Uppsatsen redogör för översättningen av en novell skriven av Stephen King. Förutsättningar för vald översättningsprincip är polysystemteori, deskriptiv översättningsvetenskap, tänkt målgrupp och resultatet av en stilanalys av källtexten där en riklig förekomst av bildspråk tydliggjordes. En analys av bildspråk i måltexten visade på en övervägande adekvansinriktad översättningsstrategi och på Stephen Kings status i målkulturen som hög snarare än låg. Problem under översättningsprocessen var främst översättningen av bildspråk. / This study deals with the translation of a short story written by Stephen King. Prerequisites for the selected translation principle were polysystem theory, descriptive translation studies, intended audience, and the result of a style analysis of the source text in which an abundance of imagery was clear. An analysis of the imagery in the target text found that a predominantly adequacy-oriented translation strategy was used and that Stephen King's status in the target culture can be viewed as high rather than low. Problems during the translation process were mainly associated with the translation of imagery.

This study investigates strategies used when translating compound nouns from German to Swedish. The source text translated and used for the analysis stems from the travel book Couchsurfing im Iran. Meine Reise hinter verschlossene Türen by Stephan Orth (2015). The focus of the study is twofold: 1) examining established compounds and 2) ad hoc compounds. The quantitative part of the analysis is based on Fleischer/Barz’ (2007) morphological classification of compound nouns and Vinay/Darbelnet’s (1995/2004) translation procedures, and also forms the basis for the qualitative analysis. The quantitative analysis shows that while nearly 60% of the established compound nouns were translated literally, quite a large number were rendered using other strategies, mainly paraphrases with nominal phrases. The translations of the ad hoc compounds showed the reverse pattern: only 36% were translated literally, while nearly 60% were translated with nominal phrases. The qualitative analysis suggests four major explanations for these shifts. The first is morphological limitation, where the Swedish language in some instances does not allow a certain word to be used as a compound modifier. The second is language preference, where a tendency towards a more verbal paraphrase in Swedish was noticed. The third is based on Toury’s law of growing standardization, which states that translations tend to be more explicit, in this case preferring longer and more transparent paraphrases to denser compounds. The fourth explanation is the lexical gap where ad hoc compounds proved to be particularly difficult to translate when one of their units did not have a direct counterpart in Swedish.

Denna uppsats ämnar göra ett nedslag i svensk teateröversättning för den svenska teaterscenen. Teateröversättning är ett relativt outforskat forskningsfält generellt, men i synnerhet råder det en avsaknad av studier som fokuserar på svenska teateröversättningar. I detta syfte har undersökningen valt att analysera William Shakespeares, Hamlet, genom att analysera ett urval av svenska Hamletuppsättningar och tillhörande metatexter återskapas de strategier och normer som översättaren inkorporerar vid nyöversättning från den engelska källtexten till den svenska måltexten. Tre spelversioner av Hamlet från produktioner i Dramatens regi åren 1974 i översättning av Allan Bergstrand, 1986 i översättning av Britt G. Hallqvist och 2008 i översättning av Ulf Peter Hallberg utgör studiens material. Vidare har en variabelanalys genomförts där variablerna strykning, textindelning, pronominalbruk och bildspråk analyserats, både på makrotextuell nivå och mikrotextuell nivå. Resultatet visar att spelversionerna skiljer sig något åt när det kommer till strategier och textuella normer. Hamlet från 1974 tenderar att vara mer adekvansinriktad medan Hamlet från 1986 och 2008 tenderar att vara mer acceptansinriktade. Studien fann även att ingen av de undersökta spelversionerna lever upp till rådande normer när det kommer till mottagande. / This thesis seeks to touch upon Swedish theatre translations produced for the Swedish stage. Theatre translation is generally an relatively unchartered field, but there is particularly a lack of studies focused on Swedish theatre translation. For this reason this thesis has chosen to analyse William Shakespeare’s Hamlet. By analysing a selection of Hamlet productions and corresponding metatexts this thesis recreates strategies and norms incorporated in a retranslation of the English source text into a Swedish target text.Three stage versions of Hamlet, all productions of Dramaten from the years 1974, translated by Allan Bergstrand, 1986, translated by Britt G. Hallqvist, and 2008, translated by Ulf Peter Hallberg, were selected for this purpose. In addition, the following variables where investigated: reduction, textual structure, pronouns and imagery. This analysis was conducted both on a macro texual level and a micro textual level. The study shows that the stage version of Hamlet 1974 tends to be more adequate while the stage versions from 1986 and 2008 tend to be more acceptable when it comes to strategies. The thesis also found that none of the investigated stage versions fulfilled the expectancy norms of the audience.

This masters thesis consists of a translation of acts I-IV from Dion Boucicault’s play London Assurance, a theoretical comment on the translation and a comparative study of asides. It is divided into four parts: an introduction, presenting the work and my translation strategy, as well as a short stylistic analysis; source text and translation; a theoretical comment, mainly based on theories from the field of Translation Studies, but also theories on lingustics and literature; and a comparative study of the use of asides as a theatrical convention in English and Swedish drama. The main focus of my translation strategy is to keep or adapt features that give the audience a sense of the cultural context where the play takes place, as well as the time – fashionable society in early Victorian England, while providing a text that is performable and speakable for the actors, and which preserves the humor present in the source text. / Den här masteruppsatsen består av en översättning av akt I-IV i Dion Boucicaults pjäs London Assurance, en teoretisk kommentar rörande översättningen samt en komparativ undersökning av avsidesrepliker. Den är uppdelad i fyra delar: en inledning där verket och min översättningsstrategi presenteras samt där en kort stilistisk analys görs, källtext och översättning, en teoretisk kommentar som främst grundar sig i översättningsvetenskapliga teorier, men även i språk- och litteraturvetenskapliga, samt en komparativ undersökning av användningen av avsidesrepliker som teaterkonvention i engelskt och svenskt drama. Min översättningsstrategi fokuserar på att behålla eller bearbeta sådana drag som ger publiken en känsla av pjäsens kulturella och tidsmässiga kontext – högre societet i det tidiga viktorianska England – samtidigt som texten ska vara spelbar och talbar för skådespelarna, och bevara den humor som finns i källtexten.

Inmiddels is Pippi een internationaal onderzoeksobject geworden. De Duitse literatuuronderzoekster Astrid Surmatz heeft een grote bijdrage geleverd met haar proefschrift Pippi Långstrump als Paradigma (2005b). Wat volgens mij nog ontbrak is een grondige analyse van de Nederlandse vertaling, en wat er met de boeken gebeurd is na hun oorspronkelijke vertaling. Het respect voor kinderboeken in vertaling laat nog al eens te wensen over en uitgeverijen nemen soms grote vrijheden. Geldt dat ook voor de Nederlandse uitgaven van Pippi Langkous?Deze scriptie geeft een aanzet tot het antwoord met behulp van een analyse van de vertaalnormen uit de Descriptive Translation Studies van Toury, aangevuld met de vertaalmethoden van Newmark. De conclusie is dat de eerste Nederlandse druk een adequate (Toury) of getrouwe (Newmark) vertaling is, en dat de wijzigingen in de volgende drukken er toe geleid hebben dat de tekst en de illustraties steeds meer zijn gaan afwijken van het Zweedse origineel, en dat er nu van een aanvaardbare (Toury), of idiomatische of zelfs vrije vertaling (Newmark) gesproken moet worden. Dat Nederlanders toch weten hoe Pippi door Astrid Lindgren is neergezet, is onder andere te danken aan de tv-serie, de films en de merchandise met de tekeningen van illustratrice Ingrid Vang Nyman.

Syftet med den här processorienterade studien var att undersöka hur texttypen påverkar översättningsprocessen, och närmare bestämt om olika texttyper aktualiserar olika fokus i de kognitiva processerna. Fyra deltagare fick därför översätta två olika källtexter, en operativ och en informativ. Materialet samlades in med hjälp av Think-Aloud (TA). Studien visar att de båda texterna huvudsakligen gav upphov till liknande fokus. Texttypen verkar således inte ha haft någon märkbar påverkan på översättningsprocessen i det aktuella fallet. Vad gäller deltagarnas individuella processer fokuserade flera av dem på liknande faktorer oberoende av källtexten, vilket antyder att processerna i viss utsträckning kan antas vara individuellt betingade. / The aim of the present study was to investigate whether different text types bring different focuses to the fore in the cognitive processes during translation. Four translator students were thus asked to translate one operative and one informative text while verbalizing their thoughts. The verbalizations were recorded and later transcribed into so called think-aloud protocols (TAPs). The analysis of the TAPs showed that the participants focused on similar aspects regardless of the source text, which indicates that the text type did not have any significant effect on the translation process in the study at hand.

Toury’s first law of translation states that translation of all kinds entails standardisation and, moreover, that the more peripheral the status of a text is, the more standardised its translation will be. As such, the purpose of this essay was to investigate to what extent this holds true in the Swedish translations of the two US television hospital shows Scrubs and House M.D. Though they are both hospital shows, House M.D. – considering its unprecedented genre hybridity and unusual plot structure – is a less mainstream and, as such, more peripheral example of a hospital show than Scrubs, which is more mainstream and, consequently, has a more central position within this genre. The object of study concerned the genre-specific register shared by the two shows – i.e. the medical terminology – which was extracted together with its Swedish subtitles and analysed, mainly in terms of coupled pairs. The analysis consisted of identifying which translation strategies had been adopted in the transfer of terminology and, moreover, what these strategies had entailed in terms of semantic increase, decrease, or correspondence between the original texts and their translations. From this it was concluded that both texts were indeed standardised and, additionally, that House M.D. – as the more peripheral of the two texts – had undergone a more extensive standardisation than Scrubs – being the text holding a more central status.

Exploring theoretical intersections of translation studies and linguistic landscape studies, this thesis both sums up existing research and presents new ideas, so as to show how the two disciplines can benefit from each other. The main focus of the first chapter is distinctive features of translations in linguistic landscape. The empirical part has several aims. The linguistic landscape of Prague's city centre is examined, above all the use of foreign languages and translations on signs, employing some of the theoretical concepts from the first chapter. The thesis also looks into translativity in linguistic landscape. A selection of translations from Czech to English is then assessed by language specialists who are native speakers of English, helping us identify flaws in the translations.

Denna studie syftar till att se vilka skillnader som går att urskilja mellan tre olika svenska översättningar av Arthur Conan Doyles A study in scarlet. Vidare syftar studien också till att se hur dessa skillnader förhåller sig till den så kallade nyöversättningshypotesen, som menar att varje ny översättning blir allt mer lik källtexten, samt de olika översättningsideal som varit norm under respektive tillkomsttid. Genom dels en kvantitativ analys och dels kvalitativ närläsning studeras språkliga, kulturella och övriga faktorer. Studien visar att nyöversättningshypotesen främst går att verifiera gällande språkliga faktorer och att samtliga översättningar till stor del speglar sina respektive samtiders översättningsideal. Det gör att lärare i de flesta fall kan välja översättningar efter hur bra deras respektive samtidsideal passar läsningens didaktiska syfte. Studien visar också på olika aspekter i A study in scarlet som i översättning försvårar läsarens förståelse av texten, vilket också är nyttigt för lärare att vara medvetna om i val av utgåva.

I denna uppsats undersöks de skevheter, diskrepanser och skillnader som kan uppstå vid en översättning . Källmaterialet som ligger till grund för uppsatsens översättning är en amerikansk ungdomsbok av Ned Vizzini, It’s Kind of a Funny Story (2006). Den teoretiska bakgrunden bygger på bland annat Tourys termer acceptability (acceptans) och adequacy (adekvans) och strategier från Vinay och Darbelnet används vid översättningsarbetet. / The present study examines the discrepancies and differences that occur when translating an American youth novel into Swedish. The novel in question is It’s Kind of a Funny Story (2006) by Ned Vizzini. The theories used for analysis are based on previous research from, among other, Toury and his terms acceptability and adequacy, and the strategies used during the translation were presented by Vinay and Darbelnet.