<p>Den här rapporten behandlar frågeställningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera användbarhetstester. </p><p>Frågeställningen grundar sig i att god användbarhet inte är ett explicit uttryckt mål i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frågeställningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem åt en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden c<i>ooperativ evaluation. </i></p><p>Frågeställningen besvaras genom att vi presenterar hur vi har gått tillväga för att inbegripa testerna i utvecklingsprocessen. De delar av informationssystemet som vi utvärderat beskrivs i rapporten. </p><p>Testerna hjälpte till att identifiera problem i systemets gränssnitt som annars troligen inte skulle ha upptäckts förrän slutanvändarna fått tillgång till systemet. </p><p>Slutsatserna är att det är möjligt, och dessutom önskvärt ur användbarhetssynpunkt, att innefatta användbarhetstester i utveckling av informationssystem. </p> / <p>This reports regards the question of how one can adjust system development according to the Systems Development Life Cycle (SDLC) to include usability testing. </p><p>The question is based on the fact that usability isn’t an explicit goal in Andersen description of the SDLC. To answer this question we have developed and tested an information system for a small business. The development has been carried on according to an own adaptation of the SDLC. The testings have been performed in accordance with the Cooperativ evaluation method. </p><p>The question is answered by the presentation of our adaptation to include the tests in the development process. The parts of the information system we have evaluated are described in the report. </p><p>The tests helped to identify problems in the user interface which otherwise probably would not have been discovered until the end user gotten access to the system. </p><p>The conclusions are that it is possible, and furthermore desirable from a usability point of view, to include usability testing duringthe development of information systems.</p>

<p>Abstract</p><p>In this thesis we aim to extend the current theories about a concept called persona. A persona is a model of a user, mostly based on qualitative research and made with such accuracy that it to some extent can be used as a replacement of a real user in a development process and as a communicative tool. We will present a way of constructing this persona without meeting the actual users and follow up with interviews from the organization using them. This will lead to a model over the process of introducing personas as a concept in an organization,previously not familiar with the concept. The model is adapted to also work for projects and organizations where the concept is already known.</p> / <p>Executive summary</p><p>When developing and designing systems or products to be used directly by end users,it is important that these are developed with people in mind. One way to do this is to have close contact between the end user and the developer as can be seen in for example agile development methods. This is however not applicable at all times and therefore the developer need to get the information about the end user some other way.</p><p>Often this is done by a spokesman or project manager for the ordering company who delivers the information to a project manager or spokesman for the systems development company who in turn make sure the developer get the relevant information. Of course this means that sometimes information that could be relevant is missed and sometimes even altered due to misunderstandings or even personal interest.</p><p>One way to deal with this is to have a written description or model of the primary end user that is so correct and accurate that it to some extent could be used as a replacement of the real user. Especially effective is this when making design decisions and as a communicative tool to ensure a common and shared picture of the different needs of the users. Even if a description of the end user has been made, the view of the user is not always shared.</p><p>This thesis will address the problem of creating this description of a user by using the concept of persona, first presented by Alan Cooper 1999 in his book “The Inmates are running the Asylum – Why High-Tech Products Drive Us Crazy and How to Restore the Sanity”. In our research we show that under certain circumstances, this can be done without actually meeting the real end users by interviewing and observing other people with very similar roles.</p><p>Using this persona as a development tool requires introduction of the concept in the organization as well as introduction of the personas for the actual project. This research is summarized in a model that includes the different steps of creating a persona using several methods and also how to implement this tool in an organization</p><p>or project. For each general step in the model there is a short description which includes the construction of personas and which activities to include in the introduction, either if personas is previously known or not.</p><p>Appendix 10 in this thesis consists of a brief and more hands on guide of the process of creating personas and introducing the concept in an organization. This guide could serve as a quick introduction to the subject and could also be used at a later time to refresh some of the highlights in the process.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats avser utöka befintliga teorier runt konceptet persona. En persona är en modell av en användare, baserad främst på kvalitativa studier, och utvecklad med sådan precision att den till vissa delar kan ersätta en riktig slutanvändare i en utvecklingsprocess samt som ett kommunikationsverktyg. Vi kommer att presentera ett sätt att utveckla denna persona utan att träffa den riktiga slutanvändaren och följa upp med intervjuer från organisationen som använder dem. Detta leder fram till en modell över processen med att utveckla personas samt införandet i en utvecklingsorganisation som tidigare inte har använt sig av konceptet. Modellen är anpassad för att fungera vid införande av persona även i projekt och organisationer där konceptet är känt sedan tidigare.</p>

En systemarkitekts praktik består till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag för förändrings- och utvecklingsarbete, oftast med stöd av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjörskonst. Men de problem jag ställs inför som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanmänsklig kommunikation i komplexa situationer. Vad händer om vi fokuserar på denna andra del av arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om språkets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt. Författaren använder sig av metaforer i en gestaltande skönlitterär kontext som kreativ metod för att visualisera och förmedla olika aspekter på systemarkitektens yrkesroll och praktik. På så vis utnyttjar uppsatsen den mer experimentella form som essän erbjuder för att även utforska sina egna uttrycksmöjligheter. Essäns teoretiska material baserar sig på den språkfilosofiska tradition som utvecklats av Ludwig Wittgenstein och Gilbert Ryle. Utifrån dessa båda tänkares verk förs ett resonemang runt språkets och den kontextuella förståelsens betydelse för systemarkitektens praktiska kunskap. Essän väver även in tankegångar från Thomas Kuhn, Peter Naur och Donald Schön i syfte att utforska just metaforens, improvisationens och den kreativa kommunikationens roll som verktyg i systemarkitektens praktik. / The system architect ́s practice is mainly about interpreting, describing and structuring the processes and information of an enterprise in order to create a foundation for change and development, often supported by IT systems. The profession is traditionally regarded as an art of technical engineering. But the problems I face as architect is not exclusively about designing technical systems and communication between machines, but just as much about handling challenges related to inter-subjective communi- cation between human beings in situations of complex interaction. What happens if we focus on this second aspect of the practical knowledge of the architect? This essay is about the role of language and communication in the context of a system development project. The author uses metaphors in fictional context as a creative method to visualize and mediate different aspects on the architect ́s professional role and practice. In that sense the text utilizes the more experimental form offered by the essay in order to explore its own expressive possibilities. The theoretical material of this essay is based on the language philosophical tradition developed by Ludwig Wittgenstein and Gilbert Ryle. Starting out from these two thinkers, the author reasons around the importance language and contextual understanding has for the practical knowledge of the system architect. Further on the essay weaves in thoughts from Thomas Kuhn, Peter Naur and Donald Schön with the purpose of exploring the role of the metaphor, improvisation and creative communication as tools in the practice of the system architect.

Denna studie handlar om molnbaserad ekonomistyrning i små och medelstora företag och hur en existerande ekonomistyrningsmodul kan utvecklas i ett molnbaserat redovisningssystem. Fallföretaget i studien är Fortnox AB som vid uppsatsens början hade en ekonomistyrningsmodul som ansågs bristfällig. Prototyping kommer vara en stor del av studiens ansats och den efterliknas med en utvecklingsstudie inom systemutveckling. Den prototyp som utformas och förädlas genom studiens gång ska bidra med att Fortnox får ett bättre redovisningsprogram att erbjuda samt att revisionsbyråer och slutanvändare kan utvinna en bättre ekonomistyrning ur deras redovisningssystem. En sådan här systemutveckling förutspås också få ett par effekter hos små och medelstora företag vilka studien även ska kartlägga.Resultat: En ekonomistyrningsmodul anses enligt denna studie behöva erbjuda anpassningsbarhet, användarvänlighet, enkelhet, överskådlighet, vitalitet, grafisk och designmässig attraktivitet samt interaktion för att få genomslagskraft. Enligt användarna av Fortnoxs redovisningssystem kan inte detta erbjudas fullt ut i nuläget. I händelse av att en ekonomistyrningsmodul utvecklas till att bli mer anpassad efter ovanstående punkter så kan både användaren, dennes verksamhet eller organisation påverkas samt att ett par övergripande effekter kan förekomma. Effekter som kan uppstå är förbättrade processer och informationsflöden, tidseffektivitet, större förståelse, intresse och trygghet för användaren, ”rätt” informationsanvändning samt att hela ekonomier och företagsklimat kan gynnas av mer framgångsrika SMF. / This study is about cloud-based management accounting systems in small and mid-sized companies, and how an existing management accounting module can be developed within a cloud-based accounting system. The case study company is a Swedish provider of accounting systems, Fortnox AB, which had a deficient management accounting module at the beginning of this report. The scientific prospect of this study will mainly be prototyping, which is the usual way to improve a system within system development. The prototype, refined and developed through this study, shall combine Fortnox with better software as well as accounting firms and users of the system shall be able to obtain more useful information in their management accounting processes. It is predicted that system developments will provide with positive effects and this study will also examine how these appear in small and mid-sized companies.Result: The cornerstones of a successful management accounting module are considered to be adaptability, user friendliness, simplicity, lucidity, vitality, interaction and attractiveness through graphical design. This module was, according to the users of Fortnox’s accounting system, deficient as this report took place. However, if the management accounting module is developed to become more adaptable based on the above stated improvements the users, their organisations and the entire economy can benefit from it. The effects could be improved processes and information flows, time efficiency, a wider understanding, interest and comfortability for the user, “right” information usage and that the entire economy can benefit from successful SMEs.

Användbarhet är en term som används för att bedöma kvaliteten hos ett gränssnitt. God användbarhet är viktig då den ger en ökad produktivitet och andra affärsfördelar i form av färre misstag och bättre kvalitet på slutprodukten. Användbarhet är en viktig designprincip men är en svår egenskap att uppfylla hos applikationer. Studien behandlar användbarhet ur olika perspektiv, dels det teoretiska genom litteraturgenomgång, dels det praktiska genom intervjuer och observationer. Syftet var att förklara vad användbarhet är, hur det bedöms och vad man kan göra för att bygga in egenskapen i applikationer man utvecklar. För att exemplifiera och finna verklig förankring har jag valt att observera hur användare interagerar med ett existerande gränssnitt för bibliotek, Horizon. Slutsatser kring studien är att Horizon inte används till allt den var tänkt att användas till, vilket i princip är ett dåligt betyg för en applikation. Samtidigt är detta inget större problem då den negativa verkan på verksamheten kan i det här fallet vara en definitionsfråga: är studenternas produktivitet när det gäller att söka och beställa litteratur kritisk? När det gäller användbarhet i utvecklingsskedet kan man konstatera att även om intentionerna varit goda så har användbarhetsarbetet kring Horizon inte infriat förväntningarna. Vad som gått fel är varken sensationellt eller ovanligt; det har handlat om avsaknaden av slutanvändarens perspektiv, organisatoriska problem och möjligen också bristande kunskap om användbarhet i en eller annan form. En betydelsefull insikt som inte nämns i litteraturen men som togs upp är att beakta leverantörens marknadsställning när man ska köpa ett system. Trots bristerna, som ofta relaterar till brott mot designkonventioner, upplevs Horizon som ett bra och ändamålsenligt verktyg av sina användare. / Usability denotes the quality of a user interface. Even though usability is an important design principle, efforts to incorporate this quality in applications often fail. In this paper I study usability from a theoretical and a practical perspective. The goal is to explain usability and how to incorporate usability in applications. In order to exemplify, I study usability within the context of the library application Horizon. This study shows that Horizon is only partially utilized by its users which in principle is a bad grade for an application. Partial use is however in this case, not a serious problem since the negative effects partial use imply could very well be a matter of definition: is the productivity of students, when it comes to searching and ordering library material, critical for the organization? When it comes to usability in the development phases of a project, once again one can conclude that good intentions exist but efforts fail all the same and Horizon is no exception. This time we can attribute failure to the lack of the end users’ perspective, organizational problems and perhaps also unsufficient knowledge of usability in one form or another. An important conclusion, which has not been mentioned in the literature, is the importance of considering the market position of a presumptive vendor when buying a generic system. Despite the flaws (often related to violations of well established design principles) presented in this paper, Horizon is considered a good, effective and efficient application by its users.

Den här rapporten behandlar frågeställningen om hur man kan anpassa systemutvecklingav ett informationssystem enligt livscykelmodellen till att inkludera användbarhetstester. Frågeställningen grundar sig i att god användbarhet inte är ett explicit uttryckt mål i Andersens beskrivning av livscykelmodellen. För att besvara frågeställningen har vi utvecklat och testat ett bokningssystem åt en mindre verksamhet. Utvecklingsarbetet har bedrivits enligt en egen anpassning av livscykelmodellen. Testerna har utförts enligt metoden cooperativ evaluation. Frågeställningen besvaras genom att vi presenterar hur vi har gått tillväga för att inbegripa testerna i utvecklingsprocessen. De delar av informationssystemet som vi utvärderat beskrivs i rapporten. Testerna hjälpte till att identifiera problem i systemets gränssnitt som annars troligen inte skulle ha upptäckts förrän slutanvändarna fått tillgång till systemet. Slutsatserna är att det är möjligt, och dessutom önskvärt ur användbarhetssynpunkt, att innefatta användbarhetstester i utveckling av informationssystem. / This reports regards the question of how one can adjust system development according to the Systems Development Life Cycle (SDLC) to include usability testing. The question is based on the fact that usability isn’t an explicit goal in Andersen description of the SDLC. To answer this question we have developed and tested an information system for a small business. The development has been carried on according to an own adaptation of the SDLC. The testings have been performed in accordance with the Cooperativ evaluation method. The question is answered by the presentation of our adaptation to include the tests in the development process. The parts of the information system we have evaluated are described in the report. The tests helped to identify problems in the user interface which otherwise probably would not have been discovered until the end user gotten access to the system. The conclusions are that it is possible, and furthermore desirable from a usability point of view, to include usability testing duringthe development of information systems.

In relation to the development of IT-products it is very important that the software supplier is aware not only of the target group but also the field of application. Usability should characterize the whole IT-design process as, in relation to this context, design includes more than merely those aspects which are visible to and thus can be interpreted by the naked eye. The study examines the specific qualities and properties that substantiate the usability and the demands that a customer rightfully expects from an IT-product. The user and the customer are highlighted in the same context in order to demonstrate that it is through the customer that an IT-product is defined as being useful. Thus, from this perspective, the user and customer can be considered as being the same person. The empirical survey was based on those factors that were considered to constitute usability and each interview was conducted using these usability factors together with the intended IT-product. The survey has been carried out using analysis models in order to enable the assertions to be both validated and tested and to ensure the appropriateness of the model’s system and also the independence of the method. This qualitative study has been carried out using randomly chosen respondents and IT-products and the perceptions of these respondents in relation to what they felt were the properties that represented a usable IT-product have been noted. The analysis section deals with the usability properties which have been assumed to further substantiate the five usability factors utilized in the survey.  It is apparent from the analysis that is it quite possible to determine a minimum level of what constitutes usability and that this can be applied regardless of what IT-product is being described. The conclusion to be drawn from this is that the opinions and experiences of both user and customer should be considered in order to provide guidance in relation to satisfying the requirements with regards to the design of IT-products.

Abstract In this thesis we aim to extend the current theories about a concept called persona. A persona is a model of a user, mostly based on qualitative research and made with such accuracy that it to some extent can be used as a replacement of a real user in a development process and as a communicative tool. We will present a way of constructing this persona without meeting the actual users and follow up with interviews from the organization using them. This will lead to a model over the process of introducing personas as a concept in an organization,previously not familiar with the concept. The model is adapted to also work for projects and organizations where the concept is already known. / Executive summary When developing and designing systems or products to be used directly by end users,it is important that these are developed with people in mind. One way to do this is to have close contact between the end user and the developer as can be seen in for example agile development methods. This is however not applicable at all times and therefore the developer need to get the information about the end user some other way. Often this is done by a spokesman or project manager for the ordering company who delivers the information to a project manager or spokesman for the systems development company who in turn make sure the developer get the relevant information. Of course this means that sometimes information that could be relevant is missed and sometimes even altered due to misunderstandings or even personal interest. One way to deal with this is to have a written description or model of the primary end user that is so correct and accurate that it to some extent could be used as a replacement of the real user. Especially effective is this when making design decisions and as a communicative tool to ensure a common and shared picture of the different needs of the users. Even if a description of the end user has been made, the view of the user is not always shared. This thesis will address the problem of creating this description of a user by using the concept of persona, first presented by Alan Cooper 1999 in his book “The Inmates are running the Asylum – Why High-Tech Products Drive Us Crazy and How to Restore the Sanity”. In our research we show that under certain circumstances, this can be done without actually meeting the real end users by interviewing and observing other people with very similar roles. Using this persona as a development tool requires introduction of the concept in the organization as well as introduction of the personas for the actual project. This research is summarized in a model that includes the different steps of creating a persona using several methods and also how to implement this tool in an organization or project. For each general step in the model there is a short description which includes the construction of personas and which activities to include in the introduction, either if personas is previously known or not. Appendix 10 in this thesis consists of a brief and more hands on guide of the process of creating personas and introducing the concept in an organization. This guide could serve as a quick introduction to the subject and could also be used at a later time to refresh some of the highlights in the process. / Sammanfattning Denna uppsats avser utöka befintliga teorier runt konceptet persona. En persona är en modell av en användare, baserad främst på kvalitativa studier, och utvecklad med sådan precision att den till vissa delar kan ersätta en riktig slutanvändare i en utvecklingsprocess samt som ett kommunikationsverktyg. Vi kommer att presentera ett sätt att utveckla denna persona utan att träffa den riktiga slutanvändaren och följa upp med intervjuer från organisationen som använder dem. Detta leder fram till en modell över processen med att utveckla personas samt införandet i en utvecklingsorganisation som tidigare inte har använt sig av konceptet. Modellen är anpassad för att fungera vid införande av persona även i projekt och organisationer där konceptet är känt sedan tidigare.

Rapporten huvudsyfte är att beskriva hur vi genom användning av språk och kommunikation har kunnat tillgodose våra användares krav på ett ärendehanteringssystem, samt på vilket sätt vi har använt artefakter för att kommunicera. Vi kommer att beskriva olika delar av projektet där språk och kommunikation har haft centrala &quot;roller&quot; och visat sig ha olika betydelse beroende på de personer som medverkar och i vilken miljö situationen har utspelat sig. Rapporten behandlar även hur resultatet av ovanstående har lett oss in i en utvecklingsprocess där vi försökt tillgodose användarens krav på bästa sätt. Vi kommer också att beskriva de kända och tidigare okända metoder som vi använt oss av för att uppnå vår målsättning, att överlämna en första prototyp av ett ärendehanteringssystem. / Helena Andersson 0709/985187

Test driven development [TDD] is an iterative technique where unit   tests are written before production code. General idea is that quality,   especially code design, improves with usage of TDD. Previous studies have had   difficulties proving these benefits. Qualitative studies about TDD are rare   and a deeper understanding how developers’ view relates to usage of TDD has   been sought after. How experience affects usage and perception about TDD is   of particular interest, and the study’s basis. Semi-structured interviews were conducted with three experienced and   three inexperienced developers in a qualitative survey study. Obvious   differences could be determined by letting those groups represent the   experience range that exists. A deductive thematic analysis was performed with   the help of a theoretical framework. Results show that   workplace’s culture greatly affects how TDD is used. TDD is not commonly used   and low adherence to protocol is also made visible. Differences in basic view   about TDD is evident as well – creation of the code’s design is starting   point for experienced developers, inexperienced use TDD as a tool in creation   of unit tests and to control system correctness. / Testdriven utveckling [TDD]   är en iterativ teknik där enhetstest skrivs före produktionskod. Tanken är   att kvalité och framförallt design av kod förbättras vid användning av TDD.   Tidigare studier visar svårigheter att bevisa dessa vinster. Kvalitativa   studier är ovanliga i forskning om TDD och en djupare förståelse hur TDD   används från utvecklarens synvinkel har eftersökts. Hur erfarenhet påverkar   användning och uppfattning om TDD är särskilt intressant, och fungerar som   studiens grund. Semistrukturerade   intervjuer utfördes med tre erfarna och tre oerfarna utvecklare i en   kvalitativ tvärsnittsstudie. Genom att låta grupperna representera det   erfarenhetsspann som existerar kunde tydliga skillnader synliggöras. En   deduktiv tematisk analys genomfördes med hjälp av ett teoretiskt ramverk. Studien visar framförallt   att arbetsplatsens kultur påverkar stort hur TDD används. TDD används inte i   särskilt stor utsträckning och låg regelmässighet blev även synliggjort.   Förutom detta visades skillnader i grundläggande syn över TDD – skapande av   kodens design är utgångspunkt för erfarna utvecklare, oerfarna använder TDD   som verktyg att skapa tester och kontrollera systemets korrekthet.