Studentförslag på nybyggnad av Opera i Värtahamnen, Stockholm. Ca 40.000kvm, 3 scener.

Vilken effekt kan teatern ha på ett flerbostadshus? Vilken typ av bostäder blir det, kan det ge något som vi inte ser i bostadsbyggandet idag?

Den här uppsatsen är skriven av Maria Nätterlund. Den baseras på ett projekt av tre sceniska gestaltningar som genomförts i två separata söndagsgudstjänster. Syftet är att undersöka på vilket sätt en gudstjänst och dess deltagare påverkas när pedagogiskt drama, i form av scenisk gestaltning, införlivas. Litteraturen som har använts spänner över fälten liturgik och pedagogiskt drama. Efter gudstjänsterna har 21 personer intervjuats om sin upplevelse av den sceniska gestaltningens inverkan på gudstjänsten och om gudstjänsten i sin helhet. Den kvalitativa forskningsintervjun valdes som metod för att komma åt upplevelsernas personliga aspekt. Resultatet visar att scenisk gestaltning påverkar gudstjänsten i stor grad, varför det är viktigt med grundliga förberedelser och ordentlig utvärdering. Resultatet tyder också på att pedagogiskt drama har potential att vara ett positivt tillskott i gudstjänsten. / This essay is written by Maria Nätterlund. It is based on a project containing three dramatic performances conducted in two separate sunday services. The purpose is to see in what way a service and its attenders is affected when pedagogical drama is added. The essay is based on litterature in pedagogy and liturgy, and on qualitative interviews with 21 persons who attended the services. The results show that pedagogical drama has a large impact on the service, why it is of high importance to prepare the performance well and to evaluate through out the process. The results also shows that pedagogical drama has the potentials of being a positive imput in the service.

Vad är det lärare ”vet och ser” att eleven ”har” i ett klassrum med pågående undervisning? Teaterlärare vet och ser när eleven har ”det” men vad är det egentligen som läraren vet och ser och hur skulle du formulera dig om någon utifrån ställde frågan? Detta är min ingång i studien som handlar om att undersöka hur teaterlärare artikulerar om kunskap och lärande samtidigt som jag vill lyfta diskussionen om kunskap i teater. Målet är att få syn på hur teaterlärare pratar om sitt ämne i förhållande till de nya läroplanerna i Gy 11. Min uppfattning är att de teoretiska kunskaperna efterfrågas allt mer hos eleven, varefter kravet om större tydlighet och förmågan att sätta ord på det praktiska görandet i undervisningen är i ropet. Studien består av kvalitativa intervjuer av tre teaterlärare, alla verksamma på gymnasiets estetiska program inriktning teater. Med hjälp av kunskapsbegreppen som filosofen Polanyi (2009) representerar gällande de mänskliga handlingarna och tyst kunskap synliggörs olika aspekter av teaterkunnandet. I arbetet presenteras förutsättningarna för de estetiska läroprocesserna och vilket behov och utmaningar som finns i att artikulera och sätta ord på kunskap och lärande. Studien visar på att varje lärare är unik, då samtalen präglas till stor del utefter varje informants personlighet. Informanterna pratar inom ett område begränsat till teaterlärare med tanke på begreppsval som beskriver specifika kunskapsformer inom teaterområdet. Lärarnas val av begrepp och uttryck förmedlar en viss innebörd som för majoriteten av teaterlärare är ett förgivet tagande kunskap inom yrkeskåren. Att ge utrymme för reflektion för såväl elever som lärare är viktigt varpå träningen i att artikulera om det vi gör i klassrummet är en del av det reflekterande lärandet. Jag ser teaterämnets möte med skola som ett lärorikt och utmanande möte där det konkreta möter det abstrakta – det logiska med det ologiska. Förhoppningsvis ger studien en ökad förståelse för ämnet teater men även för lärarprofessionen i sig.

Denna uppsats undersöker unga vuxnas syn på teater i Halland, deras kulturella vanor, hur de ser på kultur och hur de föredrar att konsumera kultur. Uppsatsen letar efter de avgörande faktorerna för vad de unga vuxna tycker är intressant och avgörande för att de ska besöka en teater. Uppsatsen tar reda på om synen på teater skiljer sig hos unga vuxna och medelålders vuxna. Denna uppsats har använt kvalitativa djupintervjuer i syfte att genomföra en textanalys för att undersöka orsaken till hur unga vuxna ser på kultur och teater. Slutsatsen av uppsatsen är att unga vuxna gillar att gå på teater, drivkraften är innehållet och teaterupplevelsen som lockar mest till ett besök. Det är lika frestande att konsumera kultur digitalt som fysiskt för att uppnå en kulturell upplevelse, unga vuxna gillar att konsumera kultur och teater både fysiskt och digitalt, medan medelålders vuxna föredrar att konsumera kultur och teater fysiskt. / This essay examines young adults' view of theater in Halland, their cultural habits, how they view culture and how they prefer to consume culture. The essay looks for the determining factors for what the young adults find interesting and decisive for them to visit a theater. The essay finds out whether the view of theater differs in young adults and middle-aged adults. This essay has used qualitative in-depth interviews with the aim of carrying out a text analysis to investigate the reason for how young adults view culture and theatre. The conclusion of the essay is that young adults like to go to the theater, the driving force is the content and the theater experience that attracts the most to a visit. It is as tempting to consume culture digitally as physically to achieve a cultural experience, young adults like to consume culture and theater both physically and digitally, while middle-aged adults prefer to consume culture and theater physically.

Vi ville i detta arbete undersöka olika uppfattningar av begreppen drama och teater, samt om det kan finnas någon praktisk skillnad i praktiken. Det har sedan antiken pågått en debatt kring begreppen, men ändock finns det, vad vi kunnat se, väldigt lite skrivet. Vi har gjort en kort presentation av denna debatt och av vilka försök till definitioner av drama respektive teater man kan finna i litteratur idag. I vår undersökning använde vi metoderna kvalitativ intervju och observationer. Vi valde att intervjua två utbildade dramapedagoger, samt observera några av deras sammankomster. För att fördjupa vår undersökning och få ta del av fler uppfattningar kring drama och teater valde vi att även skicka ut e-postförfrågningar till ett antal personer verksamma inom drama och teater. Uppfattningarna kring begreppen drama och teater skiljde sig vitt åt, denna skillnad blev dock inte lika tydlig i praktiken. Vi kom fram till att definitionerna av drama och teater är diffusa och därigenom även gränserna mellan vad som räknas som drama och teater i praktiken. Vi anser att det för oss är omöjligt att definiera begreppen, möjliga förklaringar är dock att drama främst används i personlighets- och grupputvecklande syfte medan teater främst har siktet inställt på en konstnärlig slutprodukt.

Vi har valt att undersöka vilken syn verksamma dramapedagoger har på begreppet konstpedagogiska perspektivet som Mia Marie F. Sternudd tar upp i sin avhandling ”Dramapedagogik som demokratisk fostran?”(2000) och vilka kompetenser som krävs för att leda ett dramaarbeta inom detta perspektiv där en vanligaste konstformen är arbete med teater. Vi ville också se hur verksamma dramapedagoger ser på lärandet inom det konstpedagogiska perspektivet. Vi startade vår kvalitativa undersökning med en litteraturstudie där de teoretiska tyngdpunkterna ligger på konstpedagogiskt perspektiv, lärandesyn och ledarskap. Vi skapade förberedande pilotfrågor i form av e-postintervjuer, för att via dessa e-postsvar göra ett urval av två yrkesverksamma dramapedagoger för våra djupintervjuer och för att se hur begreppssynen var på det konstpedagogiska perspektivet. Svaren på våra e-postbaserade frågor var att majoriteten inte kände till begreppet konstpedagogiskt perspektiv och gav därför inga svar på vilken syn man hade. En del hade googlat på begreppet och tyckte det var flummigt, och vissa tyckte det var ett för svårt begrepp för att svara på våra frågor. Vi valde ut två dramapedagoger för våra djupintervjuer som hade god kännedom kring det konstpedagogiska perspektivet. Den ena arbetar inom det konstpedagogiska perspektivet medan den andra använder sig av delar av de konstpedagogiska verktygen som ingår i perspektivet men utövar konstformen teater själv som forumskådespelare. Vi kom fram till var att synen på vilka kompetenser som krävs för att leda arbete inom det konstpedagogiska perspektivet var varierande. Det saknades delvis kompetenser i form av teoretisk kunskap kring teater, redskap och metoder kring konstnärligt utförande inom teaterns områden. Exempel på dessa områden är scen teknik, scenisk gestaltning och rollarbete mm. De flesta dramapedagogerna hade en tydlig syn på sitt ledarskap och lärandet. Vi såg att ledarskapet var kopplat till vilket lärande man hade som syfte och mål i arbetet med konstpedagogiska perspektivet, men även vilken syn man hade på sitt egen kunskapsbank inom konstformen teater. Vi fann att det situationsanpassade ledarskapet som bygger på förmågan till lyhördhet var en viktig kompetens och det vore intressant att få ta del av hur man införskaffar sig denna lyhördhet och utvecklar denna. En möjlig utveckling av det konstpedagogiska perspektivet skulle kunna vara att under vår dramapedagogiska utbildning få mer grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper kring teorier, metoder som krävs för att arbeta med det konstpedagogiska perspektivet. / We have chosen to investigate how pedagogues that are working with educational drama view the artistic pedagogical perspective that Mia Marie F Sternudd describes in her thesis “Dramapedagogik som demokratisk fostran?” (2000) and what competences that is needed to lead work in drama within this perspective where the most common art form is working with theater. We also wanted to understand how active drama teachers view learning within the the artistic pedagogic perspective.We started our qualitative study with a view on the literature where the main theories are within the artistic pedagogic perspective, learning and leadership. We made a pilot study via e-mail interview to screen out 2 a base of two active drama teachers that we made in-depth interviews with to find their understanding of the perspective of artistic pedagogic drama. The answers of our e-mail survey showed that the majority of did not understand the concept of artistic pedagogic drama and could therefore not answer on their take of it. Part of the respondents had Googled the concept and found it muddled; some found it to difficult to have a take on it. We chose drama teachers for our in-depth interviews that had a fair understanding of the artistic pedagogic perspective. One works within the perspective and the other uses selected tools from the perspective but practice the art form of theater as a forum artist. We found that the view on what competences that is need to lead the work within the artistic pedagogic perspective varies. There is a partial lack of competence in form of theoretical knowledge regarding theater, tools and methods about artistic performance within the area of theater. Examples of these areas are stage techniques, scenic interpretation and role interpretation. Most drama teachers had a clear view on their leadership and the learning process. We saw that the leadership was connected to what objective they had with their teaching and in the artistic pedagogic perspective, but also what view they had on their knowledge within the art form theater. We found that a situation-based leadership that is builds on the ability of sensing the situation was an important ingredient and it would be interesting to understand how they acquire the ability to sense the situation and how they develop it. A possible development of the artistic pedagogic perspective would be that during our educational drama schooling, got more in-depth theoretical and practical knowledge about theories, methods that is necessary for working with the perspective. Keywords:educational drama - artistic pedagogic perspective – work in theater – leadership – view on learning

En intervjustudie med elever på gymnasieskolan om vad som kännetecknar en bra lärare och hur teaterns verktyg kan främja dessa egenskaper. / An interview study of high school students about what makes a good teacher and how the theatre's tools can promote these qualities.

Vi har i denna studie valt att besöka en ungdomsteatergrupp, på en kulturskola, i deras arbete med uppsättning av Shakespeares pjäs En midsommarnatts dröm. Genom observationer och intervjuer har vi undersökt hur de, ungdomarna i gruppen och deras pedagog, förhåller sig till genus samt om och hur könsroller uppstår i gestaltandet på scen. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka deltagarnas gestaltande av karaktärer i teatergruppens pjäsarbete och ta reda på om och på vilket sätt könsroller uppstår. Samt få en större inblick i hur dessa ungdomar förhåller sig och/eller uttrycker sig kring genus och hur det i sin tur gestaltas på scen. Vårt syfte är även att se vilka eventuella konsekvenser deras gestaltning kan leda till.I vår litteraturdel redogör vi bland annat för begreppen kön, könsroll och genus. Genus diskuterar vi djupare med hjälp av olika teorier, dessa är även våra teoretiska utgångspunkter i analysen och slutdiskussionen. Den empiri vi analyserat finns i vårt resultat, där vi fokuserat på observationerna av två specifika scener som vi ansett vara intressanta och relevanta för vårt syfte. Fyra av scenernas aktörer samt pedagogen har vi valt att intervjua. Intervjusvaren finns även dem med i vårt resultat, där frågorna bygger på det vi observerat. Det vi kommer fram till, genom analys, i vår slutdiskussion är bland annat att vi sett könsroller och att de uppstår genom stereotypa bilder av män och kvinnor. Vi diskuterar huruvida detta verkar befästande och om det för individen begränsar ens känsloregister eller inte. Något enhetligt svar på dessa frågor har vi inte kommit fram till. På ett personligt plan kan gestaltningen vara utvecklande, på ett annat plan kan stereotyp gestaltning bidra till en förenklad bild av man och kvinna, som i sin tur kan ha en begränsande effekt. Det vi också sett, då aktörerna gestaltar karaktärer som inte har något definierat kön, är att det öppnar upp för vidare tolkning. Där finns en större frihet att använda både det som anses vara kvinnligt och det som anses vara manligt.

Vi har valt att ge vårt examensarbete namnet ”Dramatiska sångfåglar”. En studie om profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. ”Dramatic songbirds”. Astudy on the permeation of a preschools Theatre and Music profile in a selected preschool. Vi som skrivit arbetet heter Emma Lewis och Josefine Hulthén Åkerblom.Syftet med vårt examensarbete är att undersöka och beskriva hur profilen Teater och Musik genomsyrar verksamheten på en utvald förskola. De fem frågor vi försökt besvara är:• Vilka grundtankar ligger bakom förskolans profil Teater och Musik?• Vilken syn har förskolans anställda pedagoger på profilen?• Hur låter pedagogerna verksamheten genomsyras av profilen?• Hur är intresset för profilen bland barnen på förskolan?• Hur ser föräldrarna på förskolans verksamhet och arbetet med dess profil? För att nå vårt syfte samt få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ studie i form av intervjuer med föreståndare och anställda pedagoger på den utvalda förskolan, observerat barngruppen samt gjort en enkätundersökning bland barnens föräldrar.I vår analys av det empiriska material vi fått in har vi kommit fram till att profilen Teater och Musik genomsyrar den utvalda förskolans verksamhet men vi ifrågasätter förskolans pedagogiska sätt att utföra arbetet.