Syftet med denna forskningsstudie är att undersöka hur det pedagogiska dramat kan påverka individer. Detta kommer att undersökas genom en kvalitativ textanalys av ett flertal litterära som behandlar pedagogiskt drama. I lpfö98 representeras det estetiska blocket som en av riktlinjerna för barns lärande. Det estetiska blocket förvaltar bildskapande, musikskapande och drama. Forskningsstudien tar upp definitionen av pedagogiskt drama. Under forskningsstudiens gång har en frågeställning formulerats för att uppnå det dedikerade syftet; Vad kan pedagogiskt drama bidra med till individen? Utifrån denna utgångspunkt har studiens resultat utgått ifrån en tematisk textanalys, där fyra stycken litterära verk inom pedagogiskt drama och estetik jämfördes med varandra, inklusive en doktorsavhandling. Resultatet redovisar att varje författare lyfter fram snarlika åsikter och ståndpunkter för det pedagogiska dramats främjande, men vissa områden skiljde sig mer ifrån andra. Summeringen att barnets språk och lek gynnas är framträdande. Genom studiens gång blir det även tydligt att pedagogiskt drama inte synliggörs tillräckligt inom förskolans lokaler.

This work is about the four artistic subjects theater, music, dance and art, and how teachers can use them as tools in the Swedish education. The aim is to identify the role that the artistic subjects may have in school, their pros and cons, as well as the teachers' attitude towards them. The work is divided into two parts, the theoretical part focuses on research, andpracticepart is based on a quantitative survey with 274 questionnaires, as well as a qualitative survey with three interviews, where all the informants are active teacher at the minimum ages. What emerged from the study is that it doesn’t differ much between research and reality, or in other words the theory and practice, when it comes to the artistic subjects as tools in regular education. The artistic subjects can be time consuming, but if a teacher takes the time they can help both teachers and students in their development. It has also been shown that many of the active teachers do not fully understand what the artistic subjects contains, but when they get concrete example is the vast majority of them in favor of using the artistic subjects as tools in their teaching.

The Master and Kim - Artistic Research Projects that concern questions about musical narration. How can a single person with a flute on an empty scene create a daring and entertaining storytelling? A story that moves freely between realism and stylization.And how can the same person, together with the audience, create a forum where the audience can move between being observers and actors?   In four shows, Kim has explored these issues in various ways. Labored with different scenes, audience placement, balance between oral versus musical narrative.All the performances have both the stories and music written by Kim, and performed together with various fellow musicians. During his education, Kim has had both musical and theatrical supervision.The performances have been documented and evaluated by the audience in place, with distributed papers with the call: "Describe Your Experience". And thus the reflection on the project's issues has been compared with the audience's reception.The result of the project has become a number of methods for designing this highly individual storyteller. Which spans music theater to “recorder-stand up”.

Forskning har visat på att barns inlärning tillgodoses bäst i integrerad samvaro med andra barn då de får möjlighet att lära av varandra genom att prata, diskutera och skapa. Läroplanen säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Forskning visar på att drama som undervisningsmetod har förmågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får integrera kroppen med sina sinnen. Dagens skola verkar ändå utgå från den traditionella undervisningsformen där eleverna huvudsakligen sitter stilla på sina platser för enskilt arbete. Syftet med denna studie tar en hermeneutiskt kvalitativa ansats att undersöka hur pedagoger praktiserar pedagogiskt drama i de teoretiska ämnena i skolorna. Mina forskningsfrågor är: Vilka erfarenheter har lärarna till drama som metod? Vilka faktorer påverkar lärarens val att använda eller inte använda sig av drama, integrerat i skolundervisningen? Resultatet av studien som utfördes genom intervjuer av sex olika pedagoger visar att alla har en positiv inställning till pedagogiskt drama och drama som undervisningsmetod. Anledningen att de inte praktiserade metoden i den utsträckning som de skulle önska är den ökade arbetsbelastningen som den nya läroplanen, Lgr.11 medfört. Den största delen utgör kunskapsbedömning och dokumentation. Slutsatsen av studien är att pedagogerna behöver mer resurser ifråga om tid, lokaler och personal för att bedriva pedagogiskt drama i undervisningen.

This master’s thesis deals with the issue of children’s theatre at the public library. I want to examine what purpose children’s theatre play for the children according to the children’s librarians, what different factors that may influence the purchase of plays to the public library and what the children’s librarians think of the children’s theatre at the public library at present and in the future. Interviews have been conducted with four children’s librarians, at different libraries, who are somehow involved in the purchase of children’s plays to the library. The material has then been analysed with the help of the theories and earlier research. The theories applied consist of two different parts. Firstly, I look into the new way of looking at childhood as a social construction, which has emerged in the last couple of decades. This is used as a framework and is applied on the thesis as a whole. I also apply Karin Helander’s theory of the three purposes of children’s theatre. The findings show that the librarians think that all three purposes of children’s theatre are important, but the most important one is the educational purpose. At the purchase of children’s theatre there are a lot of factors to take in consideration, the librarians find the most important ones to be those of practical origin, for example the premises available and the price of the performances. All of the librarians think that the children’s theatre is important at the public library but time and money are the biggest threats towards it. / Uppsatsnivå: D

No description available.

<p>Det här examensarbetet handlar om att motivera elever att lära sig engelska och hur man som lärare kan arbeta i grundskolan för att både starka och svaga elever ska vilja och kunna lära sig engelska. Arbetet består av en studie av Donya Feuers Shakespeareprojekt i Stockholm, en litteraturstudie och en undersökning gjord i en sjätteklass. Undersökningen består av ett försök att genomföra en serie lektioner i Donya Feuers anda samt en utvärdering. Studien visar att det är viktigt att motivera elever så att de ska finna det meningsfullt att lära sig och att det går att genomföra delar av Shakespeareprojektet i en klass av en lärare.</p>

<p>Den här studien undersöker ett estetiskt lärande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En undersökning, baserad på triangulering är gjord. Syftet är att vaska fram elever och lärares tankar om estetiskt lärande och därigenom skapa kategorier. Enkät, intervju och loggböcker har analyserats för att ringa in hur en estetisk läroprocess kan definieras. Data har analyserats genom en fenomenografisk analysmetod för att på så sätt synliggöra människors olika uppfattningar. Utifrån kategorierna har framkommit sex</p><p>begrepp: kunskap, personlig utveckling, praktisk kunskap, samarbete, motivation och scenisk närvaro. Med hjälp av begreppen analyseras forskning och litteratur med syfte att förankra begreppen teoretiskt. Den praktiska kunskapen speglas i ett teoretiskt språk för att visa på kopplingen mellan teori och praktik.</p><p>Studien landar i ett sociokulturellt förhållningssätt där likheter dras mellan ett sociokulturellt lärande och en estetisk läroprocess.</p>

<p>Uppsatsen har som syfte att utifrån Jana Sanskritis arbete, lyfta upp och </p><p>diskutera forumteaterns möjligheter att skapa empowerment hos </p><p>deltagarna. Jana Sanskriti är både en teatergrupp och en rörelse i nordöstra </p><p>Indien som arbetar med forumteater i den Västbengaliska landsbygden, </p><p>utifrån en övertygelse att forumteater är en metod som möjliggör en </p><p>frigörelse från förtryck. </p><p>  </p><p>Uppsatsens frågeställningar är: Hur arbetar Jana Sanskriti? Hur kan man </p><p>skapa empowerment med forumteater som metod? På vilket/vilka sätt </p><p>stödjer forumteatermetoden skapandet av empowerment för deltagarna? </p><p> </p><p>Studien har en etnografisk ansats. Genom fältstudier hos Jana Sanskriti </p><p>och en diskussion runt gruppens återkommande arbete i byarna med </p><p>samma forumteaterföreställning har begreppet empowerment belysts.  </p><p> </p><p>Fokus har riktats på föreställningen Shonar Meye som handlar om mäns </p><p>våld mot kvinnor. </p><p> </p><p>I resultatdelen presenteras Jana Sanskritis arbete, där det också fram- </p><p>kommer att det är gruppens återkommande besök i byarna med samma  </p><p>forumteaterföreställning som är den enskilt största faktorn till skapandet </p><p>av empowerment. </p>

<p>Studiens syfte är att beskriva och problematisera ett ledarskap i teater inom daglig verksamhet. Ansatsen är etnografisk. Data har insamlats genom en djupintervju, fältintervjuer och deltagande observationer med en dramaledare som arbetar med teater inom daglig verksamhet. Materialet har bearbetats utifrån Edgar Scheins ledarskapsteori baserad på olika människosyner. Ledarskapet som studeras i denna undersökning är till stor del informellt. Ledaren utgår från ett demokratiskt perspektiv där arbetstagarna har medbestämmanderätt vilket kommer till uttryck genom ledarens lyhördhet inför arbetstagarnas önskemål kring verksamheten. De förväntningar som ledaren har på arbetstagarna är idel positiva där hon förutsätter att de vill och tar ansvar för verksamheten och för varandra. Kollektiva arbetsformer tillämpas i hög grad, men även individanpassade metoder förekommer för att arbetstagarnas funktionshinder inte ska utgöra något problem eller hinder i teaterarbetet.</p>