Bakgrund Psykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar och som fortsätter att öka i samhället. Primärvården är ofta den första vårdkontakten för personer med psykisk ohälsa. Att möta patienten i telefonrådgivningen kan vara en utmanande och komplex uppgift, och innebär att under tidspress göra en bedömning endast utifrån tonläge och patientens berättelse. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning inom primärvården med personer som drabbats av psykisk ohälsa. Metod Studien genomfördes i form av kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 9 sjuksköterskor och distriktssköterskor på fyra olika vårdcentraler i Väst- och Mellansverige. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat Sjuksköterskor växer i sin yrkesroll genom att de kan lita på sin egen förmåga, de känner stöd från andra och hittar modet. De skapar en relation via telefon genom att fånga en helhet, att göra sitt bästa och genom att ha distans men en medkänsla. De uttrycker att de inte räcker till eftersom tidspress, orimliga förväntningar och brist på kunskap och kompetensresulterar i svårigheter för sjuksköterskorna. Slutsats Sjuksköterskor är i behov av ökad utbildning i psykisk ohälsa samt i kommunikation med dessa patienter. Resurser bör i framtiden läggas på att öka samverkan, rutiner och kunskap inom primärvården för att minska stress och arbetsbelastning för sjuksköterskor. Detta skulle ekonomiskt gynna samhället både på individnivå samt samhällsnivå. Då patienter fortare får hjälp kan rehabilitering påskyndas, tiden för sjukskrivning minskas och patienterna kan fortare återgå till arbete. Handledning och reflektion är också viktigt. / Background Mental illness is one of the major public diseases of our time and continues to increase in society. Primary care is often the first contact for the individuals that suffers from mental illness. Telephone counseling can be a challenging and complex task, which involves making assessments during time pressure based solely on patient's tone of voice and story. Aim The aim of this study was to describe district nurses' experiences of telephone counseling in primary care with people suffering from mental illness. Method The study had a qualitative design with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews with 9 district nurses at four different health centers in western and central Sweden. The data was analyzed with the help of qualitative content analysis. Results District nurses grow in their professional role by being able to trust their own abilities, by support from others and by finding courage. They create a relationship over the phone by capture an overall picture, doing their best and by creating distance as well as compassion. They express a feeling of not “being enough” due to time pressure, unreasonable expectations, lack of knowledge and skills, leading to difficulties for the district nurses. Conclusion District nurses need increased education regarding mental illness and communication with these patients. In the future, resources should be invested in increasing collaboration, routines, and knowledge in primary care to reduce stress and workload for district nurses. This could lead to economic benefits on both a societal and individual level.

Bakgrund: Telefonrådgivning har använts som kommunikationssätt sedan 30-talet inom sjukvården. I nutid är telefonrådgivning ett väl etablerat och beprövat kommunikationsalternativ som brukas runt om i Sverige. Dock belyser forskning telefonrådgivning som en komplex arbetsuppgift. Inom oftalmologi finns det vidare sparsam forskning kring just ögonsjuksköterskans uppfattning av telefonrådgivning.  Syfte: Syftet var att undersöka ögonsjuksköterskans uppfattning av telefonrådgivning på ögonmottagning.  Metod: Metoden som användes var av kvalitativ design med en fenomenografisk ansats. Åtta ögonsjuksköterskor från södra Sverige som arbetade på ögonmottagning intervjuades enskilt. En fenomenografisk analysmetod valdes att användas för analysering av data.  Resultat: Analysen resulterade i tre beskrivningskategorier: (1) Relationens betydelse mellan ögonsjuksköterska och patient, (2) Aspekter som begränsar och underlättar bedömningen mellan ögonsjuksköterska och patient samt (3) Betydelsen av kunskap, stöd och erfarenhet för ögonsjuksköterskan. Slutsats: Det framkom olika begränsande och underlättande aspekter som påverkar bedömningen och mötet med patienten. Ögonsjuksköterskan uppfattade relationen med patienten som en central del i arbetet med telefonrådgivning. Likaså uppfattades stöd i olika former samt kunskapsutveckling och erfarenhet kring området som betydelsefullt. Resultatet visar, likt tidigare forskning, att telefonrådgivning är en mycket komplex arbetsuppgift. / Background: Telephone counseling has been used as a means of communication since the 1930s in healthcare. Today, telephone counseling is a well-established and proven communication alternative that is used around Sweden. However, research highlights telephone counseling as a complex task. In ophthalmology, there is also sparse research on the ophthalmic nurse´s perception of telephone counseling. Aim: The purpose was to investigate the ophthalmic nurse conception of telephone counseling at an eye clinic.Method: The method used was of qualitative design with a phenomenographic approach. Eight ophthalmic nurse´s from southern Sweden who worked at the eye clinic were interviewed individually. A phenomenographic analysis method was chosen to be used for data analysis. Results: The analysis resulted in three descriptive categories: (1) The importance of the relationship between the ophthalmic nurse and the patient, (2) Aspects that limit and facilitate the assessment between the ophthalmic nurse and the patient and (3) The importance of knowledge, support and experience for the ophthalmic nurse. Conclusion: Various limiting and facilitating aspects emerged that affect the assessment and the meeting with the patient. The ophthalmic nurse perceived the relationship with the patient as a central part of the work with telephone counseling. Likewise, support in various forms as well as knowledge development and experience in the area were perceived as significant. The results show, like previous research, that telephone counseling is a very complex task.

Bakgrund  Telefonrådgivning är idag en viktig del i primärvårdens verksamhet. Det är ett utmanande arbete där det inte går att se eller undersöka patienten. Forskning kring telefonrådgivning riktad till äldre patienter är skral och fokuserar inte på sjuksköterskans perspektiv. Detta examensarbete kan bidra med ökad förståelse kring sjuksköterskors upplevelser av att ge telefonrådgivning till äldre patienter och kan i förlängningen utgöra del i underlag vid förbättringsarbete i arbetssättet inom primärvårdens telefonrådgivning.  Syfte  Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge telefonrådgivning till äldre patienter inom primärvården.  Metod  Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats.  Resultat  Resultatet visar att det kunde råda utmaningar vid telefonrådgivningen i form av samtal via tredje part, faktorer kopplade till åldrandet och motstånd hos patienten. Resultatet visade också att det ses som positivt att arbeta med telefonrådgivning, att det finns gott stöd och samarbete med kollegor samt vilka förutsättningar sjuksköterskan upplever behövs för att kunna erbjuda god telefonrådgivning till äldre patienter.  Slutsats  Att ge telefonrådgivning till äldre patienter kan vara ett svårt och utmanande arbete. Det är ett självständigt arbete men med hjälp av olika stöd kan sjuksköterskor med olika lång erfarenhet behärska telefonrådgivning inom primärvården. / Background  Telephone counseling is an important part in the work of the primary care. It is a challenging work as it is not possible to see or examine the patient. Research on telephone counseling concerning the elderly patients is poor and does not focus on the nurse´s perspective. This thesis could contribute to an increased understanding concerning nurses´ experiences of giving telephone counseling to the elderly patients and could contribute to improvements in the way of work with telephone counseling in the primary care.  Aim  The aim was to describe the nurses´ experiences of giving telephone counseling to elderly patients in the primary care.  Method  The study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach.  Results  The results show that there could be challenges with telephone counseling regarding calls via third parties, factors linked to aging and resistance from the patient. The results also shows that it is considered a positive thing to work with telephone counseling, there are plenty of support functions and cooperation amongst the colleagues and what conditions are essential to give a good telephone counseling to elderly patients.  Conclusion  Providing telephone counseling to the elderly patients can be difficult and challenging work. It is an independent work, but with the help of various supports, nurses with varying years of experience can manage telephone counseling in the primary care.

Bakgrund: Inom primärvården är det vanligt att kontakten med den vårdsökande sker genom telefonrådgivningen. Möjligheten för fysiska möten minskar där sjuksköterskor behöver agera vårdande under andra förutsättningar än dem som de tidigare varit vana vid. Detta ställer krav på sjuksköterskornas kompetens och förhållningssätt för att ett vårdande ska främjas inom telefonrådgivningens särskilda förhållanden. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning. Metod: En kritisk incident teknik (KIT) har använts som metod tillsammans med en kvalitativ ansats för att besvara syftet. Tjugo sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning deltog i denna studien. Resultat: Från analysprocessen framkom ett huvudområde: Handlingar för att verka vårdande inom primärvårdens telefonrådgivning. Huvudområdet byggdes upp av fem kategorier; Förståelse av innebörden (Lyssna, Förstå),Bättre förutsättningar (Anpassningar, Ge tid, Skapa trygghet, Visa respekt, Skapa förtroende), Trygga beslut (Vara trygg, Få återkoppling, Tänka framåt, Ta besluten), Hanterade hinder och motgångar (Hantera egna känslor, Hantera förväntningar) och Gemensamt agerande (Förklara bedömningen, Vara överens, Främja egenansvar, Ge bekräftelse). Resultatet visar på att sjuksköterskorna använder olika handlingar utifrån vad som ska uppnås i samtalet. Konklusion: Sjuksköterskorna uppvisar kunskaper och förmågor att agera vårdande inom telefonrådgivningen. Däremot upplever flera sjuksköterskor rollen som otrygg och krävande vilket efterfrågar vidare forskning i området. / Background: In primary care, it is common for contact with the person seeking care to take place through telephone counselling. The opportunity for physical meetings decreases where nurses need to act as caring under conditions other than what they are previously used to. This places demands on the nurses' competence and approach in order for care to be promoted within the special conditions of telephone counselling. Aim: The purpose of this study is to describe nurses' actions to act as caregivers within primary care telephone counseling. Method: A critical incident technique (CIT) has been used as a method together with a qualitative approach to answer the purpose. Twenty nurses who work with telephonecounseling participated in this study. Results: From the analysis process, a main area emerged: Actions to act as caregivers within primary care's telephone consultation. The mainarea was made up of five categories; Understanding the meaning (Listen, Understand), Better conditions (Adjustments, Give time, Create security, Show respect, Create trust), Safe decisions (Be safe, Get feedback, Think ahead, Make the decisions), Managed obstacles and setbacks (Manage own feelings, Manage expectations) and Joint action (Explain the assessment, Agree, Promote personal responsibility, Give confirmation). The results show that the nurses use different actions based on what is to be achieved in the conversation. Conclusion: The nurses demonstrate knowledge and abilities to act as caregivers within telephone counseling. However, several nurses experience the role as unsafe and demanding, which calls for further research in the area.

Bakgrund: Telefonrådgivning utgör en stor del av sjuksköterskans arbetsuppgifter inom primärvården och de allra flesta har någon gång tagit kontakt med vården via telefon. Användningen av ett beslutsstöd vid rådgivning och triagering har blivit allt vanligare. Region Skåne har utvecklat Triagehandboken som är ett beslutsstöd framtaget för att användas på alla vårdnivåer.Syfte: Studien vill belysa hur sjuksköterskor inom primärvården upplever att använda sig av Triagehandboken vid telefonrådgivning. Om den upplevs som ett stöd eller en begränsning samt hur de upplever patienternas tillfredsställelse då ett beslut tagits enligt Triagehandboken.Metod: En enkätstudie gjordes med kvalitativ inriktning. Manifest innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna överlag upplevde Triagehandboken som ett tryggt stöd vid triagering och rådgivning samt att patienternas tillfredsställelse oftast upplevdes som god. En del begränsningar visade sig i resultatet, såsom att den av en del sjuksköterskor upplevdes som tidskrävande att använda och i vissa situationer ansågs ofullständig. Slutsats: Studiens resultat ser vi som representativt för primärvården i sydöstra Skåne. / Background: Telephone consultation is a large part of the primary health care nurse’s work and almost everyone has at some point of time been in telephone contact with the medical care. The use of a decision support is now more usual in consultation and triaging. Region Skåne has developed the Triagehandboken (a triage manual) which is a decision support made for all levels in medical care. Aim: The study will illustrate primary health care nurses’ experience of using the Triagehandboken in telephone consultation. If it is experienced as a support or a limitation, and how they experience the patients satisfaction when a decision has been made according to the Triagehandboken.Method: A questionaire study with qualitative approach was made. Manifest content analysis was used to analyse the data. Result: The result showed that the nurses´ for the most part experienced the Triagehandboken as a safe support in triaging and consultation and that they often experienced the patients’ satisfaction as good. Some limitations emerged in the result, as some of the nurses´ experienced that the Triagehandboken was time-consuming to use and in some situations was seen as incomplete.Conclusion: We think that the result of the study is representative for the primary care in southeast Skåne.

Telefonrådgivning inom primärvård och vid sjukvårdsrådgivningen är en vanlig arbetsuppgift för distriktssköterskor. Distriktssköterskor ska genom icke-visuell kommunikation göra patientssäkra bedömningar och hänvisa uppringaren till rätt vårdnivå, ibland via information i andra hand. Tidigare forskning visar att distriktssköterskan har en viktig roll när det gäller att omdirigera och frigöra resurser i vården, men att hen upplever svårigheter att förstå och tolka den icke-visuella kommunikationen och fördela resurserna rätt i en organisatorisk miljö som är präglad av tidspress och begränsade resurser. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivning inom primärvård och vid sjukvårdsrådgivningen 1177. En kvalitativ systematisk litteraturöversikt genomfördes och elva artiklar analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys nio stegs modell. Av analysen framkom huvudkategorin Balansen mellan patientsäkerhet och förutsättningarna för vårdande samtal tycks påverka patienten eller närståendes livsvärld, som sedan urskilde fyra kategorier: 1) Utmanande samtal, 2) faktorer som försvårar bedömningen vid telefonrådgivning, 3) tillvägagångssätt för att hantera svåra samtal och 4) Organisationens inflytande på upplevelsen av telefonrådgivning. Resultatet belyser att distriktssköterskor upplever utmaningar för att säkerställa en patientsäker bedömning och samtidigt genomföra ett vårdande samtal som utgår från uppringarens livsvärld. Faktorer som tidsbrist, riktlinjer, rutiner och kommunikationssvårigheter var bidragande till att distriktssköterskorna upplevde osäkerhet. Av resultatet framkommer behov av utbildning inom kommunikation samt utveckling av rutiner och riktlinjer för telefonrådgivning, för att säkerställa patientsäkra bedömningar som bygger på vårdande samtal som utgår ifrån patientens eller närståendes livsvärld. / Telephone advice within primary healthcare and the healthcare advisory service 1177 is a common task for district nurses. District nurses are tasked with making patient-safe assessments through non-visual communication and guiding the caller to the appropriate level of care, occasionally relying on information from other sources. Previous research shows that district nurses play a crucial role in redirecting and allocating resources within healthcare. However, they may encounter difficulties in understanding and interpreting non-visual communication and allocating resources correctly in an organizational environment characterized by time constraints and limited resources. The purpose of the study was to highlight district nurses’ experiences of telephone advice in primary health care and at the healthcare advisory service 1177. A qualitative systematic literature review was conducted, and eleven articles analyzed using Bettany-Saltikov and McSherry’s nine-step model. The analysis revealed the main category ‘balancing patient safety and conditions for caring conversations, which appears to affect the patient’s or relative’s lifeworld´. This resulted in four categories: 1) Challenging conversation, 2) factors complicating assessments in telephone advice, 3) approaches to managing difficult conversations and 4) the organizaton’s influence on the experience of telephone advice. The results highlight that district nurses face challenges in ensuring a safe patient assessment while conducting a caring conversation based on the caller’s lifeworld. Factors such as time constraints, guidelines, routines and communication difficulties contribute to district nurses’ feelings of uncertainty. The results indicate the need of education in communication, as well as the development of routines and guidelines for telephone advice, to ensure safe assessments based on caring conversations that take the patient’s or relative’s lifeworld into account.

Bakgrund: Telefonrådgivning till föräldrar som ringer in för deras barn är vanligt förekommande i distriktssköterskans arbete på hälsocentral. Att ge råd till föräldrar via telefonär en komplex situation som innebär att en person talar för någon annans räkning om dennes mående och symtom. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid telefonrådgivning med föräldrar om deras barn, vilket ställer höga krav på distriktssköterskan. För att distriktssköterskan ska kunna ge korrekt och adekvat hjälp till föräldrar när de ringer in för barnets räkning är det av betydelse att öka kunskapen inom området. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter av telefonrådgivning med föräldrar om deras barn. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor från hälsocentraler i Norrbotten och Västerbotten. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; Omständigheter som utgör svårigheter och utmaningar och Omständigheter som skapar förutsättningar för ett framgångsrikt samtal. Till dessa kategorier presenteras sju underkategorier. Slutsats: Resultatet visar att komplexitet i telefonrådgivning med föräldrar ställer höga krav på den kommunikativa förmågan hos föräldrar och distriktssköterskor. Att stärka föräldrarnas empowerment kan verka hälsofrämjande för barnet. Ökad förståelse fördistriktssköterskors erfarenheter av utmaningar och förutsättningar för ett framgångsrikt samtal med föräldrarna kan bidra till förbättrat stöd i klinisk praxis. Fler studier behövs för djupare kunskap om distriktssköterskors erfarenhet i området.

Bakgrund: Telefonrådgivningen har en betydande roll för människor att komma i kontakt med sjukvården. Den rådgivning som ges idag har till viss del ersatt fysiska besök. Sjuksköterskans uppgift i telefonrådgivningen är att skapa relationer och kommunicera med personer som söker vård, bedöma vårdbehov och utgöra ett stöd.  Syfte: Beskriva hur föräldrar upplever sjuksköterskans stöd i samband med telefonrådgivning. Metod:  Kvalitativ metod med induktiv ansats där skriftliga frågeformulär har analyserats utifrån deltagare bestående av tolv föräldrar. Datainsamling med bekvämlighets- och ändamålsenligt urval där informanter söktes via sociala medier. Data har analyserats med konventionell innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon. Resultat: Studien resulterade i två kategorier; “Rådgivning som var förtroendeingivande och bekräftande” och “Rådgivning som gav upphov till oro och uppgivenhet” med fem subkategorier.  Konklusion: De två främsta komponenterna i hur föräldrarna upplevde stödet från sjuksköterskan var kompetens och kommunikation. Sjuksköterskans förmedlade professionella kompetens och goda kommunikationsfärdigheter var en viktig del för att föräldrarna skulle uppleva ett bra stöd anpassat efter dem. Om kommunikationsfärdigheter ej fanns under samtalet medförde det att stödet blev bristande. Föräldrarna upplevde då att sjuksköterskan förmedlade en kompetensbrist och ej hade förmåga till att känna in situationen för att stötta och ge råd till föräldrarna efter deras behov. Nyckelord: Föräldrars upplevelser, kommunikation, omvårdnad, stöd, Telefonrådgivning. / Background: Telephone counseling have a significant role for people when they need to contact the health care. The counseling that is given today has partially replaced physical visits. The nurse´s task in telephone counseling is to make relationships and communicate with persons that seeking medical care, assess care needs and constitute a support. Aim: The aim was to describe how parents have experienced the support from a nurse in telephone counseling. Method:  A qualitative study design with inductive approach was used. Written questionnaire has been analyzed on twelve parents who participated. The data was collected through convenience and purposive sampling. The participants were sought by social media. Data was analyzed according to Hsieh and Shannon’s conventional content analysis. Results: The study has resulted in two categories; “counseling that was confidenceinspiring and confirmatory” and “counseling that gave rise to concern andresignation” with five subcategories. Conclusion: The experience of competence and communication were the main components in how the parents experienced the support from the nurse. The nurse’s mediated professional competence and communication skills have main importance for the parent's experience of good and customized support. If communication skills were not present under the telephone counseling the support was defective. It resulted in that parents experienced that the nurse was incompetent and did not have the ability to give the support and advice they needed. Keywords: Communication, nursing care, parents' experiences, support, telephone counseling.

Introduktion: Telefonrådgivning är en svår uppgift som ställer höga krav på sjuksköterskan. Det krävs att sjuksköterskan har bred kunskap inom många olika områden, samtidigt som en bedömning ska göras utan att sjuksköterskan kan se patienten. Det är en viktig och krävande uppgift. Därför är det viktigt att belysa ämnet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning inom primärvård samt vad sjuksköterskorna upplever påverkar dem i det arbetet. Metod: För att utforska studiens syfte utfördes en systematisk litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell, med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Studiens resultat baserades på nio artiklar från databaserna CINAHL och PubMed samt två artiklar från en manuell sökning. Resultat: Tre kategorier framkom i analysen. Dessa var: Sjuksköterskans tillvägagångssätt, Yttre faktorer som påverkar sjuksköterskan och Sjuksköterskans individuella förutsättningar. Slutsatser: Sjuksköterskan har en komplex roll i telefonrådgivningen. Sjuksköterskan strävar efter att arbeta personcentrerat i samtalen. Den tidsgräns som finns är stressande och ger minskad möjlighet till återhämtning. Det är utmanande för sjuksköterskan att förlita sig på den verbala kommunikationen och att göra en bedömning av patienten över telefon. Kollegialt stöd, arbetslivserfarenhet och utbildning gör arbetet enklare. Tydlig kommunikation mellan sjuksköterska och patient är a och o. En god kommunikation leder till ökad följsamhet och patientsäkerhet. Det ger möjlighet till ett gott samtal där kommunikationen flyter och båda parter är nöjda när luren läggs på.

Background: Telephone counseling with a registered nurse at the front has become an integral part of health care both in Sweden and internationally. Telephone nurses' in call centers and primary care handle calls with patients of all ages regarding with both physical and psychological symptoms and for that they need competence with specialist knowledge at an advanced level. In the absence of specialist education to telephone nurse, and still be able to meet the patients` needs, registered nurses' need knowledge of what it is like to work with telephone advice. Aim: The aim of the study was to describe nurses' experiences of working with telephone counseling in call center and primary care. Method: The method chosen for this study was a literature-based study based on the analysis of qualitative research. A total of 12 scientific articles were analyzed.  Collected data was analyzed based on Friberg's five-step model (Friberg, 2017).  Results: In the analysis three themes emerged with nine subthemes. The themes were; challenges in the telephone conversation, need for support and stress factors in the work environment.  Conclusion: Working as a telephone nurse requires advanced skills in verbal communication, cooperation with colleagues, patients and third part, but also skills in working in several computerized systems simultaneously. The results indicate that telephone nurses' values patient safety highly and they take a great responsibility for optimizing the conditions for safe patient assessment. Sometimes an involuntary responsibility that can be seen to negatively affect both telephone nurse, the patient and society. / Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning inom callcenter och primärvård. Studien baseras på analys av 12 artiklar där kvalitativ metod använts. Analys av artiklarna gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Ur analysen av datamaterialet framträdde tre teman: utmaningar i telefonsamtalet, behov av stöd och stressande faktorer i arbetsmiljön. Resultatet visade att när sjuksköterskorna inte såg patienterna såsom vid ett fysiskt möte, så låg vikten på att lyssna till patientens berättelse och genom den verbala kommunikationen bygga framgångsrik interaktion, samt ställa uppföljande frågor till stöd för bedömningen av patientens behov. Samtal med tredje part försvårade bedömningen och gav en risk för beslut som inte var patientsäkra. Sjuksköterskorna angav att stöd från kollegor och andra professioner var värdefullt. Som stöd i sina beslut arbetade sjuksköterskorna med ett datoriserat beslutstöd vilket upplevdes positivt, men det framkom även att beslutstöden hade en del brister i sin utformning. Sjuksköterskorna angav att den av arbetsgivaren bestämda samtalstiden var en stressfaktor. Svåra samtal, främst de som handlade om psykisk ohälsa tog lång tid och då växte telefonkön, vilket även den gav en känsla av stress att inte hinna med sitt arbete.