Titel: Integrerad rapportering i Europa – En kvantitativ studie av förklarande faktorer Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi med inriktning redovisning. Författare: Anton Haeger &amp; Felix Jonsson Handledare: Fredrik Hartwig Datum: 2018 - mars <img src="file:///page3image3741776" /> Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida användningen av integrerad rapportering ökat till följd av publikationen av The International &lt;IR&gt; Framework och om detta har något samband med bransch, sektor och storlek. <img src="file:///page3image3701424" /> Metod: För att besvara studiens syfte är den skriven med ett positivistiskt förhållningssätt och med en deduktiv ansats. Studien är av kvantitativ karaktär där sekundärdata i form av GRI:s databas använts. Datan har analyserats med hjälp av multipel regressionsanalys och Pearsons korrelationstest. <img src="file:///page3image3791696" /> Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar på att användningen av integrerad rapportering ökat sedan The International &lt;IR&gt; Framework publicerades. Resultatet visar även på att användningen av integrerad rapportering har ett positivt samband med företag inom den offentliga sektorn. <img src="file:///page3image3792528" /> Förslag till fortsatt forskning: Framtida studier inom integrerad rapportering skulle kunna utföra liknande undersökningar i andra geografiska områden och även undersöka fler faktorer. <img src="file:///page3image3792112" /> Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar med empiriska data specifikt för Europa. Studien undersöker även hur användandet av integrerad rapportering förändrats sedan The International &lt;IR&gt; Framework publicerades.

Sepsis är en diagnos med hög mortalitet, men svår för ambulanssjukvården att upptäcka. Ett snabbt förlopp till behandling är av största vikt och en utmaning för ambulanssjuksköterskans förmåga att korrekt bedöma patienter med misstänkt sepsis. Syftet med studien var att undersöka utlarmningsprioritetens betydelse för tid till olika behandlingsinterventioner för patienter med ett svårt infektionstillstånd samt hur ambulanssjuksköterskans bedömning och behandling av dessa påverkade vårdförloppet avseende tid till antibiotikabehandling, vårdtid och mortalitet. Forskningsansats var retrospektiv journalgranskning. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan uppgraderat larmcentralens prioritering till högsta prioritet i 33,4 % av fallen. Patienterna fick vänta längre på ambulans vid lägre utlarmningsprioritet. Ambulanssjuksköterskan identifierade en svårt sjuk patient lika fort oberoende av utlarmningsprioritet. En misstanke om sepsis fanns redan i ambulansen i 64,4 % av patientfallen. Denna misstanke var associerad till förkortad tid till antibiotikabehandling på akutmottagningen. Denna patientgrupp fick också administrering av prehospital läkemedelsbehandling i större utsträckning. Mortaliteten vid sepsis har i tidigare studier halverats vid en sådan misstanke, men det kunde inte påvisas i denna studie. Möjligen beror det på ett lite annorlunda arbetssätt inom svensk ambulanssjukvård samt annorlunda inklusionskriterier för studien. Det finns idag en mängd olika screeninginstrument för sepsis. Valideringen av dessa pågår och frågan hur ambulanssjuksköterskan på bästa sätt skall tidigt upptäcka sepsis kvarstår. Behandlingsriktlinjerna vid sepsis är inte i linje med senaste forskning och tydliga behandlingsanvisningar saknas för ambulanssjukvården. Det är behov av ytterligare forskning rörande ambulanssjuksköterskans bedömningar och hur beslutsvägar görs.

Ungdomar som gått ut särgymnasiet vill idag mer med sina liv än att leva på existensminimum – och den inskränkning av delaktigheten som följer på det. Studiens syfte var att visa på hur läraren i särskolan arbetar för att hjälpa eleven till ett så självständigt liv som möjligt – både i skolan och i livet som följer efter. Via kvalitativa intervjuer har vi undersökt speciallärares strategier. Hur de med utgångspunkt i begreppen kunskap, delaktighet, bedömning hjälper eleverna till ett självständigt liv. Vi såg att lärarna vi mötte till stor del utgick från aktuell forskning om lärandestrategier i sitt arbete med eleverna. Men också att lärarna ibland befann sig i ett individperspektiv med inslag av det relationella perspektivet. Vi har även stött på undervisningssituationer som präglades av dilemmaperspektivet där elevernas olika förutsättningar krockade med läro- och kursplaner. Vårt resultat speglar att tidsaspekten för att genomföra en uppgift var ett område inom särskolan som var särskilt laddat då det speglar ett samhällsperspektiv på hur långsam man egentligen får vara. Resultatet visar även att lärarna som deltog i studien genomgående verkligen ville arbeta med vad som kallas för subjektifikation. Att möjliggöra för eleverna att utvecklas till oberoende individer som även ges möjlighet att ta egna initiativ.

Projektets ursprungliga syfte var att ta fram en premium-armbandsklocka för barn som också underlättar förståelsen av klockan. Projektets syfte skiftade dock under designprocessens gång då jag genom intervjuer och enkäter märkte att målgruppens behov snarare var att utveckla tidsförståelse än att kunna utläsa exakta klockslag. I och med detta noterade jag även att barns och vuxnas armbandsklockor idag ser likadana ut sett till funktion, trots att behoven kring tid är helt skilda. Vidare har jag i projektet även använt mig av metoder som marknadsanalys, workshop, Minimum Viable Product, med mera. Mitt slutresultat blev en smartklocka för barn med funktioner som bidrar till att utveckla barnens tidsförståelse. En ökad tidsförståelse kommer, förutom att förenkla förståelsen av klockan, förhöja det egna ansvarstagandet kring rutiner och dagliga aktiviteter, vilket är en viktig del av livet. Vissa av klockans funktioner styrs via barnen själva direkt i klockan, medans vissa styrs av föräldrarna via den tillhörande mobilappen.

Kvinnor har historiskt sett varit underordnade män och så sent som i början av förra seklet hade de till exempel ingen egen rösträtt eller rätt till högskoleutbildning. Att ansvara för barn och hem ansågs länge vara kvinnors enda funktion. I det moderna Sverige är majoriteten kvinnor självständiga och heltidsarbetande, men ofta fortfarande med ett stort ansvar för det obetalda arbetet (så kallade dubbelarbetet). I studien undersöks det för om det finns några skillnader mellan kvinnor som har hemmavarande barn och kvinnor utan hemmavarande barn avseende på hur ofta de träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Vi vill bidra till ökad förståelse för i vilken mån hemmavarande barn påverkar sin mors möjligheter till att upprätthålla sina vänskapsrelationer, framförallt då goda sociala relationer har visat på positiv inverkan på hälsa och livskvalitet. Studien baserar på empiriskt material från Levnadsnivåundersökningen 2010 (LNU) som undersöks i en kvantitativ analys med hjälp av korstabeller och linjära regressionsanalyser. Vårt slutliga urval består av 1532 kvinnor. Teoriavsnittet behandlar socialt kapital och genus i förhållande till hushållens tidsanvändning och föreställningar på moderskap, detta på grund av att historien presenterar kvinnor som en grupp med mindre rättigheter utanför hemmet och mer skyldigheter innanför hemmet. Avsnittet följs av tidigare forskning som berör vänskapsförbindelser, tidsanvändning och tidspress. Utifrån teori och tidigare forskning konstruerades fyra hypoteser som ligger till grund för de vidare analyserna. Resultaten visar att det är andra faktorer utöver att endast ha hemmavarande barn som påverkar hur ofta kvinnor träffar eller har telefonkontakt med sina vänner. Att ha yngre barn i hushållet under 10 år, ökad ålder, dålig hälsa och att vara sammanboende med någon var faktorer som inverkade på kvinnors möjligheter att upprätthålla kontakten med vänner. Vidare framkom det att det var vanligare att ha telefonkontakt med vänner snarare än att träffa vänner personligen, vilket kan antas bero på den flexibilitet som denna kontaktform medför. Slutligen framförs förslag till vidare forskning inom området för tidsanvändning, med fokus på socioekonomiska grupper för att bidra till förståelse för de klyftor som finns mellan olika samhällen.

Denna uppsats undersöker hur ett intermedialt berättande på teaterscenen kan påverka den känslomässiga upplevelsen. För att undersöka detta har föreställningen "Jordens mitt finns mitt i mig" av Teater Sörmland använts som fall, och den känslomässiga upplevelsen har undersökts genom ett frågeformulär tilldelat publik samt genom en visuell analys av en sekvens ur pjäsen. Materialet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i teatersemiotik och intermedialitetsteori. Uppsatsens resultat är att det intermediala berättandet kan tvinga publiken att släppa sina perceptuella förväntningar vilket skapar en känslomässig upplevelse av uppslukning och engagemang. Analysen bekräftar också att stunder av förvirring kan fungera som en portal in till ett uppslukat engagemang.

Denna studie har som syfte att kartlägga förskollärares och barnskötares uppfattningar om fenomenet tid, och hur de tänker kring tid i relation till undervisning i förskolan samt vilka likheter och skillnader som finns i deras uppfattningar och reflektioner kring tid. För att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer som metod och utgått från fenomenografin och den didaktiska reliefen som teoretisk utgångspunkt. I bakgrunden har vi presenterat hur ‘tid’ har definierats under historiens gång, och redovisat Skolinspektionens kvalitetsgranskning av bland annat matematik i förskolan. Det har forskats lite om specifikt undervisning av tid i förskolan, och vi har således bland annat utgått från olika studier om matematik i förskolan och tittat på tidigare forskare som undersökt hur begreppet tid används i undervisningen och hur barn förhåller sig till matematik och tid.Utifrån intervjuerna kunde vi kartlägga att det fanns en mångfald av olika uppfattningar både hos förskollärare och barnskötare. Resultatet visade att den mest förekommande reflektionen kring undervisning om tid handlade om att undervisa om klockan. Annars reflekterade de intervjuade kring tid i samband med rutinmoment, förändringar, tid som något linjärt – något som bara tickar framåt och som de måste förhålla sig till. Resultatet visade också att en stor skillnad kring förskollärares och barnskötares uppfattningar kring tid var att förskollärare hade större fokus i sina reflektioner på undervisningsmoment medan barnskötare hade större fokus på rutiner och att hinna utföra sina arbetsuppgifter inom en viss tidsram. Båda arbetsgrupperna reflekterade kring att tid är viktigt för barn, och att tiden upplevs annorlunda för barn och för vuxna.

Peace as a concept usually ends up taking the back seat in the numerous studies of war and conflict. The definition of peace is often dependant on the definition of war, violence and/or conflict. The purpose of this thesis is to study the concept of peace during the Northern Wars and its Early modern attributes. The chosen time periods, the Second Northern War (1655-1660) and the Great Northern War (1700-1721), offer the possibility to study the change in the conception of peace over time and how the international political situation affects the description of peace. Every year, starting with Gustav I of Sweden, the Swedish monarchy wrote letters that were read by the priests to the general public, explaining the international situation and any predicaments in which the state found itself. The letters are called Böndagsplakat in Swedish, which roughly translate to “prayerday placard”, drawing its name from the prayer days proclaimed at the end of each letter. Previous research has shown that the purpose of these placards was to legitimise the actions of the monarchy and to have a long term effect on the general values of the public. The Swedish army relied heavily on the peasantry both financially and for recruitment which makes the official letters an important tool for the monarchy. Therefore this material is suitable for a hermeneutic inspired text analysis and a comparative study between the different wars. The results in the thesis are based on the descriptions of peace in the placards from the final stages of both wars (1658-1663 and 1717-1723) when the issue of peace is visible both before and after the peace treaties. This study shows that peace isn’t a static concept and that the description of peace is affected by the political situation. It is given different attributes which don’t necessarily rely on the definition of its counterpart war. The descriptions of peace also have different nuances depending on the political need to continue the war or end it, and it can be placed on a scale from a cease-fire to a complete perpetual peace. Peace, just like war, is a complex and historically changeable concept that needs a front row seat together with the studies of war.

I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap. Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi. Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena? Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt? Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre. Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen. / This thesis explores the change over time of high-and low-performing girls' and boys' attitudes towards biology, physics and chemistry. Data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden is used to investigate how the attitudes have changed between 1995 and 2007. In order to define high- and low performing pupils the results from the mathematic test in the TIMSS studies are used. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS studies. The results are discussed from various perspectives that can contribute to the understanding of the complex picture of the importance of different factors on students' attitudes towards science. The first result, boys are more positive to physics and chemistry and girls to biology, is discussed from the subjects association with gender. On a symbolic level physics and chemistry are more associated with masculinity than biology. The second result, high-performing students especially the boys have a less positive attitude toward the three subjects in 2007 than in 1995. That result is discussed from youth identity and identity construction. It seems that young people today do not think that education and work within the field of science and technology will give them opportunities to use their talents, creativity and self-fulfillment. These results are also discussed based on changes in teaching methods that have taken place in the Swedish school where the individual work has increased and teacher-controlled tuition   has been reduced. Is it possible that these changes have affected the high-performing students so they have become less stimulated and have met fewer challenges and therefore have become less positive towards science in school? The third result, both high- and low-performing boys think that the three science subjects are more boring 2007 compared to 1995, is discussed from the discourses of "effortless achievment” and "uncool to work". Is it possible that this result indicates that it is more important for boys in 2007 to have an “uncool to work”-attitude and that this attitude also affects the attitudes towards science in school in a negative direction? Finally, the result showing that the low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995, are discussed in the light of changes in the Swedish school. During this period the teaching methods have changed. More time is spent on individual work perhaps implying that the low-performing pupils choose not to work with more difficult tasks and therefore feel that they are performing better. The thesis is concluded with my own reflections on the teaching of science subjects in primary education, on the changes of girls' and boys' attitudes towards science based on the results of this study and on my experience as a teacher in these subjects.

No description available.