Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt. Eleverna upplever att de har möjlighet attkunna fördjupa sig. Lärarna är tudelade i denna fråga beroende på om fördjupning avserämnesspecifik fördjupning eller möjligheten att se helheten. Såväl lärare som elever menar attämnesintegrerat arbete skapar en helhetsbild av kunskap. Några lärare menar dock att längreteman med en bredare definition hade varit önskvärt för att kunna nå en fördjupning inomvissa ämnen.

Denna studie undersöker elevers förmåga att diskutera globala miljöproblem och hållbar utveckling. Studien tittar även på konsekvenserna för elevernas inlärning beroende på lärarnas attityder, undervisningsmetoder och arbetssätt. Studien visar att elever som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har en större förmåga att diskutera miljöproblem och frågor kring hållbar utveckling i högre grad och med större bredd än de elever som undervisats traditionellt. Eleverna som arbetar tematiskt och ämnesövergripande har även en större förmåga att se konsekvenser av sitt eget handlande och de kan koppla dessa till de globala miljöproblemen och de faktorer som styr en hållbar utveckling. Denna studie visar även att elevernas förmåga starkt kan knytas både till lärarnas inställning till miljöfrågor och hållbar utveckling samt de olika undervisningssätt som lärare och elever på den undersökta skolan arbetar på.

Som historielärare finns olika nyckelbegrepp som är centrala för ämnet historia. Tre av dessa kommer studeras i denna uppsats där syftet är att studera historiemedvetande samt de genetiska och genealogiska perspektiven i relation till lärares verklighet och de båda läroplanerna Lpf94 och Gy11. Dessa tre begrepp är därmed uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Kvalitativa intervjuer har utförts för att söka svar på uppsatsens frågeställningar och då texter och intervjusvaren varit i behov av tolkning har den hermeneutiska metoden använts. Studien visar att begreppet historiemedvetande är mångtydigt och svårdefinierat, både för lärare, teoretiker och forskare. En annan slutsats som kunde dras av studien visar att historieundervisningen är präglad av den kronologiska traditionen, vilket även kan benämnas som det genetiska perspektivet. Vad gäller styrdokumenten är begreppet historiemedvetande svårdefinierat även där och den nuvarande Gy11 är mer inriktat på kronologi än den tidigare.

I studien synliggörs bedömningsverktyg och bedömningsstrategier i årskurs F-3 i en tematisk och ämnesövergripande undervisning. Syftet är att få ökad förståelse hur bedömningen sker när NO ingår som en del i projektet. Studien baseras på tre intervjuer och bedömningsmaterial från tre grundskolelärare på olika skolor, som besitter mångårig erfarenhet av att arbeta tematiskt och ämnesövergripande. Resultaten visar att skolorna använder olika sorters bedömningsverktyg, exempel som ges är olika matriser, bedömningsaktiviteter och bedömningsstöd. Vidare framgår att formativ bedömning är den vanligaste bedömningsstrategin, till exempel genom direktåterkoppling till eleverna. Två av de tre skolorna har ett kollegialt samarbete mellan både lärare/lärare och lärare/elever för att göra bedömningarna inom projekten. Ett exempel på kollegialt samarbete är stödet läraren ger eleven vid arbetet med självbedömningsmatrisen. Två av respondenterna ansåg att det kollegiala samarbetet sparade tid vid bedömningen och var en nödvändighet för att kunna arbeta ämnesövergripande.

Studien grundar sig i skönlitteraturens betydelse för undervisningen, där skönlitteraturen kan ha olika betydelser för den undervisande läraren och deras arbete med elevers läsförståelse. I den här studien har syftet varit att ta reda på hur verksamma lärare i årskurs F-3 arbetar med skönlitteratur i sin undervisning för att öka elevers läsförståelse. Det både utifrån ett tematiskt arbetssätt och inom svenskämnet, eftersom skönlitteraturen som används i undervisningen främst förekommer vid högläsning och elevers tysta läsning.     Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och den insamlade empirin består av sex intervjuer där den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar att skönlitteratur används vid högläsning, tystläsning och som ett komplement vid olika tematiska arbeten. Högläsning används både i syfte att bearbeta innehållet i texten och som ett inslag när det finns tid över. Den skönlitterära texten som bearbetas ger eleverna möjlighet att utveckla sin läsförståelse genom att sammanfatta, återberätta, svara på frågor och rita bilder till texten. Det finns olika syften för den tysta läsningen, den kan till exempel förekomma som ett komplement till undervisning eller i syfte att öka elevers läshastighet. Skönlitteraturen som eleverna läser vid tystläsning är oftast elevens eget val av bok, utifrån intresse och förmåga. I ett tematiskt arbetssätt används skönlitteraturen till att öka elevers förståelse inom temat. Av resultatet framgår det även att arbetet med elevers läsförståelse till största del utgörs av nivåanpassad läsläxan med tillhörande arbetsbok, samtidigt som läsläxan även kan bestå av en skönlitterär bok. Studiens slutsats visar att elever som får möta, bearbeta och koppla samman skönlitterära texter med sina egna erfarenheter har möjlighet till att utveckla en förståelse för olika ämnen och dess innehållet.

Vi vill med detta examensarbete undersöka om skiftet från miljö undervisning till hållbar utveckling har skett, och hur väl känt begreppet hållbar utveckling är hos lärarna. Syftet med undersökningen är också att utveckla kunskap om de anvisningar som finns i våra styrdokument rörande hållbar utveckling följs och vilka arbetsmetoder som används. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sex lärare och två med rektorer från skolor på mindre tätorter. Resultatet av denna studie visar att majoriteten av de lärare vi intervjuat inte har någon djupare kunskap om begreppet hållbar utveckling. Den undervisning som i dag finns har främst ett miljöperspektiv. De metoder som används i den undervisning som sker har främst en tematisk profil.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning.

Utgångspunkten för studien är att elever inte får fullständiga betyg i skolämnena. Det är en svårighet för många att uppnå kunskapskraven och därmed skapas en problematik för hur pedagogerna ska undervisa för att eleverna ska uppnå dessa mål. Den metod som används inom utomhuspedagogiken kan möjligen vara en lösning på detta. Syftet med studien är att presentera några pedagogers synsätt på och upplevelser av arbetet med utomhuspedagogik. Dessa synsätt belyser vad som motiverar och hindrar pedagogerna för att arbeta med utomhuspedagogik. Det undersöks även vilken betydelse skolgårdens utformning har för utomhuspedagogiskt arbete. Metoden för inhämtningen av empirin har varit kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på två olika skolor. Dessa skolor är belägna i två olika geografiska områden i Sverige. John Dewey, Gunilla Ericsson och Anders Szczepanskis är några av de teoretiker som jag använder som utgångspunkt i den här studien. Sammanfattningsvis belyser resultatet att de pedagogerna som jag intervjuat upplever utomhuspedagogik som ett förhållningssätt som gör abstrakta ämnen till konkreta. De intervjuade pedagogerna blir motiverade av att arbeta med utomhuspedagogik när de kan synliggöra positiva effekter på elevgruppens lärande. Det främsta hindret är pedagogernas osäkerhet och okunnighet i förhållningssättet. Slutligen visar resultatet att pedagogerna upplever att en varierad skolgård ger en varierad undervisning, men utformningen är inget som hindrar i vilken mängd pedagogerna använder sig av den.

Syftet med mitt arbete är att presentera ett tematiskt arbete där skönlitteratur har en central roll. Syftet med arbetet är även att ge elever möjlighet att röra sig mellan olika föreställningsvärldar genom muntliga och skriftliga metoder. Min undersökning bygger mycket på Judith A. Langers lästeori men även andra forskares syn på skönlitteratur i undervisningen. Historiemedvetande är också något som diskuteras men är inte det huvudsakliga syftet med detta utvecklingsarbete. Resultatet av mitt arbete är att elever gynnas av att ha skönlitteratur i undervisningen samt att valda metoder gynnar elevernas förmåga att röra sig mellan olika föreställningsvärldar.