Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ”Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?” och ”Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll?”. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen. Det framkom även att viljan finns hos pedagogerna att i större utsträckning undervisa ämnesintegrerat. Genom våra intervjuer fick vi fram att det behövs mer tid till planering och att det är svårt att integrera matematik med andra ämnen om man inte har djupare ämneskunskaper eller mer erfarenhet av matematik.

Syftet med vår studie är att undersöka tematiskt arbete och projekt som arbetssätt i förskolan. Undersökningens frågeställningar är: Arbetar förskolor i den undersökta kommunen med tematiskt arbete och projekt? Vad innebär tematiskt arbete och projekt som arbetssätt för verksamma pedagoger? Vilka samband finns det med mellan pedagogers attityder kring kunskap, erfarenhet, trygghet och att vilja arbeta med tematiskt arbete och projekt? Utifrån en kvantitativ metod kan vi undersöka tematiskt arbete och projekt i förskolan från fler pedagogers och olika förskolor, för att kunna dra generella slutsatser för fler pedagoger i den undersökta kommunen. Med hjälp av en digital enkät har vi undersökt vilka faktorer som kan påverka pedagogers attityder om tematiskt arbete och projekt som arbetssätt i förskolan, samt vilka samband som går att urskilja mellan olika faktorer, attityder och att vilja arbeta med tema och projekt. Den sociokulturella teorin utgör ramverket för vår studie. Resultatet visar att det finns ett starkt positivt samband mellan kunskap och erfarenhet och att vilja arbeta med tematiskt arbete och projekt i förskolan. Tematiskt arbetssätt innebär att undervisningen utgår ifrån barnens intresse, att den följer en röd tråd, olika ämnen från läroplanen integreras i ett ämnesövergripande arbete i form av tema och projekt, samt att lärandet sker i samspel mellan vuxna och barn. Utifrån resultatet av 52 pedagoger från förskolor i den undersökta kommunen, kan vi konstatera att tematiskt arbete är ett vanligt arbetssätt och majoriteten av pedagogerna har positiva attityderna om tematiskt arbete och projekt som arbetssätt.

För att alla elever ska kunna uppnå scientific literacy bör man utgå från barnens erfarenheter där naturorienterade ämnen, NO, knyts till ett sammanhang – en kontext. I kontexten synliggörs naturvetenskapens mänskliga sida, och därmed visa att NO är mer än fakta. Elever behöver lära om naturvetenskapen, vilket kallas nature of science, NOS. Vårt syfte är att ta reda på hur lärare aktualiserar nature of science genom ett Linné-tema. I vår kvalitativa studie har vi intervjuat åtta lärare som undervisar i grundskolans tidigare år om deras tankar kring undervisning om naturvetenskapen. De visar ingen didaktisk medvetenhet om NOS men tillämpar det i stor utsträckning i ett temaarbete kring Linné-året 2007. I en analys (efter Lederman 2004) visar vi att de konkretiserar de mänskliga aspekterna av naturvetenskapen så att eleverna får uppleva hur en forskare arbetar. / Enabling all pupils to acquire scientific literacy it is suggested to start from their experiences, where science content will make sense within the context. In this context it is of importance that the human aspect of Science is shown, making it is possible to show that science isn’t merely facts. Pupils are in need of learning about Science, called nature of science, NOS. Our task is to find out how teachers pursue nature of science in inquiry based education on Carl Linnaeus. In the qualitative study we interviewed eight teachers in early primary school on their thoughts on teaching about Science. They do not show any didactic awareness of NOS though they use it in large extent in working with Linnaeus. In analysis (from Lederman 2004), we can show that teachers engage in the humanistic aspect of science, in which pupils experiences the work of a scientist.

Jag har velat ta reda på hur det är att arbeta med det naturvetenskapliga ämnet väder medåttaåringar. Mina utgångspunkter har varit teorier om lärande, experimentets roll för lärandeoch lärarens roll för lärandet. Den tematiska arbetsformen har bildat ramen för undersökningom hur barn lär om väder.Jag har intervjuat eleverna i smågrupper och det har kommit fram intressanta reflektioner fråneleverna. Eleverna har uttryckt att de har lärt sig nya saker om väder. De har också uttryckt attgamla föreställningar har förändrats. Det finns en utbredd rädsla och forskningen är eftersattkring barns lärande om naturvetenskap. Jag har i min undersökning upplevt att åttaåringar kanförstå komplexa väderfenomen, med hjälp av olika pedagogiska inlärningsstilar .

Den här rapporten fokuserar på ämnesövergripande undervisning i relation till skolmiljön, både den fysiska och psykosociala. Är utformningen av skolmiljön en förutsättning för genomförandet av ett ämnesövergripande arbetssätt? Finns det en eller flera möjliga optimala miljöer och hur ser de i sådana fall ut? / A conversational environment in interaction with pedagogyEducational methods in a meaningful context with a physical environment as part of a pleasurable learning experience

Syftet med vårt utvecklingsarbete har varit att skapa ett tematiskt arbete kring lokalhistoria för elever i en mångkulturell miljö. Vi har valt att utgå från stadsdelen Rosengård i Malmö då det är en mångkulturell miljö i vår närhet. Målet med temaarbetet som vi utformat har varit att göra det lokalhistoriska arbetet meningsfullt och givande för alla elever genom att koppla samman den lokala historien med elevers historier. Då identitetsskapande och historiemedvetande poängteras i både förslag till kommande kursplan för historia och kommande läroplan för grundskolan ville vi att arbetet skulle fokusera på just dessa begrepp. Vi har utformat ett temaarbete som är planerat att sträcka sig över en termin där vi genom olika moment och arbetssätt hoppas kunna fördjupa elevers historiemedvetande och identitet. I vår slutdiskussion har vi knutit samman de teorier kring historiemedvetande och identitetsskapande som vi utgått ifrån med det tematiska arbetets upplägg. Eftersom vi inte utfört arbetet i praktiken har vi inte kunnat utvärdera och analysera det utifrån empiri. Istället har vi gjort detta utifrån den litteratur och de teorier som vi använt oss utav. De slutsatser vi har kunnat dra utifrån arbetet är bland annat att elever vid vårt lokalhistoriska arbete skulle kunna öka sin lust att ta till sig historiekunskap och att detta i sin tur kan ge dem möjlighet till ett ökat historiemedvetande. Detta skulle dessutom kunna leda till att elever fördjupar och nyanserar synen på sig själva.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia? / The purpose with this work of developing is to show and give proposal on how you on a thematic way can educate about the Swedish national minorities and human rights. After including previous research, history didactics and historical awareness as theories, and the new teaching program Lgr 11 I have done an education plan witch concerns pupils in secondary school in the three subject’s history, Swedish and civics The plan span five weeks and has various elements like theoretical lectures, pictures, movies, drama, creativity and writing exercises. This is to fulfill the different needs among the pupils. The developing work rests on the following two issues: Witch aspects are important in a thematic work in school about human rights and the national minorities in the light of the objective in the teaching program Lgr 11, and why? How can a work like this, on a didactical way, get the pupils aware of the subject history?

Vi vill undersöka vilka föreställningar matematikintresserade lärare som undervisar i skolår 1-3 har om matematik och ämnesintegration. För att kunna besvara vår frågeställning har vi dels intervjuat och dels använt enkätsvar från två lärare som har matematisk utbildning och två lärare som inte har det. Resultatet visar att lärarna i vår undersökning har en föreställning om att ämnesintegration är att i undervisningen få in flera skolämnen samtidigt, både spontant och planerat. Enligt lärarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgå från elevernas verklighet. De anser att bl.a. varierat material, utomhuspedagogik och samtal underlättar ett lärande i en ämnesintegration med matematik. Vi kan inte urskilja några tydliga skillnader i föreställningar mellan de fyra intervjuade lärarna med olika utbildningar.

Tematiskt arbete är en vanlig arbetsform i dagens förskolor och det sker framför allt i grupper vilket bidrar till att språket som ett kommunikations- och reflektionsverktyg blir allt mer användbart. I en grupp har en individ större möjligheter och större anledning att använda ett språk genom att beskriva, förklara och analysera olika komplexa fenomen. Det tematiska arbetet är väl förankrat i de pedagogiska verksamheterna, trots det är det ett område som är förhållandevis lite vetenskapligt belyst och utforskat.Syftet med studien är att utforska hur tematiskt arbete möjliggör barns språkutveckling och lärande. Denna studie belyser förskollärarnas syn på tematiskt arbete samt utforskar om och i så fall hur ett tematiskt arbete kan stimulera barns språk- och kunskapsutveckling. Tematiskt arbete utgår från barns verklighet och intresse samt ger upphov till ett generativt lärande där barns tankar kan utvecklas. Tematiskt arbete ger en helhetssyn och bidrar till att kreativiteten stimuleras i sociala sammanhang (Rosenqvist, 2006). Undersökningen består av enkäter och intervjuer med förskollärare på två förskolor samt observationer av tematiskt arbete i barngrupp. Enkäter och intervjuer genomfördes för att se hur förskollärarna definierar tematiskt arbete samt undersöka hur tematiskt arbete kan fungera som redskap för barns kunskaps- och språkutveckling. Observationer av det tematiska arbetet genomfördes för att se hur det tematiska arbetet faktiskt gestaltar sig och hur det används för att stimulera barns kunskaps- och språkutveckling. Studien visar att förskollärarna i undersökningen har en medveten uppfattning om tematiskt arbete. Det tematiska arbetet präglar till stor del förskolornas dagliga verksamhet och läggs upp utifrån barnens intresse och behov. Barnen utvecklar språk och kunskap genom tematiskt arbete eftersom olika delar i ett tematiskt arbete bygger på varandra och tilsammans skapar ett sammanhang. Dessutom sker arbetet främst i grupp vilket bidrar till en aktiv språkanvändning genom dialoger i ett socialt sammanhang. Det tematiska arbetet bidrar till barns språk- och kunskapsutveckling eftersom barn får möjlighet att använda språk i ett sammanhang och fördjupa sina kunskaper genom bearbetning av ett valt ämne. Barnens egen aktivitet, intresse samt behov bidrar till och utvecklar det tematiska arbetet. Barns intresse och behov leder dessutom till att barnen bemästrar och befäster nya begrepp och utvecklar förståelse för fenomen. Förskollärarnas medvetenhet om och definition av tematiskt arbete innebär att ett fokuserat arbete på ett visst innehåll leder till sammanhang och fördjupning inom ett ämnesinnehåll. Det är just denna fördjupning där möjligheter till att reflektera, samtala och ställa frågor tillsammans med andra kamrater och vuxna samt sammanhanget i ett ämne som stimulerar barns språkliga aktivitet och leder till en kunskaps- och språkutveckling. Resultat av denna undersökning kan implementeras i förskolorna genom att medvetandegöra för pedagogerna hur deras arbete med tematiskt arbete bidrar till hur barnen utvecklar kunskap och språk. Kunskap kring ett arbetssätt är en förutsättning för stimulering av barns lärande och utveckling.

Vår projektredogörelse beskriver utformandet av ett läromedel som främjar problemorienterat tematiskt arbete i kurserna Svenska A och Svenska B på gymnasiet. Vår intention har varit att läromedlet ska ha en erfarenhetspedagogisk utgångspunkt och att uppgifterna ska vara tydligt kopplade till kursplanernas mål. Vi har ställt oss frågorna: ”Hur kan man gå till väga för att skapa ett undervisningsmaterial där problemorienterat tematiskt arbete främjas?” och ”Kan man arbeta erfarenhetspedagogiskt och samtidigt uppfylla läroplanens mål?”. Vi har valt att utforma vårt undervisningsmaterial i form av en lärarhandledning. Vi har försökt att göra materialet flexibelt genom att t.ex. utforma det som en pärm med lösbladssystem där läraren själv kompletterar med eget material. I vårt texturval har vi använt oss av det vidgade textbegreppet. Till stöd har vi haft teorier om tematiskt arbete och erfarenhetspedagogik, samt en referensgrupp bestående av lärarstudenter som har gett sina synpunkter på materialet.