Time and temporality have received little attention when it comes to work in the public libraries, above all in a Swedish context. Trying to fill this gap the aim of this study was to explore how librarians working within the public libraries of Gothenburg experienced time and temporality in relation to different work tasks and systems. The study was guided by a theoretical framework with focus on the sociology of time and was designed as a cross-sectional study witha qualitative approach. Empirical data was produced through semi structured interviews with seven librarians working at different public libraries in Gothenburg. Qualitative content analysis was used for analysing the empirical data. The result showed that the librarian's time was fragmented with task sbeing prioritised according to principles of economic time, i.e., tasks that were possible to determine in time and led to a clear outcome. The result also showed that tasks that worked according to non-economic principles dominated among the tasks the librarians wished to have more time for, i.e., tasks that were difficult to determine in time and required continuity, for example reading promotion tasks. However, this does not mean that the librarians did not engage in reading promotion work at all. The study also drew attention to the time-consuming work the librarians devoted to help the library visitors with information and communication technology. This work was understood as a side effect of technological acceleration.

The aim of this study is to address how “skevt” [skewed] girlhood is constructed in relation to age, time, and sexuality in three literary works of the Swedish author Sara Stridsberg: the novel Darling River (2010), the play Konsten att falla (2017) and the short story Tre systrar (2021). In the study, I pose the following questions: How is the skewed girlhood portrayed in relation to constructions of time and age? How does the construction of skewed femininity interact with the construction of sexual practice and sexual desires?     I use the term “skev” – a Scandinavian variation and hybrid of queer – to address how the girlhood is subverted in the texts, as well as to analyze how this not only occurs in relation to heteronormativity, but also within it. To explore this, I work with “skeva” [skewed] readings of the texts. My analysis is based on “skev” [skew] theory and queer temporality, through which I illustrate how the characters of the three literary works are challenging normative assumptions of girlhood and femininity, by performing gender and age as well as sexuality in non-normative ways. I discuss the girl’s bedroom as a form of heterotopia, in which both time and ageing are constructed in a skewed way. Furthermore, I locate a “skev” [skewed] temporality in the texts, connected to an absence of futurity.

This essay aims to examine how fan fiction texts and the digital non-profit platform Archive of Our Own can provide queer separatist spaces for reorienting cis- and heteronormativity as well as how that is manifest in the published stories. It does so through an analysis of the platform’s design and accessibility and through a reading of two short stories from the collection QUEER CONVERSATIONS by the pen name heliosole. Results include that the platform makes space for non-normative stories by being free of use, its equality between moderators, writers, and users, its tradition of education and resistance, by making writing accessible and collaborative, using famous characters’ voices for speaking comforting truths and by challenging norms regarding sexuality and temporality.

This thesis explores how visions of the good life, as understood by Lauren Berlant, communicate through advertising for home cleaning services in a Swedish context. With an ambition to map out how life is portrayed in these commercials this thesis wants to shed light on how these portrayals of life can be understood as the good life and in turn, how they reproduce structures of power. In relation to research on the debate of the Swedish Rutavdrag, work/life balance and the perception of cleaning in Sweden the thesis continues to look into how paid cleaning service is constructed and understood. It draws on theories about work, emotion/affect and temporality that is tied together in an understanding of the good life as dependent of all of these to become possible. A promotion of happiness and feelings of intimacy, work induced with emotional value and a productivist temporality are all parts of what makes up the good life, that is what I pay attention to in my analysis. Through a multimodal critical discourse analysis, the material is analyzed in three steps where the first two steps is focused on one individual commercial/ad and the third connects several of them to analyze how the good life is depicted. The analysis is divided into two main themes: time for relationships and Win win. The first theme shows an emphasis on close family relationships that appears to be threatened by cleaning or mainly conflicts about cleaning, the service smooth over the frictions and makes an intimate life enjoyable and improved. The good life here is closely linked to good relationships and busy schedules. The second theme Win win analyses material that focuses on how the work and the workers situation. In this theme a picture emerges of the employer as someone who does a good deed by employing someone through a good company that has good conditions. This theme implicitly addresses the tension that surrounds cleaning services in Sweden and dissolves it with smiles. While wrapping the service good feelings and the promise of good deeds the unequal exchange changes into something natural and good. The good life is not as obvious in this theme, the focus on the good conditions rather promotes home cleaning as a possible part of the good life since it does not disturb the narrative of the good life as a moral good. In order to have an opportunity to move towards the good life, time is needed.

I december 2019 upptäcktes ett virus som skulle komma att sätta den svenska och övriga världens hälso- och sjukvård på sin spets under åren 2020 och 2021. För att möta det vårdbehov som Covid-19 skulle åstadkomma behövdes resurser och personal omfördelas. Anestesisjuksköterskor blev en naturlig del av den vård som upprättades på den nya avdelningen, Covid-IVA. Syftet med studien var att belysa de känslor och upplevelser som anestesisjuksköterskorna upplevt under hela tidsförloppet på Covid-IVA, från omplacering till att komma tillbaka till sina ordinarie arbetsplatser. I arbetet används temporalitet som begrepp för att belysa informanternas berättelser om tiden på Covid-IVA. Datainsamlingen genomfördes med intervjuer, där datamaterialet analyserades med hjälp av en tolkande kvalitativ innehållsanalys. Sammantaget deltog sju anestesisjuksköterskor ifrån tre olika sjukhus i Mellansverige i studien. Efter dataanalysen framkom 3 teman och 9 subteman. Resultatet beskriver känslor som oro, stress och rädsla för sjukdomen och det nya. Studien visar också på en ny gemenskap, en stolthet och erfarenhet anestesisjuksköterskorna nu bär med sig. En negativ aspekt av fynden är avsaknaden av chefsstöd som uppdagats i efterhand. I diskussionen belyses fynden utifrån temporalitet där kopplingar till dåtid sätts i perspektiv till nutid och framtid. De slutsatser som dras utifrån studien är att anestesisjuksköterskorna i högsta grad har räddat många liv men där känslan av att vilja ställa upp inte längre finns.

I denna uppsats undersöks hur ångesttemat i romanen Ormen förstärks genom berättartekniken. Utifrån Kerstin Laitinens tankar om en ”osäkerhetens retorik” och med hjälp av narratologisk metod och delar av Gérard Genettes terminologi påvisas hur obestämdhetsmoment utifrån olika berättartekniska grepp uppstår och verkar i romanens olika delar. Genom att undersöka berättartekniken utifrån olika temporala aspekter och vad gäller berättarroll och framställningssätt, synliggörs hur Dagerman genom att, mer eller mindre uttalat, ändrar berättandets förhållanden genom olika skiften och växlingar i texten. Genom att använda olika typer av anakronier och genom att göra implicita och överraskande växlingar mellan olika berättare och mellan olika nivåer av berättande, genom att splittra och synkronisera, bildas obestämdhetsmoment, vilka skapar osäkerhet som bidrar till att förstärka ångesttemat i romanen.

Denna studie undersöker hur formuläret Organiserad Verksamhet i Renbetesfjäll inom förvaltning i Västra Jämtlandsfjällen förstås och används av människor som arbetar i besöksnäringen och i småföretagande. Med intervjuer som empiriskt material diskuterar studien hur begreppen funktion och struktur är relaterade till dominerande idéer i områdets förvaltning. Som teoretiskt perspektiv används Tim Ingolds dwelling-perspektiv. Studien når fram till att formuläret inte uppfyller de behov aktörerna har för att ha ett tillfredsställande samarbete med varandra och renskötarna. Formuläret för förvaltning är inte anpassat efter en lokal kulturell kontext, den är skapad utifrån idéen om landskapet som multifunktionellt vilket studien formulerar kritik gentemot.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det går att arbeta med tid och berättarnivåer som element för att skapa effektiva, komplexa och ändå begripliga pusselfilmer, genom att analysera hur tiden och tidsuppfattningen i filmen Arrival (2016) gestaltas för tittaren. Analysen utgår från hur den icke linjära tidsuppfattningen skildras för tittaren. Det leder oss till följande frågeställningar: Hur påverkar användningen av olika berättarnivåer i Arrival framställningen av tid? Hur avslöjas tidsaspekten i filmen för att skapa spänning? Hur engagerar filmen tittaren för att hen ska förstå utvecklingen av karaktärernas tidsuppfattning? Filmen har delats upp i fyra diskursfaser, eller akter som är anpassade efter hur huvudkaraktären Louise tidsuppfattning utvecklas. För att undersöka hur tiden gestaltas har analysen använts sig av teorier om berättande och tid. Analysen utgår från filmens berättarnivåer för att med hjälp av dem analysera förhållandet mellan storytid och diskurstid, utifrån en fyraktsstruktur, samt filmens heterogena temporalitet. Analysen kommer fram till att filmskaparen har en tydlig närvaro i filmen när det kommer till den information som tittaren får och att filmen använder sig av en karaktär som gestaltare för att ge tittaren ledtrådar under filmens gång. Den ickelinjära tidsuppfattningen är dold för tittaren genom montaget i filmens inledning som kopplar Louise minnen till trauman i stället för en ickelinjär tidsuppfattning.

Uppsatsen behandlar det motsägelsefulla flyktingmottagandet den bosnienkroatiska flyktinggruppen fick 1995, vilket resulterade i 5 års väntan på permanent uppehållstillstånd. De omfattades av både integration och återvändande samtidigt och fokus har lagts i uppsatsen på resultaten och upplevelse av integration idag. Till grund för uppsatsen ligger dessutom ett antal intervjuer med bosnienkroater och berörda tjänstemän.

Bisexualitet och pansexualitet har osynliggjorts både inom HBTQ-rörelsen och inom forskningen. Syftet med min uppsats är att undersöka hur kvinnor som har förmågan att attraheras sexuellt och/eller romantiskt av fler än ett kön upplever olika rum och temporaliteter för att förstå osynliggörandet av bi/pansexualitet. Denna undersökning utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med tre kvinnor som orienterar sig som bisexuella och pansexuella. Analysen har visat på att informanterna använder sig av begreppen bisexualitet och pansexualitet som ett verktyg som hjälper dem att navigera mellan rä(t)ta och queera livslinjer. Osynliggörandet av bisexualitet och pansexualitet är ett resultat av att nuet innehar en hegemonisk position i förståelsen av sexuella orienteringar. Det innebär att informanternas sexuella orienteringar förstås av omvärlden utifrån ifall de är i en monogam relation eller ej och vilket kön partnern isåfall har. Jag har även undersökt informanternas rörelse mellan heteronormativa och queera temporaliteter och kommit fram till att det finns möjlighet att följa båda. De bisexuella och pansexuella orienteringarna tillgängliggör till viss del queer temporalitet för informanterna. Vilken temporalitet informanterna följer begränsas även det av det hegemoniska nueteftersom en följer olika livslinjer beroende på om en har partner och vilket kön partnern har. Slutligen har jag kommit fram till att det hegemoniska nuet även påverkar informanternas upplevelser av att röra sig i olika heteronormativa och queera rum. Det är inte helt självklart att de har möjlighet att ta plats i varken heteronormativa eller queera rum eftersom de sällan är formade efter bisexuella och pansexuella kroppar. Det finns olika sorters queera rum, varav några fåtal är formade efter bi/pansexuella kroppar och i de rummen uttryckte informanterna att de kunde känna sig trygga. Således var de hemmavarande där.