Syftet med denna studie var att lokalisera, värdera och sammanfatta befintlig litteratur som besvarar på den centrala frågeställningen. De två centrala frågorna för studien är om tv- och datorspel kan användas för att hjälpa underlätta problematiken som människor med någon form av autism kan uppleva, och hur bra denna metods effektivitet är gentemot mer traditionella metoder som terapi. Den teoretiska tolkningsramen som ligger till grund för denna studie är The Social Model of Disability, en modell som menar att samhället exkluderar människor med funktionsnedsättning via fördomar och okunskap på hur man bör inkludera människor med funktionsnedsättning. Data har samlats in via en form av litteraturstudie som kallas för Scoping Study och har därefter analyserats via analys genom uppräkning och tematisk analys. Resultatet visar på att datorspel kan användas för att lära ut språkliga kunskaper, igenkänning av ansiktsuttryck och emotioner, sociala erfarenheter, samt living skills (levnadsfärdigheter). Slutligen försöker studien även utpeka kunskapsluckor inom forskningsfältet och hur dessa kan besvaras på ett lämpligt sätt. / The aim of this study was to localize, evaluate and summarize existing literature to answer two central questions. The two central questions for this study is whether video and computer games can be used to ease the problems that people with some form of autism can experience, and how well this method works in comparison to traditional methods such as therapy. The theory which this study is based upon is The Social Model of Disability, a model which claims that society excludes people with disabilities through means such as prejudices a lack of knowledge for how to provide for said people with disabilities. Data was collected through a form of literature review called a Scoping Study, and was analyzed through enumerative content analysis and thematic analysis. The findings show that computer games can be used to teach language skills, recognition of facial expressions and emotions, social skills and living skills. Finally, this study also attempts to find gaps in the existing literature and the field of research, suggesting on how to adequately address these.

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar. Resultaten visar att Virtual Reality kan användas för att stödja utförandet av meningsfulla aktiviteter och ge en säker miljö att arbeta i. Virtual Reality kan stödja människor med olika funktionsnedsättningar med aktiviteter som annars är svåra för dem att utföra som t.ex. olika fritidsaktiviteter. Det ger också människor möjlighet att kunna förbereda sig för olika situationer som kan uppstå i det verkliga livet som vid hemkomst från sjukhus eller att gå och handla. Det saknas dock fortfarande arbetsterapiforskning på de kommersiella systemen som Nintendo Wii och det behövs mera forskning för att fortsätta utveckla området. / Occupational therapy is a profession that highlights health and wellbeing through activity. Occupational therapists enable people to participate in everyday living. An activity means the ordinary and familiar things that humans do every day. Virtual reality is a simulation in which computer graphics are used to create a realistic environment. This world is not static but is one with which the user can interact. The purpose of this literature review is to describe how and why Virtual Reality can be used by occupational therapists. After a database search 14 articles were found. Through a manual search, five additional articles were added. The result shows that virtual reality can support the performance of meaningful activities and provide a safe environment to work in. Virtual reality can allow people with disabilities to participate in activities that otherwise would be inaccessible, such as different leisure activities. It also offers the opportunity for people to prepare themselves for different situations that occur in real life, such as returning home from hospital or going shopping. There is still a lack of research within occupational therapy on the commercial systems like Nintendo Wii, and more research is required to develop this field of research.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka några lärares och elevers erfarenheter av samt hållning till användningen av dator- och TV-spel i svenskundervisningen på gymnasiet. Arbetet har ställts i relation till det vidgade textbegreppet i kursplanerna för svenskämnet, forskning kring nya medier samt lärande och meningsskapande i dator- och TV-spel. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre lärare och två elevgrupper på två respektive tre elever. Resultatet visar på såväl likartade som disparata erfarenheter och tankar om dator- och TV-spels pedagogiska plats där det intressanta ligger i motsatsförhållandet mellan de pedagogiska möjligheterna respektive de pedagogiska problemen med mediet, där det senare väger tyngst. De möjligheter som lyfts fram är i form av visuellt hjälpmedel, referenspunkter till litterära och historiska kontexter, spel- och jämförande analyser mellan olika medier och texter samt potentialen i att väcka elevers lust och motivation. Problemet är att det enligt både lärarna och eleverna saknas tillräckligt med kunskap samt erfarenhet för att våga ta in spelmediet i klassrummet. Skiljaktigheterna mellan parterna är att de förstnämnda även framhåller bristande teknik och resurser. Slutsatsen är att det krävs initiativtagande lärare, såväl yngre och nyutbildade som äldre och fortbildade, som har ett intresse för samt kunskap i ämnet för att dator- och TV-spel ska få en befogad plats i skola och undervisning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur svenska tv-spelare från olika Facebook-forum har upplevt Game Transfer Phenomena. GTP är ett fenomen där tv-spelens värld påverkar tv-spelarna efter att de slutat spela. Utifrån psykologen Angelica B. Ortiz de Gortaris teori och skala om hur vi kan påverkas har jag beskrivit hur detta fenomen ser ut och och undersökt om tv-spelares upplevelser kan ha  överensstämt med Ortiz de Gortaris begrepp. I denna studie siktade jag även på att undersöka hur spelarnas starkaste GTP-upplevelse kan ha sett ut. Jag skickade ut en enkätundersökning och fick svar från 241 respondenter. Det visade sig att majoriteten av spelarna som deltog i undersökningen hade upplevt detta fenomen. De främsta fenomenen spelarna hade upplevt var att: visualisera bilder från tv-spelen i huvudet eller se bilder från spelet när man blundat när man inte spelar; upplevt att man hört musiken från ett spel; velat eller känt en impuls att göra något i verkliga livet efter att ha sett något som påminner en om tv-spelet; fortfarande har haft samma tankar som när man spelar ett spel efter att man har slutat spela; och har sjungit, ropat eller sagt något ur ett datorspel i verkliga livet utan att ha haft för avsikt att göra det. Datan visade också att de starkaste upplevelserna som spelarna upplevt hade kopplingar till spelet och dess innehåll på många punkter. De spelserier som respondenterna hade haft starkast upplevelse från var World of Warcraft, Zelda och Tetris. Majoriteten av respondenterna svarade att genren RPG (Rollspel), hade givit dem den starkaste upplevelsen.  Därefter följt av den mer specifika genren MMORPG (Massive Multiplayer Online Role Playing Game). Även Action-äventy, Förstapersonsskjutare, och pussel var vanliga genrer. Majoriteten av spelarna hade sin starkaste upplevelse på en tv-spelskonsol, följt av dator. De flesta styrde spelet med handkontroll, tangentbord eller mus. Spel med 3D-grafik var den kategori som påverkade spelarna starkast enligt respondenterna. Tredje- och förstapersonsperspektiv var ungefär lika vanliga. Spelet hade mycket interaktivitet, och innehöll stressfulla moment ibland eller ofta. Det var vanligt att det ofta eller hela tiden förekom upprepande moment. Spelet dominerades oftast av mycket narrativ, och var ofta immersivt, men ansågs inte vara särskilt känslosamt. / The purpose of this thesis was to examine if and how Swedish video gamers from various Facebook forums had experienced Game Transfer Phenomena. This is a  phenomenon where the video game world affects the video game players after they have stopped playing. With the psychologist Angelica B. Ortiz de Gortaris theory and scale of how we might be affected, I have described what this phenomena may look like and examined if gamers experiences have aligned with Ortiz de Gortaris concept. In this study I also aimed to discover how the gamers strongest experience might have looked like. I sent out a survey form to various video game groups on Facebook and got answers from 241 respondents. The data showed that the majority of the gamers that participated in the survey had experienced this phenomena. The foremost phenomenas the gamers had experienced was to: visualize pictures from the video game in the head or seeing pictures from the game with the eyes closed, when not playing; experiencing hearing the music from a video game; wanting or feeling an impulse to do something in real life after seeing something that reminds the person of the video game; still having the same thoughts as when the person was playing the video game, after stopped playing; and have sung, shouted or said something from a video game, in real life, without having an intent to do so. The data also showed that the strongest experiences that the gamers had experienced had connections to the game and its content in many parts. The video game series that the gamers had their strongest experience from were World Of Warcraft, Zelda and Tetris. The majority of the respondents answered that the genre RPG (Role Playing Game) had given them the strongest experience. Followed by the more specific genre MMORPG (Massive Multiplayer Online Role Playing game). Action-adventure, First-Person Shooter and puzzle were common genres. The majority of the gamers had their strongest experience on a video game console, followed by a computer. Most gamers used to steer with a controller, keyboard or mouse. Games with 3D graphics was the category that affected the gamers the most according to the respondents. Third- and first-person perspective in the games was approximately equally common. The game had a lot of interactivity and had parts that were stressful sometimes or often. It was common that repeating parts occurred often or all the time. The game was usually dominated with a lot of narration and was often immersive, but was not considered having many emotional elements.

Detta arbete har som mål att identifiera grundläggande verktyg och metoder för att skapa variation och undvika repetition i ljud vid implementering av ljud i interaktiv media såsom dator- och tvspel. För att kunna identifiera dessa verktyg och metoder är det viktigt att förstå bakgrundsproblematiken med störande och potentiellt immersionsbrytande spelelement dit repetitiva ljud kan räknas. Metoden har varit att genom studier av relevant litteratur överföra kunskapen om bakgrundsproblematiken till en implementeringsmiljö. Fotstegsljud och vapenavfyrningsljud, som är vanligt förekommande i moderna spel och repetitiva i sin natur, har använts som exempelljud i mellanprogramvaran Wwise. I resultatdelen identifieras realtidseffekter och ”Containers” (och kombinationer av dessa) som användbara för att skapa variationsrika ljud vilket leder till slutsatsen att de identifierade verktygen och metoderna är viktiga för att effektivt skapa immersiva spelvärldar med variationsrika ljud, men också att det existerar tekniska begränsningar som medför för- och nackdelar med de identifierade verktygen och metoderna.

The purpose of this thesis is to examine the representation of race, social class and gender in the 2013 video game Grand Theft Auto V. Postcolonial theory, including terms such as cultural hegemony, whiteness and Michel Foucaults definition of power, has served as the basis for the analysis. The postcolonial theory has been combined with class theory and gender theory for an intersectional analysis. Semiotic analysis has been used as the method in the thesis, and a total of nine story missions – three for each protagonist in the game – have constituted the material. The analysis has shown that Grand Theft Auto V contains stereotypical depictions of non-hegemonic groups in society, and that these depictions serve to perpetuate negative myths about members of ethnic minorities and the working class.

I denna studie undersöks mellanstadielärares uppfattningar kring Foreign Language Anxiety (FLA) vid inlärning av engelska hos elever i årskurs 4-6. Dessutom undersöks effekterna i elevers spelvanor relaterat till FLA och språkfärdigheter, samt lärarnas föreslagna strategier för att hantera och minska FLA. Studien stödjer sig på teoretiska ramverk från James Paul Gee (2003) om lärande genom digitala spel och Horwitz, Horwitz och Copes (1986) forskning om FLA, och använder en fenomenologisk ansats för att djupdyka i dessa teman. Genom intervjuer med sex engelsklärare i mellanstadiet syftar arbetet till att utforska tre frågeställningar. Dessa inkluderar lärarnas uppfattningar av elevers FLA i engelskundervisningen, lärarnas syn på hur elevers spelvanor kan relatera till deras FLA och språkfärdigheter, samt vilka pedagogiska strategier lärare bedömer som mest effektiva för att minska FLA. Vid undersökningen om hur lärare uppfattar elevernas FLA framkommer problematiken kring elevers talrädsla i klassrummet, vilket kan bero på flera anledningar. Det kan röra sig om rädsla för att bli bedömd av klasskamrater, samt en brist på tillit till den egna förmågan. En annan bidragande faktor till förekomsten av FLA är de stora kontrasterna i elevernas engelskkunskaper, vilket förklaras av deras individuella intressen utanför skolan. Lärarnas utsagor beskriver att elever som ägnar sig åt en stor mängd extramural engelska (EE), har ett så stort försprång att de andra eleverna inte vågar prestera i klassrummet.  Resultaten från studien indikerar att lärarnas syn på digitala spel varierar, med insikter som pekar på både möjligheter och utmaningar i att integrera dessa spel i språkundervisningen. En minoritet identifierar kommersiella digitala spel som en möjlighet att engagera elever och minska FLA, medan majoriteten uttrycker oro för spelens relevans och effektivitet. Detta understryker en komplexitet i hur digitala spel kan integreras i undervisningen, där lärarnas erfarenheter och uppfattningar spelar en stor roll i hur de närmar sig användningen av spel som ett pedagogiskt verktyg. Diskussionen kring pedagogiska strategier för att implementera digitala spel i undervisningen framhäver också ett behov av fortbildning för lärare.  Lärarna uppfattar att digitala spel kan ha både positiva och negativa effekter på elevers språkinlärning, där ett ökat ordförråd och språklig säkerhet i muntliga aktiviteter utgör de positiva aspekterna. Negativa aspekter som framkommer är att elever lär sig ett spelspecifikt språk som inte gynnar deras skolgång, och att deras intensiva engagemang i kommersiella digitala spel på engelska leder till en känsla av att skolans engelskundervisning mister sitt värde. Vad beträffar hantering och minskning av FLA betonar lärarna betydelsen av att skapa en trygg och inkluderande lärmiljö, där grupparbeten används för att effektivt främja engagemang och ett ökat självförtroende.

With what seems like decades of debate behind us, low-risk, high-budget, high exposure releases are still seen as a threat to creativity, innovation and health of the game industry as a whole. This exploratory pilot study aims to evaluate methods and create instruments which can be used to measure and compare the levels of differentness contained within the AAA and Indie releases. The case studies and surveys performed within this study are assessed as viable instruments for future, confirmatory studies, but with serious limitations outside of the chosen data sample. / Med vad som verkar som årtionden av debatt bakom oss, spel som publiceras med lågrisk, hög-budget och hög exponering fortfarande betraktas som ett hot mot kreativitet, innovation och hälsan av hela spelindustrin. Denna utforskande pilotstudie syftar till att utvärdera metoder och skapa instrument som kan användas för att mäta och jämföra skillnadsnivån (olikhet) inom AAA och Indie spel. Fallstudier och enkäter som utfördes inom denna studie bedöms som genomförbara instrument för framtida, bekräftande studier, med allvarliga begränsningar utanför den valda datamängden.

<p>The purpose of this paper is to investigate how gender and sexuality are made in the videogames <em>Prince of Persia</em> and <em>Fable II</em>, and more specifically to look at possibilities and limitations for the construction of gender and sexuality in these games. I understand videogames as an interactive media form that differs from other types of media like film and literature. It is a media form that depends on a player to be played. At the same time it is constituted by rules of how it can be played. I have analyzed my material by a method called close-playing. I ask questions about the conditions for play in terms of avatar design, ways of acting in and moving through the game by using Judith Butler’s notion of the heterosexual matrix and Gayle Rubin’s sex value system. I have found that <em>Prince of Persia</em> does not offer the player any possibilities to contribute to the making of gender and sexuality of the avatar. <em>Fable II</em> on the other hand provides a range of options that shape gender and sexuality. But at the same time the game rewards the player if he or she shapes the gender and sexuality of the avatar in a way that fits the heterosexual matrix. I argue that <em>Prince of Persia</em> carries rules for how you <em>can </em>shape gender and sexuality, and <em>Fable II</em>, carries rules for how you <em>should </em>shape it.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka vilken ansträngningsgrad och spelupplevelse en grupp flickor respektive pojkar i åldrarna 13-16 år hade vid 15 minuters spelande på Nintendo Wii Sports boxning samt att göra en jämförelse mellan könen. Syftet var även att undersöka om det förekom ett samband mellan spelupplevelse och ansträngningsgrad.</p><p><strong>Metod:</strong> Ansträngningsgraden mättes med pulsklocka och skattning på Borg Ratings of Perceived Exertion (RPE). Spelupplevelsen mättes med en 1-5 skala. Tjugo friska försökspersoner (10 flickor och 10 pojkar) deltog i studien.</p><p><strong>Resultat:</strong> Den genomsnittliga pulsen för flickor var 117,2 slag/min (SD 17,7) och för pojkar 132,3 slag/min (SD 22,9). Flickorna skattade 13,9 på Borg’s RPE-skala (SD 1,1) och pojkarna skattade 13,4 (SD 2,4). Båda könen skattade i genomsnitt 4 på upplevelseskalan. Pulsen respektive skattningen på Borg’s RPE-skala hos båda könen ökade signifikant under spelets gång jämfört med i vila. Studien visade inte någon skillnad mellan könen gällande ansträngning eller spelupplevelse. Sambandet mellan spelupplevelse och ansträngningsgrad mätt med puls var mycket svagt (r = 0,33, p =.16). Sambandet mellan spelupplevelse och ansträngningsgrad mätt med Borg’s RPE-skala var svagt (r = 0,52, p =.018).</p><p><strong>Konklusion: </strong>Att spela TV-spelet Nintendo Wii Sports boxning medför en ökning av ansträngningsgraden och pulsen. Aktiva TV-spel kan vara en passande aktivitet för barn och ungdomar och skulle kunna vara ett alternativ till fysisk aktivitet hos svårmotiverade barn och ungdomar. Fler studier inom detta område krävs för att på bästa sätt kunna ordinera och utvärdera TV-spelet som en aktivitetsform.</p>