Studiens syfte är att få en förståelse för hur miljön påverkar barnen i deras lek. Vi valde att göra studien på två olika avdelningar i södra Sverige. Barnen vistas dagligen i samma rum och under samma tid och vi ville undersöka vilka lekar som blir möjliga i rummen och varför? Hur kan vi då analysera tid och rum ur ett maktperspektiv? Vilka möjligheter och hinder kan rummen då skapa? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av två metoder: intervju av pedagoger och observationer av barn i deras lek. Vårt insamlade material analyserade vi ur ett maktperspektiv. Resultat och slutsats visar att miljön inte är likvärdig på båda avdelningarna ger olika förutsättningar för barns lek. Resultatet visar även att rum och tid har makt i barnens vardag samt att makt inte är konstant utan den förflyttar sig i verksamheten. Vidare har analysen visat att rummets utformning och möblers placering antigen skapar hinder eller förutsättningar. Pedagogernas medverkan i studien skapade en helhetsbild av avdelningarnas miljö. Studien har även visat att det finns en medvetenhet hos pedagogerna kring hur miljön är och hur de vill att den ska vara. Vi hoppas studien kan vara ett diskussionsunderlag för alla som är intresserade av förskolan.

Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av enkäter och djupintervjuer. Vi fann att begreppspiralen är ett bra hjälpmedel som ger tydliga resultat på var eleven befinner sig i sin matematikutveckling. Vi upptäckte även att kunskaper i matematik är situationsbundet då eleverna visade olika förståelse i olika situationer. / Vårt syfte med examensarbetet var att undersöka elevers förståelse för begreppet tid. Vi ville även undersöka lärarnas föreställningar om vad eleverna har för kunskaper och förståelse för begreppet tid. Vi tror att bristande tilltro till sitt eget tänkande, kan bero på utebliven förståelse mellan pedagogen och elevernas erfarenheter. Därför anser vi att det är viktigt att utgå ifrån elevernas förståelse. Vi ville testa en sorts analys för att få ett hjälpmedel för vår kommande matematikundervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av enkäter och djupintervjuer. Vi fann att begreppspiralen är ett bra hjälpmedel som ger tydliga resultat på var eleven befinner sig i sin matematikutveckling. Vi upptäckte även att kunskaper i matematik är situationsbundet då eleverna visade olika förståelse i olika situationer.

Elevers vardag är fylld av många aktiviteter. För att få en struktur på sin dag är det viktigt att ha en förståelse av vad olika tidsbegrepp innebär. Med detta arbete vill vi få kunskap om hur några lärare i skolår 1 lägger grunden för en god förståelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill även diskutera utifrån elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig på intervjuer med lärare och elever. De slutsatser vi har kunnat dra utifrån detta arbete är att en verklig förståelse är oerhört viktigt i detta arbetsområde. Vi har också kunnat se hur en verklig förståelse gör det lättare för eleven att kunna använda sig av sin förvärvade kunskap i olika diskussioner.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet.Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys.Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad. Dessa arbetsuppgifter presenteras i resultatet som samordning. Sjuksköterskan synliggör inte omvårdnad i sitt dagliga arbete trots att detta är sjuksköteskans huvudämne. / The aim of this study was to illustrate the nurse’s occupation and describe how the composition of work is distributed over a twenty-four hour period. The nurse’s responsibility and obligations have changed character over time. Moreover, it has been influenced by different existing scientific traditions. The nursing work is divided in three areas; caring in theory and practice, research and development, education and management. These areas have to be prioritized and divided over the twenty-four hour period.A qualitative observational method was used in order to achieve the goal of the study. The observations took place at a university hospital in southern Sweden and ten nurses were observed. Content analysis, both manifest and latent was used. The results demonstrated that the nursing work is multifaceted and contain a variety of undertakings in addition to caring. These undertakings are collectively presented in the results as coordinating. The nurse does not make the responsibility of nursing visible, even though this is the nurse’s main area of operation.

Syftet med mitt arbete är att genom en deskriptiv studie kartlägga vad barn gör på sin fritid som skapar känsla av sammanhang och meningsfullhet och hur de upplever sammanhang och meningsfullhet under sin fritid.Studien bygger på en kvalitativt inriktad metod via intervjuer med fem flickor och fem pojkar i ålder 9-10 år. Intervjuguiden har utformats via litteratursökning och egna kunskaper om barn. Resultatet studeras utifrån Antonovskys teorin om Känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visar att barnen i denna studie beskriver sin fritid som meningsfull. Fritidssysselsättningen upplevs positivt och tillfredsställande. Alla barnen i denna studie är engagerade i föreningslivet och bedriver någon form av organiserade fritidsaktivteter. De har god självbild och känner sig nöjda med sig själv och sin situation för övrigt. Det sociala nätverket består av vuxna och kamrater t.ex. föräldrarna, skol- och fritidspersonal, före-ningsinstruktörer och klasskamrater. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min studie på att barnen upplever sin fritid som begriplig, hanterbar och meningsfull.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare ochidrottslärare.David JönssonKristofer SvenssonJönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. Enjämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. [Obstacles and opportunities in schoolsports. A comparison between class teachers and gym teachers]. Malmö:Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur en idrottslärare och en klasslärare somundervisar i idrott i grundskolan resonerar kring hinder och möjligheter medidrottsundervisningen. Eftersom vår undersökning grundar sig på att just undersöka omidrottslärare och klasslärare har olika syn på skolidrotten bestämde vi oss för attanalysera vårt resultat med hjälp av ett kompetensperspektiv. Detta perspektiv var tillför att hjälpa oss att förstå vårt resultat och förklara varför det fanns skillnader mellanpedagogerna. Idrottslärare och klasslärare har givetvis båda kompetens inom pedagogikmen eftersom idrottsläraren ska ha mer kompetens inom just idrott ansåg vi att dettaperspektiv både kunde vara användbart och intressant.Arbetet besvarar frågan: Vilka likheter och skillnader kan vi se mellan idrottslärare ochklasslärare när det gäller deras resonemang kring idrottsundervisningen i grundskolan?Arbetet ger också en bild av hur en klasslärare kontra en idrottslärare resonerar om tidenoch lokalerna som ges till idrotten och hur de anser att undervisningen påverkas avdetta.Uppsatsen tar även upp vikten av att ha kunskap och kompetens inom det område manska undervisa i.Undersökningens urval består av två idrottslärare och två klasslärare från två olikaskolor som alla undervisar i idrott och hälsa i grundskolan. Undersökningengenomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och visade på en del likheter ochskillnader, idrottslärarna var mer kritiska överlag och ansåg att tiden var för knapp ochlokalerna för dåligt utrustade för att de skulle kunna bedriva en fullgodidrottsundervisning. Klasslärarna var inte lika kritiska och tyckte att tiden var lagom föratt deras elever skulle uppnå målen och att lokalerna som de hade till sitt förfogandeuppfyllde sitt syfte.Nyckelord: Idrott, tid, lokaler, klasslärare, idrottslärare, grundskolan, kompetens.

Arbetet handlar om ett tidsbundet fenomen som uppkommer på förskolan mellan vuxenstyrda aktiviteter och rutiner. Vi har valt att kalla detta fenomen för ”mellanrum”. Vi har försökt synliggöra vad barnen gör i mellanrummen genom att närma oss barnens perspektiv. Barn tycks få inflytande över sina liv i mellanrummen, inflytandet begränsas dock av förskolans strukturella utformning, det vill säga schemats styrning av verksamhetens tid. Förskoleschemat styr och kontrollerar barnens möjlighet att utveckla och fördjupa de processer som startar i mellanrummen. Det strukturella perspektivet har använts som teoretisk filter för få syn på vilka faktorer som ligger bakom mellanrummets ramar. Medan aktörsperspektivet synliggör och lyfter barnens olika handlingsmönster.Vår analys av mellanrum visar bristen på närvarande vuxna som engagerar sig i barnens görande. Vuxnas närvaro i mellanrummen är oftast av tillrättavisande karaktär. I vår studie upplever vi att barn under den icke-planerade förskoleverksamheten i stor utsträckning blir utelämnade till den enskilda pedagogens barnsyn.Nyckelord; Mellanrum, barns perspektiv, tid, styrning, inflytande, barnsyn

I förskolans styrdokument framgår det att de intressen och behov som barn ger uttryck för ska vara till grund för planeringen av verksamheten och utformningen av miljön. Eftersom barn spenderar stora delar av sin tid på förskolan blir miljöns utformning därmed viktig. Syftet med vår studie har varit att bidra med kunskap om hur pedagoger i förskolan ser på deras egen möjlighet att påverka och utveckla inomhusmiljön, samt i vilken utsträckning barnen ges möjligheter till delaktighet och inflytande till att påverka miljön. Vår studie är kvantitativ och bygger på en webbenkät som besvarades av 43 respondenter. Resultatet visar att det finns vissa hinder i arbetet med att utveckla miljön. För pedagogerna är dessa främst tid och ekonomi, och för barnen är det ålder, det verbala språket och pedagogernas förhållningssätt.

Syftet med undersökningen var att bidra med kunskap om hur bildlärare på högstadiet och gymnasiet arbetar med bildanalys, vilken betydelse bildlärare tillmäter bildanalysen, samt hur eller om de viktar bildämnets teoretiska och praktiska delar i bedömningen. Sex bildlärare har intervjuats i kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att fånga upp olika aspekter kring bildanalys, t.ex. formativa och summativa aspekter, men också eventuella motsägelser. Resultatet av intervjuerna visar att det varierar hur mycket bildanalys de sex lärarna har i sin undervisning, samt att vissa av lärarna anser att praktiska skapandet är viktigare, både i undervisning och för bedömning, oavsett hur mycket bildanalys man bör undervisa i sett till styrdokumenten, samt att bildanalysen inte alltid är integrerad med det praktiska skapandet.

The essay Stor Tystnad (Great Silence) was written during the production of my solo exhibition with the same name.  Their common ground is their examination of time, as a concept and idea, and as an experience. The centerpiece of the exhibition was three slide projectors, running simultaneously next to each other, creating a loop of text and images. They speak of time, of man and nature, and of death.  The essay is not an explanation or a continuation of this piece. It is a text that comments on my practice in general, including the artwork that it shares a name with. The subjects that the essay deals with can be listed as follows: time as a non-linear entity, time as a circle, time as something non-existing. The artistic process (correction: my artistic process) and the importance of the non-verbal aspects of art. Mindless creation as a way of thinking and art as experience and a way of reflection. Money and labour. Death.