av teknik, vilket får enemotionell påverkan på människan. Denna studie undersöker vilken emotionellpåverkan digitaliseringen har på redovisningsbranschen, vilka känslor och faktorersom påverkar människan och undersöker om emotionell design av deras vardagligasystemstöd kan bidra till att främja den fortsatta digitaliseringen inom branschen. Först genomförs en teoretisk undersökning för att se vad tidigare forskning ochanvändarundersökningar säger samt analys av sekundärdata. Resultaten frånanvändarundersökningarna och sekundärdatan analyseras utifrån ett fritt tankesätt ochdetta summeras sedan genom faktorer som påverkar och känslor som uppstår hosmänniskor som arbetar inom branschen, i samband med digitaliseringen som sker.Dessa utvärderas sedan i den empiriska delen av studien där kvalitativa intervjuergenomförs. Inför intervjuerna genomfördes en workshop tillsammans med företagetsom vi samarbetade med, där syftet var att brainstorma och ta fram lösningar somsedan ligger till grund för de designförslag som under intervjuerna används för attexemplifiera emotionell design. Under intervjuerna utvärderades design-förslagenutifrån om en känslomässig reaktion kunde skapas. Intervjuerna avslutas med attverifiera om emotionell design kan ha en positiv inverkan på de känslor och faktorersom uppstår vid digitaliseringen, samt om emotionell design kan främja denkommande digitaliseringen. / Digitalization is a change that permeates today's society and is not just an IT issue buta development issue for the whole society. New technology provides opportunities butat the same time creates challenges. The accounting and auditing industry is one ofthe industries that is being digitized and the change affects the services that they offer,it affects the role of the accountants and auditors, but especially the effect on theindividual. Technology is being used to an increasing extent, tasks are automated, andskills are supplemented or replaced by technology, which has an emotional impact onthe human being. This study examines the emotional impact that the digitalization hason the accounting industry, the emotions and factors that affect the individuals andexamines if applying emotional design when developing their everyday used systemcan contribute to promoting the continued digitalization in the industry. First a theoretical study is done to examine what previous research and user surveyssay and an analysis of secondary data. The results from previous research are analyzedwith an open mind and the results are summarized in factors that affect and emotionsthat arise in individuals in the industry in connection with the digitalization that takesplace. The data is then evaluated in the empirical part of the study where qualitativeinterviews are conducted. Prior to the interviews, a workshop was conducted togetherwith the company we collaborated with, where the purpose was to brainstorm anddevelop solutions that form the basis for the design proposals and was used during theinterviews to exemplify emotional design. During the interviews, the design proposalswere evaluated based on whether an emotional reaction occurred. The end of theinterviews focused on verifying whether emotional design can have a positive impacton the individual's feelings and factors that arise during digitization, and whetheremotional design can promote future digitization.

IT-system är idag vanligt förekommande i de flesta typer av  organisationer och är ofta en förutsättning för anställda när de utför sina arbetsuppgifter. IT-systemen kan även vara en förutsättning för automatisering av en organisations verksam-hets- och produktionsprocesser. I takt med ökad IT-användning blir det allt vikti-gare för organisationer att få ut ett högre värde av sina IT-investeringar. IT-system bör därför kontinuerligt utvecklas för att skapa fortsatt god nytta för användare. Utveckling av IT-system kan bedrivas i projekt som arbetsform. När projektorgani-sationer ska avslutas överlämnas resultatet till en förvaltningsorganisation för för-valtning och fortsatt vidareutveckling. Denna avhandling är en studie avseende projekt- och förvaltningsuppdrag av IT-system. Dess övergripande syfte är att bidra till en fördjupad förståelse för hur överlämning från en projektorganisation till en förvaltningsorganisation kan genomföras. En central utgångspunkt har varit att frilägga överlämningen och därmed studera överlämningen i sig och inte som en specifik aktivitet i ett projekt. Två fallstudier har genomförts i två svenska organisationer, vid ett landsting och vid ett försäkringsbolag. För respektive organisation har jag studerat överläm-ningen från ett utvecklingsprojekt till en förvaltningsorganisation genom intervju-er och observationer samt studier av sekundära data. För organisering och presen-tation av de enskilda fallen, dvs. den friläggande tolkningen, har jag tillämpat nar-rativ analys. För den tilldelande tolkningen har jag tillämpat teorigenerering på empirisk grund. Studiens bidrag är begreppsbildande och jag definierar begreppet ”överläm-ningsarena”. För överlämningsarenan identifierar och beskriver jag involverade aktörer, aktiviteter som utförs samt vad som överlämnas. Ett centralt bidrag är även identifierandet och beskrivandet av den kontext som omfattar en överläm-ningsarena. Vidare är bidraget normativt, jag ger råd och riktlinjer för hur en över-lämning bör genomföras.

Software documentation, including code comments, is by many considered an important aspect in the process of software development. In the scientific literature, the perception that code comments increase the understanding of the code appears to be widely accepted. There are however studies indicating that this is not the case and that code comments often are inadequate and erroneous. In order to find out what the opinions on the subject of code comments are amongst software developers themselves, this study intends to investigate their attitudes towards code commenting and the reasons behind these attitudes. A qualitative case study containing eight semi-structured interviews with software developers from a large company in the IT-consulting business have been conducted. The data from the interviews have been analyzed in relation to the Reasoned Action Approach (RAA) in order to gain a deeper understanding of the underlying causes of the software developers’ attitudes. The study found that the majority of the software developers carried an attitude that was considered predominantly negative towards code comments, whereas a small minority displayed a more positive attitude. Some of the attitudes identified from the interview data were that code comments can convey information that is not apparent in the code, comments should only be added when there is a clear need, that the correctness and up-to-dateness of code comments cannot be relied upon and that comments make the code more difficult to read. / Systemdokumentation, och däribland kodkommentarer, är något som av många anses vara viktigt i systemutvecklingsprocessen. I litteraturen inom området verkar det råda en allmänt accepterad uppfattning om att kodkommentarer ökar förståelsen för koden. Det finns dock studier som visar på att så inte är fallet och att kodkommentarer ofta är bristfälliga och felaktiga. För att ta reda på vad systemutvecklare själva har för åsikt när det kommer till kodkommentarer ämnar denna studie undersöka systemutvecklares inställningar till kodkommentarer och de bakomliggande orsakerna till dessa. Genom en kvalitativ fallstudie har åtta semistrukturerade intervjuer utförts med systemutvecklare på ett stort konsultföretag inom IT. Det insamlade intervjumaterialet har sedan analyserats och relaterats till The Reasoned Action Approach (RAA) för att få en djupare förståelse för de bakomliggande orsakerna till systemutvecklarnas inställningar. Studien kom fram till att majoriteten av systemutvecklarna hade en övervägande negativ inställning till kodkommentarer, men ett fåtal visade på en något mer positiv inställning. Några av de inställningar som gick att identifiera från det empiriska materialet var bland annat att kommentarer kan förmedla sådant som inte framgår i koden, kommentarer ska endast skrivas när det finns ett tydligt behov, kommentarers riktighet och aktualitet går inte att lita på, samt att kommentarer försvårar kodens läsbarhet.

Internationell forskning visar att det finns skillnader mellan industrins förväntningar på kunskap och metoder för programvaruutveckling jämfört med vad som återfinns i utbildningsplaner inom Data och Informationsteknik (IT). I den här rapporten presenteras en kvalitativ undersökning av huruvida det finns en skillnad mellan tekniska högskolors utbildning och industriaktörers förväntningar på högskolestudenter inom mjukvaruutveckling specifikt i Sverige, och hur skillnaden i så fall ser ut. För att ytterligare belysa kravbilden på svenska utbildningar undersöks även lagstiftning och akademiska rekommendationer. Resultatet visar att de skillnader som förekommer internationellt, mellan industrins förväntningar och utbildningarnas innehåll, skiljer sig från motsvarande förhållande i Sverige. Utbildningsplanerna svarar väl mot lagstiftning och industriförväntningar. Utbildningsplanernas innehåll motsvarar inte exakt de internationella akademiska rekommendationer som finns för utbildningarna. Detta kan delvis förklaras av att utbildningarnas inriktning är bredare än mot ett specifikt område inom Data och IT. Den övergripande slutsatsen är att utbildningarna svarar väl mot den kravbild som behöver hanteras, men praktikmöjligheter och kontaktytor mot industrin bör tas i beaktning vid framtida utformningar av utbildningsplaner. Framöver bör 1) fler kvantitativa undersökningar göras av akademiska rekommendationer och industriförväntningar samt hur dessa bemöts av utbildningarna, samt 2) handlingsplaner för anpassning av utbildningsplaner utformas. / International research shows that there is a gap between industrial expectations on Software Development knowledge and methodology compared to the content of education within Computing. This report presents qualitative research on whether there is a gap between undergraduate education and the expectations from industry within Software Development specifically in Sweden, and if so, what the gap looks like. To shed further light on the demands and recommendations that Swedish education faces, recommendations from academia and legislation is also investigated. The result shows that the international gap between education and industry, differs from the equivalent relation in Sweden. The curricula meet demands from legislation and industrial expectations. The international academical recommendations suggested for the programs are not exactly matched by the content of the curricula. This can partly be explained by the educational focus being broader than towards a specific disciplin within computing. The overall conclusion is that educational programs meet the demands, recommendations and expectations they face. But practical experience and contact with industry should be factored into future adjustments of the curricula. Future work includes 1) quantitavely researching academical recommendations and industrial expectations, as well as how these are met by education programs, and 2) creating guidelines for future adjustments of curricula content.

In the context of Covid-19, significant changes have occurred in the way people work. This qualitative study investigates how individuals working in agile software development have been affected by the transition to remote work as a result of the Covid-19 pandemic. Using thematic analysis and a comparative case study as the methodology, the study focuses on areas such as communication, collaboration, cohesion, performance, and outcomes. A summary of the results from the semi-structured interviews in this study reveals that the transition to remote work has not had a negative impact on the outcomes in agile software development. These findings suggest that despite the challenges posed by the Covid-19 pandemic, agile teams have been able to maintain their high levels of performance and results despite the shift to remote work. These conclusions can assist organizations in developing effective strategies to manage and adapt to changes in the work environment, including the transition to remote work.

Level crossings are a dangerous part of railways, causing several deaths every year. While the safest solution is to remove crossings altogether using bridges or tunnels, this is complicated and cannot be done on a large scale. Many level crossings will therefore continue to exist. To enhance the safety of those crossings, they are equipped with automatic barriers, preventing crossing traffic from entering the track when trains are approaching. Partly due to outdated systems, the Swedish Transport Administration procured a fully integrated and automatic level crossing system aimed to make safety systems more cost efficient. However, it has been stated that the cost of such a system is still high in relation to the number of crossings in the Swedish railway infrastructure. To enhance the scalability of safety systems in level crossings, this research aims to explore the potential of modular systems. Applications of the concept within the railway industry are limited. In addition, previous research perceives the power of modular designs differently. This research was conducted as a case study on level crossings in the Swedish railway infrastructure that is managed by the Swedish Transport Administration. Opportunities with modular systems were identified within the three themes of reducing groundwork costs, improving maintenanc eactivities, and enhancing the replaceability of parts. The study proposes that scalability can be increased by a standardised foundational structure, standardised communication protocols, convenient replacements of modules rather than repairs on-site, shared maintenance activities across systems, and customised testing procedures based on the individual requirements of modules. Different conditions, such as being able to oversee the state of inherent modules and regulations regarding data usage, were also determined to be important for a successful implementation. / Plankorsningar är en farlig del av järnvägar som orsakar flera dödsfall varje år. Även om den säkraste lösningen är att bygga bort dessa helt och hållet genom broar och tunnlar, så är detta ofta komplicerat och inte möjligt i många fall. Många plankorsningar kommer därför att finnas kvar. För att säkerställa säkerheten förses dessa med automatiskt fällande bommar, som hindrar korsande trafik att passera spåret när tåg närmar sig. Till följd av bland annat utdaterade system, har Trafikverket upphandlat ett fullt integrerat och automatiskt bomsystem som ska vara mer kostnadseffektivt än tidigare lösningar. Det har däremot konstaterats att kostnaden för ett sådant system fortfarande är hög i relation till antalet korsningar i den svenska järnvägsinfrastrukturen. För att öka skalbarheten av säkerhetssystem i plankorsningar syftar denna forskning till att undersöka potentialen av modulärt designade system. Tidigare studier är oense om möjligheterna med modulsystem. Därutöver är forskning som applicerar konceptet inom järnvägsbranschen begränsad. Denna undersökning utfördes som en fallstudie inom plankorsningar i den svenska järnvägsinfrastrukturen som hanteras av Trafikverket. Möjligheter med modulsystemidentifierades inom de tre temana minskade kostnader för markarbete, förbättratunderhållsarbete, och ökad utbytbarhet av delar. Studien föreslår att skalbarheten kan ökas genom ett standardiserat fundament, standardiserade kommunikationsprotokoll, smidigt utbytbara moduler istället för reparationer i anläggningen, gemensamma underhållsaktiviteter mellan system, och anpassade tester baserat på kraven i enskilda moduler. Samtidigt framträdde vissa villkor, såsom möjligheten att kunna överse tillståndet i de inneboende modulerna och regleringar gällande dataanvändning, som viktiga faktorer för en lyckad implementation.

User involvement is becoming more prevalent in system development as it has been shown to improve user satisfaction, usability, and the overall quality of the finished system. However, users have often been only minimally involved in traditional development methods. This study examines the impact of user involvement on work processes within companies that adopt this approach. Data was collected through semi-structured interviews in a N-study of several companies. The results provide a deeper understanding of how companies can involve users in their projects, and how this affects their work processes, as well as the study shows which methods are currently used for user participation. Additionally, the study discusses both the positive and negative aspects of user involvement. An interesting aspect that emerges in the study is that many companies do not use formal methods or guidelines when involving users in system development. / Användarmedverkan blir allt vanligare inom systemutveckling då det kan förbättra användarnöjdhet, användbarhet och kvaliteten på det färdiga systemet. Trots detta involveras användare ofta endast i begränsad omfattning i traditionella utvecklingsmetoder.  Denna studie undersöker vilken påverkan användarmedverkan har på arbetsprocessen inom företag som tillämpar detta tillvägagångssätt. Flera företag har jämförts i en N-studie, där data samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet ger en djupare förståelse av hur företag kan involvera användare i sina projekt, och hur detta påverkar deras arbetsprocess, samt visar vilka metoder som används vid användarmedverkan idag. I studien diskuteras också de positiva och negativa aspekterna av användarmedverkan. En intressant aspekt som framkommer i studien är att många företag inte använder formella metoder eller riktlinjer när de involverar användare i systemutvecklingen.