Studien visar hur det ämnesövergripande arbetet ser ut i skolan i år 4-6 och i år 7-9 samt hur det arbetet förändras från år 4-6 till år 7-9, i en kommun i Sverige. Studien visar även på vad lärarna, som intervjuats, anser vara för och nackdelar med att arbeta ämnesövergripande samt om dessa lärare ser en vinst för både lärare och elever med att arbeta ämnesövergripande i skolan. Studien utgår från dessa frågeställningar: - Vilka ämnen förekommer mest frekvent i det ämnesövergripande arbetet? - Hur ser planering, organisation och utförande ut för det ämnesövergripande arbetet i år 4-6 samt i år 7-9? - Vilka för- och nackdelar kan lärarna se med att arbeta ämnesövergripande?   Det som kommit fram i studien är att man, i kommunen studien bedrevs i, arbetar mer ämnesövergripande i år 4-6 än i år 7-9. Det kommer också fram att man i båda grupperna, år 4-6 och år 7-9, ser ämnesövergripande arbete som en fördel då det gäller att samarbeta lärare emellan samt att sambedöma elev resultat. Lärarna i studien upplever att eleverna ser kopplingar mellan ämnena bättre vid ett ämnesövergripande arbetssätt, trots att eleverna ibland ser det som en genväg och forcerar ett arbetsområde. Fördelarna med ett ämnesövergripande arbetssätt är många och nackdelarna få, enligt lärarna som intervjuades i just denna studie. Den nackdel som nämns mest frekvent är att tiden inte räcker till för samplanering kring ett ämnesövergripande arbetsområde samt att rektorerna inte alltid ser att de behöver skjuta till tid genom att dra ner tid på något annat.

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv. Frågeställningar: Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat? Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp? Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur? Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt? Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat? Metod för datainsamling är intervju. Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang. Ämnesintegrerat var ännu ett krav på tema, men verksamhet/aktiviteter kunde vara ämnesintegrerade utan att det pågick något tema. Temaarbete kan användas för att fördjupa barnens kunskaper, hjälpa dem att se kopplingar mellan olika ämnen eller uppfylla deras behov av att bearbeta eller avdramatisera något. Jag ser en stark koppling mellan temaarbete och sociokulturellt perspektiv eftersom kontext, praktisk utövning och helhet ges stort utrymme.

Denna studie fokuserar på lärare i gymnasie- och grundskolan i årskurserna 7-9. Studiens syfte är att undersöka lärares åsikter om att organisera idrott och hälsa i block, teman eller områden, som vi valt att kalla kunskapsområden. Två frågeställningar utformades utifrån syftet och innefattar vilka svårigheter och möjligheter lärarna anser om användningen av kunskapsområden och hur ramfaktorer försvårar och underlättar användningen av kunskapsområden i undervisningen. För att samla in lärares åsikter har enkät använts som metod. Studiens resultat visar på att de flesta lärarna i studien någon gång eller ständigt organiserar ämnet utifrån kunskapsområden. Lärarna anser att det finns en hel del möjligheter både för sin egen och elevernas vinning. Undervisningen får en röd tråd och lärarna kan lättare se en progression i elevernas utveckling samt att eleverna får större möjligheter att nå högre kunskapskrav. Svårigheter och ramfaktorer som lärare nämner i studiens resultat är främst kopplat till lokaler, personal och tidsbrist.

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur sagan används i ett tematiskt arbetssätt i förskolan. Fokus i undersökningen riktar sig mot hur pedagogerna arbetar och deras reflektioner kring de sätt de arbetar på.   Metod Det är en kvalitativ studie med observationer och intervjuer som metod. Två pedagoger observerades under deras gestaltande aktiviteter, dessa pedagoger intervjuades även vid ett senare tillfälle. Även en mediapedagog som tidigare hade arbetat med samma arbetssätt intervjuades.  Resultat Den gemensamma inramningen i att arbeta med samma saga skapar en förståelse för innehållet och förutsättningar för samarbete mellan avdelningar och andra förskolor med samma arbetssätt. Estetiken skapar möjligheter för kommunikation och förstärker sambandet mellan sagan och verkligheten. Pedagogernas individuella gestaltning och kunskaper bidrar till att skapa karaktärer som inspirerar och engagerar barn. Genom pedagogernas gestaltande av sagans karaktärer skapas en speciell relation mellan barn och pedagog. Det finns en förståelse hos barnen för att pedagogen är både sig själv och sin karaktär. Miljön kan skapas både utomhus och inomhus i samspel mellan pedagoger och barn. Miljön används för att förstärka och förankra sagans innehåll. Den fördjupande kunskapsdimensionen bidrar till ett fördjupat och riktat lärande.

I detta examensarbete undersöker jag hur det går att arbeta tematiskt i samhällskunskap i gymnasieskolan, vilken lärarroll som förknippas med tematiskt arbete och vilken kunskapssyn som präglar arbetssättet. För att besvara dessa frågor har jag genomfört en kvalitativ studie som grundar sig på intervjuer med pedagoger vid skolor som arbetar tematiskt. I teoridelen redogör jag för bakgrunden till det tematiska arbetssättet och hur det kan användas i skolan. Vidare redogör jag för olika kunskapssyner och den förändrade lärarrollen vid ett tematiskt arbetssätt. Slutligen sammanfattar jag innehållet i våra styrdokument och redogör för den tidigare forskningen. I min slutsats konstaterar jag att det går att utforma det tematiska arbetet på olika sätt men att gemensamt för de olika arbetssätten är att de är av ämnesövergripande karaktär. Jag konstaterar att det råder enighet om att lärarrollen blir mer handledande och att arbetet grundas på en konstruktivistisk kunskapssyn. / In this dissertation I have performed an explorative study on thematic didactics within civics.

Denna studie riktar in sig på vad motivutveckling har för påverkan på mitt improviserande och hur den kan bidra till att införliva låtens melodi i improvisationen. Centralt för arbetet har varit att uppnå ett mer horisontellt spelsätt som har utgått från tematiskt material från låtarna jag improviserar över.  Arbetet är uppdelat i två delar där den första delen presenterar två jazzstandards och vilka motivutvecklingstekniker som går att hitta i kompositionerna. Delen innefattar även att studera in låtarna på ett gehörbaserat sätt och att integrera olika motivutvecklingstekniker i mitt improviserande där låtarnas tematiska material ligger till grund för improvisationen. Den andra delen presenterar ett analyserat resultat där jag jämför två olika improvisationer på varje låt. Det ena förhållningssättet har sin utgångspunkt i motivutveckling och den andra improvisationen har harmoniken som utgångspunkt.  Denna studie har hjälpt mig hitta metoder som stärkt min förmåga att bearbeta motiv samt hur jag kan gå tillväga för att använda mig utav tematiskt material från låtens melodi när jag improviserar. Den har även hjälpt mig utveckla den rytmiska delen av mitt improviserande då motivutvecklingen fått mig att reflektera över hur jag fraserar mina motiv och bidragit till ett tydligare spelsätt.

Syftet med denna undersökning har varit att göra en beskrivning av ett tematiskt arbetssätt i förskolan med utgångspunkt i en fallstudie. Vi saknade en färdig beskrivning som kan följas för pedagoger som vill arbeta tematiskt på förskolan. Vi ville därför skapa en beskrivning för att kunna ge oss själva och andra ett verktyg som kan underlätta arbetet för den tematiska verksamheten på förskolor. Vi valde att ta ansats i den hermeneutiska vetenskapsteorin i vårt arbete. Ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med ett kontextuellt perspektiv utgör vår teoretiska utgångspunkt i arbetet. Vi bestämde oss för att göra en fallstudie för att kunna fördjupa våra kunskaper om tematiskt arbete. Vi genomförde intervjuer med pedagoger på en förskola för att kunna tolka deras syn på tematiskt arbete i förskolan. Vi observerade även en barngrupp på förskolan för att med egna ögon kunna se hur förskolan arbetade tematiskt. Empirin ledde fram till tre kategorier som vi skriver om i vår resultat och analysdel. I resultat och analysdelen finns vår beskrivning för hur tematiskt arbete kan bedrivas på en förskola baserade på de tre delarna, planering av tema, genomförande av tema samt avslut av tema som vår empiri ledde fram till. Nyckelord: Förskola, tematiskt arbetssätt, temaarbete, tematiskt arbete, sociokulturellt perspektiv, kontextuellt perspektiv, hermeneutik, fallstudie

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra vad förskollärare har för uppfattningar kring tematiskt arbete i förskolan med utgångspunkter i barns inflytande och syn på lärande. Det har genomförts tio kvalitativa samtalsintervjuer, fem med förskollärare på traditionella förskolor och fem med förskollärare på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Data från dessa intervjuer har sedan analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten visar att samtliga förskollärare har en positiv inställning gentemot det tematiska arbetssättet och anser det vara en väsentlig del i att främja barns lärande. Samtliga pedagoger anser att det tematiska arbetet ska utgå från barnens intressen samt att barnen bör ha stort inflytande över och under ett pågående tema. Då resultatet endast påvisar ett fåtal skillnader mellan förskollärarna på Reggio Emilia-förskolorna samt förskollärarna på de traditionella förskolorna dras slutsatsen att kvaliteten på förskolans verksamhet inte avgörs huruvida man har en specifik pedagogisk inriktning eller ej utan hur välfungerande verksamheten är i sig.

<p>Denna studie undersöker elevers förmåga att diskutera globala miljöproblem och hållbar utveckling. Studien tittar även på konsekvenserna för elevernas inlärning beroende på lärarnas attityder, undervisningsmetoder och arbetssätt. Studien visar att elever som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har en större förmåga att diskutera miljöproblem och frågor kring hållbar utveckling i högre grad och med större bredd än de elever som undervisats traditionellt. Eleverna som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har även en större förmåga att se konsekvenser av sitt eget handlande och de kan koppla dessa till de globala miljöproblemen och de faktorer som styr en hållbar utveckling. Denna studie visar även att elevernas förmåga starkt kan knytas både till lärarnas inställning till miljöfrågor och hållbar utveckling samt de olika undervisningssätt som lärare och elever på den undersökta skolan arbetar på.</p>

<p>Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.</p>