Studien handlar om hur förskollärare på en förskola med teknikprofil talar om teknik ochteknikarbete samt deras tal om teknisk kompetens. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärare på en förskola med uttalad profilering mot teknik talar och arbetar med teknik. Dessutom syftar studien till att redogöra för förskollärares syn på kompetens vad avser teknik samt i relation till barns lärande om teknik i förskolan. För att ta reda på det intervjuade jag förskollärare med flera års erfarenhet av teknikarbete. Innehållet i intervjuerna och det observerade teknikmaterialet på förskolan låg till grund för studiens resultat. Resultatet visar att det går att identifiera mycket som är teknik i förskolans vardag och att teknikarbete inte behöver vara komplicerat. Vidare visas att alla sinnen kan engageras i arbetet med teknik med förskolebarn. Likaså bör aktiviteterna vara mer processinriktade istället för resultatinriktade. Resultatet visar också att satsningar och riktad fortbildning inom ämnet är önskvärt då studiens förskollärare trots stor kännedom om teknikämnet och utarbetade arbetsmetoder ändå eftersökte mer komptensutveckling.

The purpose of the research is to identify how pupils and teachers experience different kind of study material in school. It is also important to know which factors affect these experiences. This is what my study will examine. The key-factor to be able to interpret different kinds of multimodal literacy is to understand its textual genre. Pupils and teachers need a certain level of technological skills to be able to create multimodal text and to have an estimation of the purpose of different text genres. To analyze the research material a hermeneutic method is used with a phenomenographic focus of the experience that the survey data and interviewed informants provide for the research. Results shows that some experience is similar between the teachers and pupils concerning the different study materials, then again preference might differ when it comes to preparations for tasks or lectures. Something all informants agree upon, is that the computer as digital tool is positive since it is used in every subject in school and it is never lost or forgotten at home by pupils.

Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.

<p>Tanken med detta examensarbete var att undersöka om det finns någon ”röd tråd” i grundskolans teknikundervisning. Som teoretisk utgångspunkt har jag tagit en rapport från Teknikföretagen, som visar en relativt dyster bild av svensk teknikundervisning i grundskolan. Därefter har jag genomfört en egen kvalitativ studie där jag har intervjuat fyra lärare och studerat berörda skolors lokala arbetsplaner, för att djupare kunna undersöka vilka faktorer som faktiskt styr och påverkar teknikundervisningen på skolor i närområdet. Studien är stadieövergripande från förskoleklassen och upp till grundskolans år 9. Studiens resultat stämmer tyvärr relativt väl överens med den rapport som Teknikföretagen presenterat, men kan på ett mer kvalitativt sätt på lokal nivå, visa bakomliggande orsaker och personliga åsikter till varför resultatet ser ut som det gör – att den ”röda tråden” i grundskolans teknikundervisning faktiskt är ganska svår att hitta.</p>

En kvalitativ fallstudie har genomförts på en industrianläggning i Mellansverige i syfte att undersöka den upplevda vikten av att projektledare i industriella projekt besitter teknisk kompetens. För att besvara studiens syfte har följande forskningsfråga formulerats; Hur upplevs behovet av teknisk kompetens hos projektledare i industriella projekt? En tematisk analys har genomförts och resulterat i fyra teman; En roll med flera ansikten, Den optimala projektledaren, Stöpta i samma form och Måste alla vandra samma väg? Analysen har resulterat i slutsatserna att projekts storlek påverkar projektledarens roll och ansvar samt vilka kompetenser som upplevs vara viktigast för projektledaren. I små projekt är projektledarens tekniska kompetens av stor vikt, men i större projekt anses den inte vara nödvändig. Det finns en tradition av att projektledare i industriella projekt i grunden är tekniker, vilket påverkar den upplevda vikten av att projektledare i industriella projekt besitter teknisk kompetens. / A qualitative case study has been conducted at an industry facility in the central part of Sweden to research the perceived importance of that project managers in industrial projects have technical competence. The research question for the study is; What is the perceived need for that project managers have technical competence in industrial projects? A thematic analysis has been conducted and resulted in four themes; A role with many faces, The optimal project manager, Molded in the same cast, and Does everyone have to walk the same path? The analysis has resulted in the conclusions that the size of the project affects the project manager role and responsibility, as well as, which competencies that is perceived to be most important for the project manager. In small projects, the project manager’s technical competence is perceived to be of great significance, but in large projects it is not viewed to be essential. There is a tradition of that project managers in industrial projects from the beginning are technical workers, which contributes to the perceived importance of that project managers in industrial project have technical competence.

I en allt mer digitaliserad värld genomgår revisionsbranschen en omfattande digitalisering. Detta ställer nya krav på teknisk kompetens hos revisorer vilket i sin tur ställer högre krav på organisationer att säkerställa att dess medarbetare får den kompetensutveckling som krävs. Studiens syfte är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat revisionsbranschen samt hur de stora revisionsbolagen arbetar med teknisk kompetensutveckling för att möta dagens och morgondagens behov av tekniskt kunnande. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer med anställda från de fyra stora revisionsbolagen, även benämnda som The Big Four. En tematisk analys genomfördes på empirin som utgick från studiens analysmodell, vilken grundar sig på relevant tidigare forskning. Studiens resultat visar att digitaliseringen har haft en omfattande påverkan på branschen, där digitala verktyg blivit en viktig del av arbetet vilket har haft en positiv inverkan på effektivitet och revisionskvalitet. Teknisk kompetens har blivit allt viktigare för revisorer och de studerade organisationerna arbetar aktivt med en kombination av metoder för kompetensutveckling för att vidareutveckla sina anställdas kompetens.

Önskvärda ledarskapskompetenser är ett väl utforskat område, dock finns det relativt lite forskning som berör ämnet inom industrin i Sverige. Syftet med denna studie var därför att få en ökad förståelse för vad medarbetare som är verkande i en global industriorganisation upplever som viktiga kompetenser för ett optimalt ledarskap. Studien bygger på empiri från nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med anställda från den globala industriorganisationen. Resultatet visar att chefer som besitter både generisk- och yrkeskompetens visar sig tillsammans uppnå det mest optimala ledarskapet. Slutsatsen som dras är att medarbetarna upplever en kombination av generisk- och yrkeskompetens som mest gynnsamt och att de ej går att styrka att den ena kompetensen är viktigare än den andra. Ytterligare en annan slutsats som denna studie kan bidra med är en ny synvinkel till teorin gällande uppdelningen mellan generisk- och yrkeskompetens. Empirin i studien har visat en sammanslagning av både generisk- och yrkeskompetens och menar att om dessa särskiljs helt åt kan det uppvisa en missvisande bild av kompetenserna. / Desirable leadership skills are a well-explored area, however, there is relatively little research on the subject within industry in Sweden. The purpose of this study was therefore to gain an increased understanding of what employees who are working in a global industrial organization experience as important competencies for optimal leadership. The study is based on empirical evidence from nine qualitative semi-structured interviews with employees from the global industrial organization. The result shows that managers who possess both generic and professional competence together achieve the most optimal leadership. The conclusion that is drawn is that the employees experience a combination of generic and professional competence as the most favorable and that they cannot prove that one competenceis more important than the other. Another conclusion that this study can contribute is a new point of view to the theory regarding the division between generic and professional competence. The experience in the study has shown an amalgamation of both generic and professional competences and believes that if these are separated completely, it can present a misleading picture of the competences.

In today’s educational landscape, digitalization, driven by economic interests, has become increasingly prominent. This development has sparked interest in understanding how high school students’ technical capital and mathematical self-efficacy influence their outcomes. To deepen the understanding of this interplay, this study integrates Selwyn’s Bourdieusian capital theory on technical capital with Bandura’s theories on mathematical self-efficacy. Empirical data were collected through a survey administered to 208 high school students across three schools in Sweden, ensuring anonymity and integrity. Linear regression was employed, controlling for gender, academic program, socioeconomic factors, and completed coursework. The results demonstrate that technical capital significantly predicts mathematical self-efficacy, with a predictive capacity of up to 59.6%. Moreover, tolerance for deviation in the model increased the predictive capacity to 94.2%. No significant differences in predictability were observed based on gender or academic program dependencies. However, gender differences revealed a more linear relationship between technical capital and digital/technical competence among women compared to men. Additionally, both genders displayed equivalent performance in knowledge-based questions. This suggests that men tend to overestimate their digital competence relative to their technical self-efficacy, while women do not exhibit the same tendency toward overconfidence. In conclusion, this study offers insights into how technical capital and self-efficacy in mathematics shape students’ educational outcomes.