Syftet med denna uppsats är att utifrån ett transperspektiv förstå hur transpersoners kön och sexualitet förhålls till varandra utifrån kropp, tid och partners. Studiens material består av intervjuer med tre olika transpersoner om deras könsidentitet, sexuella läggning och transerfarenheter. Som teoretiskt ramverk står Judith Butlers Gender Trouble som exempel på queerteori, samt Jay Prossers Second Skins som exempel på transteori. Resultatet av studien är att subjekts identitet och begär står i relation till varandra samt att transpersoners antagna eller aktiva gränsöverskridanden gör att de som subjekt kan erfara denna relation med större tydlighet och över flera kategorier, med kropp, tid och partners som tydligast exempel.

Meal at school is a part of the school studies and it is important for health, but is also a prerequisite for both learning and enjoyment.  The school meal can provide students an opportunity to recover from their studies but sometimes students perceive the meal situation as stressful. It is important that the food environment at school works well for school children, so they do not have to rush during the meal and they can get the opportunity to eat in peace. The purpose of this study was to investigate how students perceive lunch break at school. If they feel they get enough time to eat and how they feel during the meal situation in the school restaurant. The research approach of this study was qualitative and the method of data collection was focus groups. Data were analyzed as a content analysis. The aim of the study were secondary school students in grade 7 and 9, one class from each grade was selected. The study was conducted at a secondary school in a municipality in Sweden with approximately 210 000 inhabitants. The results of the study show that students at secondary school feel they have enough time to eat lunch, but the lunch break is too short. The meal environment in the school restaurant is perceived as very messy and stressful. The meal situation was experienced as more stressful at grade 7 students than 9th grade students.  The conclusion was that students need longer lunch break and meal environment is perceived as stressful. / Måltiden i skolan är en del av skolarbetet, den har betydelse för hälsan men är även en förutsättning för både lärande och trivsel. Skolan är också en viktig miljö för barn eftersom det är där de utvecklas och blir tränade till olika kompetenser exempelvis problemlösningsförmåga och förmågan att samarbeta.  Man spenderar ungefär åtta timmar i skolan dagligen och där i mellan behöver man äta. Skolmåltiden kan ge skolelever en möjlighet till att återhämta sig från skolarbetet men ibland kan elever uppfatta måltidssituationen som stressande. Det är viktigt att måltidsmiljön i skolan fungerar väl för att skolelever inte ska behöva stressa under måltiden och få möjlighet att äta i lugn och ro.  Syftet med denna studie var att undersöka hur elever upplever matrasten i skolan. Om de upplever att de får tillräckligt med tid för att äta samt hur de upplever måltiden och måltidssituationen i skolmatsalen. Forskningsansatsen för den här undersökningen var kvalitativ och metoden för insamling av data är fokusgrupper. Data har analyserats som en innehållsanalys.  Målgruppen för undersökningen var högstadieelever i årskurs 7 och 9. Det är en klass från respektive årskurs som valdes. Studien har genomförts på en högstadieskola i en kommun i Sverige med ca 210 000 invånare.     Resultatet i studien visar att eleverna på högstadieskolan upplever att de har tillräckligt med tid för att äta vid matbordet men lunchrasten i sig är för kort. Måltidsmiljön i skolrestaurangen upplevs som väldigt rörig och stressande. Måltidssituationen upplevs mer stressig hos årskurs 7 eleverna än årskurs 9.  Slutsatsen är att eleverna behöver längre lunchrast och måltidsmiljön upplevs som stressig och bör åtgärdas av skolan.

I denna uppsats studeras och diskuteras 474 insändare i tidningen Ute och Hemma, skrivna till sjömän av deras anhöriga under andra världskriget. Insändarna är ett intressant exempel på ett offentligt forum, där textförfattarna var tvungen att förhålla sig till en större läsarskara än bara den direkta adressaten, men utgör också ett material ur vilket man kan teckna en bild av Sverige under perioden. Värdet i den situationsbaserade gemenskapen löper som en röd tråd genom insändarnas berättelser, värdet i kamratskapet på havet framgår lika tydligt som solidariteten inom de hemmavarandes sociala nätverk. De hemmavarandes relation till tid diskuteras också, i insändarna görs den till någonting materiellt, ett objekt att konkret förhålla sig till. Fotografiets materialitet framstår också som en värdefull resurs för de hemmavarande som bland annat ser det som en ställföreträdare för den utreste sjömannen och genom dess autenticitet manifesteras familjeenheten med hjälp av fotografiet. Även könsreglerade skillnader, såsom synen på kvinnans respektive mannens arbete samt väntan, synliggörs i insändarna. Kvinnans ansträngningar kategoriseras inte som arbete i texterna, samtidigt som mannens väntan inte diskuteras eller syns på samma sätt som kvinnans. Slutligen diskuteras krigets närvaro i insändarna, då med ordet ”krig” som exempel. Ordet förekommer inte förrän krigets slut varför det tycks vara ett slags språkligt tabu trots att konsekvenser av det – torpederingar, ransoneringar och insändarna i sig själva – är en ständigt närvarande och omtalad faktor i texterna. Insändarna blev därför en kanal för de hemmavarande genom vilken de kunde övervinna den rumsliga distansen och återknyta familjen och visar sig samtidigt vara ett givande källmaterial för historiska studier då det återger de hemmavarandes röster och berättelser från ett förstahandsperspektiv.

By building a felt time repertoire, designers can sensitively feed a sense of time into their design work. And this in turn can help them produce an interaction gestalt that is richer, more sensual. My research on this suggests that this is not entirely easy, however. One has to develop a ‘feel’ for time. My research exploration began when I worked on designing a biofeedback data system, Affective Health, struggling with the tension and division between clocktime and the users’ unceasingly changing, ‘felt’ experiences. By turning to artistic practice, of music and culinary arts, I hoped to find keys to this question. Through connecting interaction-design research to these practices, I could start unfolding possibilities of temporal aesthetics in interaction design. I point to a space where designers can expand their understanding of felt time and playfully explore the sense of time that interactive systems and physical materials can deliver. Through the aspects below I point to the importance of being sensitive to felt forms and expressions of time to approach the temporal gestalt in interaction.   • Through my research I have strived to move outside clocktime and re-imagine the sense of time that interactive systems deliver. • One part of this space is felt rhythms and how they shape temporal experiences. • In common to those rhythms are the rest and pause moments that form their vitality. • One way of working with rhythm is to see how felt shapes and rhythms of time resonate through the temporal gestalt in interaction. • Aesthetic sensitivity, felt timers, can help us to orient ourselves in time. • By approaching time as plastic: time as a form and shape that we can hold on to, squeeze and weave together, we can start finding tools for remoulding the sense of time in systems, artefacts and services. • Finally, I have worked with aesthetic transformations that can encourage people to start experiencing temporality from new perspectives and with a different approach. / I den forskning som ligger till grund för den här avhandlingen har jag, genom en explorativ ansats, undersökt hur man kan förnya och berika sättet på vilket tid behandlas i interaktionsdesignforskning. Med hjälp av den här forskningen kan designers bygga upp en praktikbaserad repertoar, och med estetiskt finkänslighet formge tid och temporalitet i sitt arbete.  Detta kan i sin tur hjälpa dem att producera rikare interaktions gestalter som gör det möjligt att uppleva flera tidsuttryck. Min forskning visar på att det dock inte är helt lätt utan kräver att man gradvis utvecklar en "känsla" för tid. Tid har en kraftfull påverkan på våra tankar, känslor och handlingar, men vi är oftast ganska omedvetna om effekten tid har på våra liv. Klockan är ett praktiskt verktyg för att hålla reda på tid en och gör det möjligt att schemalägga händelser och orientera sig i en ström av erfarenheter. Men tid som den representeras av klockan är bara en bråkdel av hur vi förnimmer tid i vårt vardagliga liv. Upplevelsen av tid handlar dock inte bara om längd eller intervall mellan valda ögonblick utan den har också andra dimensioner och skepnader såsom tex styrka eller fasthet. Alla dessa dimensioner gör att tiden existerar för oss. Min utforskning började när jag arbetade med att utforma ett system för biofeedback, Affective Health, där hjärtfrekvens, affekt och rörelse skulle visualiseras på ett sätt som inspirerade till en dialog mellan användare och system. Visualiseringarna skulle representera hur användarnas egna kroppar reagerade och rörde sig i realtid men även ge möjlighet att blicka bakåt genom det förflutna. Som utgångspunkt började jag med att skapa illustrationer baserade på linjära, metriska tidsbegrepp, men jag hade svårigheter att porträttera människors egna skiftande upplevelser av tiden, det vill säga deras individuella upplevelser av rörelser och rytmer, genom de illustrationer jag tog fram. Klocktid stämde inte överens med användarnas egen, kroppsliga, upplevelse av tiden.  Genom att vända mig till konstnärlig praktik, närmare bestämt musik och matlagningskonst hoppades jag på att hitta nya lösningar. Tillsammans med Sebastien Boudet, utforskade jag hur tid tar sig uttryck genom surdegsbakning och ett levande material, degen. Genom surdegsbakningen kunde jag se och interagera med tid på nya sätt, t.ex. genom att hålla, krama, sträcka och knåda den. Arbetet hjälpte mig att formulera tankar om och resonera kring en ny sorts tidsestetik som vi normalt inte tänker på i interaktionsdesign. En som förskroppsligar tiden och omvandlar den till ett material som vi kan bearbeta genom design. Jag var dock tvungen att arbeta vidare på hur känslan av tid i surdegsbakning skulle kunna överföras till interaktionsdesign. Detta gjorde jag genom en uppföljande workshop ’BodyTimeTech’ där jag tillsammans med de 15 deltagarna byggde och diskuterade förslag på hur en känsla av tid skulle kunna ta sig uttryck i en interaktiv artefakt. Som resultat av denna såg jag bland annat hur rytmer användes på flera olika sätt. För att utforska rytmer mer i detalj byggde jag Rhythm Poetry, en applikation som jag använde för att undersöka hur upplevelser av rytm kan bearbetas och omvandlas.  Jag har en bakgrund som klassisk musiker och altviolinist. När jag reflekterade över min erfarenhet som musiker kunde jag se hur vi inom musik har en väl utformad praktikbaserad kunskap samt ett rikt språk för att gestalta tid genom musiken. Jag bestämde mig för att använda min egen erfarenhet som klassisk musiker för att grunda min förståelse och känsla av vad för slags tidsestetik jag var på väg mot och hade som mål att utveckla. Det var komplext och svårt att använda surdegsbakning och musik för att förstå känslan av tid i interaktionsdesign, men genom att knyta dessa tre praktiker kunde jag öppna upp en potential för tidsestetik i interaktionsdesign. Huvudbidraget av min forskning är en formulering av de mest framträdande aspekterna av upplevd tid som jag utvecklat genom fyra praktikbaserade undersökningar. Sammantaget utgör dessa grunden för en ny sorts tidsestetik som kan hjälpa designers att resonera kring den känsla av tid som interaktiva system och fysiska material kan leverera. Aspekterna i korthet: Ett övergripande tema i min forskning är förhållandet mellan klocktid och upplevd tid, där avhandlingens fokus ligger på aspekter av den upplevda tiden. Ett fokus i detta arbete har varit  rytmer och hur de formar upplevelsen i olika processer som tex surdegsbakning och musik.  I vissa fall är rytmerna långsamma och sträcker sig över flera timmar, som i bakning, och i andra fall väldigt snabba som i vissa musikstycken.  Gemensamt för rytmer är att de definieras av stunder av aktivitet och stunder av paus. Vilan och pausen skapar rytmens karaktär. Men vilan har också ett värde i sig som ger utrymme för att ta paus och återhämta sig, kliva av scenen.  Ett sätt att hantera rytmer är att se hur de samspelar i olika temporala gestalter, tex hur de fogas samman till en process som tex bakning eller ett musikstycke, eller hur våra talade och gestikulerande rytmer samspelar när vi kommunicerar med varandra.  Att mäta tid är ganska enkelt med en klocka, men om man vill veta mer exakt vad tiden är i en process så måste man ha ett mer raffinerat sätt att undersöka och mäta tiden. Estetisk finkänslighet kan hjälpa oss att orientera oss i tid. Tex i bakningen genom degens textur. Kladdigheten eller fastheten i degen berättar för oss att vi har arbetat oss fram till en viss tidpunkt i processen och vad som är kvar att göra. Genom att uppleva förändringarna genom flera sinnen kan vi orientera oss i tid med hjälp av estetisk finkänslighet.  Detta leder till nästa aspekt av upplevd tid som jag vill framhäva och som handlar om tidens plasticitet. Genom att närma sig tiden som plastisk, dvs något som kan klämmas på, sträckas, knådas eller vävas samman, kan designers börja bearbeta den på flera olika sätt som ligger närmare vår rika upplevda känsla av tid. Slutligen har jag i min utforskning genomgående arbetat med omvandlingar av tidsaspekter, för att skapa en uppfattning om tex en rytm på nya, ibland överraskande sätt. Transformationer filtrerar aktiviteter genom olika former och uttryck. De kan tex omvandla hjärtslag till färgförändringar. Att omvandla tid på detta sätt, kan ge en helt ny syn på den ursprungliga tidsformen. Det kan leda till att man börjar se saker (tex sitt hjärta) från nya perspektiv och med nya förhållningssätt.  Jag pekar på och beskriver dessa aspekter för att förnya och berika samtalet och praktiken kring tidsestetik i interaktionsdesignforskning. Genom aspekterna vill jag betona vikten av att som designer uppöva finkänslighet för tidens förkroppsligade former och uttryck och att ha ett rikt formspråk för tid. Således kan detta arbete aldrig riktigt avslutas, eftersom det bara är ett steg på vägen mot en pågående utveckling av nya interaktionsdesignpraktiker. / <p>QC 20161220</p>

I vår moderna tid med allt starkare krav från omvärlden på att förändra och anpassa sig är förändringar nödvändiga för organisationer för att förbli konkurrenskraftiga. I en organisationsförändring kan det ibland uppstå en utdragen vänteperiod där förändringen står stilla och informationen är abstrakt. Denna vänteperiod analyserar vi med begreppet limbo. Uppsatsens syfte är att få en förståelse för hur fenomenet limbo kan påverka meningsskapandet bland de intervjuade medarbetarna i den pågående organisationsförändringen. Med vår studie hoppas vi kunna bidra till mer kunskap om upplevelsen av limbo i organisationsförändringar och vilken påverkan limbo kan ha. Studiens empiri samlades in genom sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med medarbetare som vid tidpunkten befann sig i en organisationsförändring. Vi använde tematisk analys för att bearbeta vår insamlade empiri. Slutsatsen i vårt arbete är att det förefaller finnas en negativ koppling mellan upplevelsen av limbo och meningsskapande, där limbo försvårar meningsskapandet hos de intervjuade medarbetarna. / In our modern age with stronger demands from the surrounding world to change and adapt are changes necessary for organisations to remain competitive. In an organisational change one can sometimes be faced with a lengthy waiting period where the change is stationary and the information is abstract. Henceforth we analyse this waiting period with the concept of limbo. The purpose of our study is to develop an understanding of how the phenomenon of limbo can influence sensemaking among employees in an ongoing organisational change. With our study, we hope to contribute to more knowledge about the experience of limbo in an organisational change and the impact limbo can have. We collected the data for the study by conducting seven qualitative, semi-structured interviews with employees who at the time were going through an organisational change. We used a thematic analysis to process our collected data. The conclusion of our work is that it seems to be a negative connection between the experience of limbo and sensemaking, where limbo hampered sensemaking among the employees.

Den här studien har sökt kartlägga och kvantifiera hur olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter påverkar simuleringsresultaten vid hydraulisk modellering av spillvattenförande ledningssystem. Olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter tillämpades på två modellområden av olika karaktär. Varje modellområde bestod av mindre delavrinningsområden kopplade till en ledningsnätsmodell i modellverktyget MIKE URBAN. I MIKE URBAN kopplas ledningssegment i ledningsnätsmodellen samman av noder, även tillrinningen från modellområdets delavrinningsområden har sitt inlopp i dessa noder. Noderna kan motsvara nedstigningsbrunnar, tillsynsbrunnar och rännstensbrunnar i det verkliga ledningsnätssystemet (Blomquist et al. 2016). Skillnader i absolut maximalt nodvattendjup mellan olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter visualiserades i kartbilder. Resultaten visade att det uppstod skillnader i ledningsnätsmodellernas maximala simulerade nodvattendjup när olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter användes. Med regressionsanalyser undersöktes samband mellan relativ förändring i reducerad area och relativ förändring i simulerade maximala nodvattendjup mellan olika metoder att ansätta avrinningskoefficienter. För noder längst uppströms i ledningssystemet påvisades ett positivt linjärt samband mellan relativ förändring i maximalt nodvattendjup och relativ förändring i ansluten reducerad area. Sambandet mellan relativ förändring i maximalt nodvattendjup och relativ förändring i reducerad area skiljde sig i styrka för olika modellsimuleringar. För modellområde J som har ett helt separerat spillvattennät och en homogen bebyggelse låg förklaringsgraden på omkring 50 procent för samtliga modellscenarier. I samtliga modellscenarier för modellområde J låg det maximala nodvattendjupet över nedströms ledningshjässa vilket kan tyda på att begränsningar i ledningsdimensioner har inverkan på det maximala simulerade nodvattendjupet. För modellområde E var sambandet mellan relativ förändring i maximalt nodvattendjup och relativ förändring i ansluten reducerad area starkare än för modellområde J för en majoritet av simuleringsscenarierna. Resultaten bör betraktas utifrån studiens begränsade omfattning samt utifrån att modellerna är teoretiska då de inte kalibrerats mot mätdata. Studien visualiserar dock att beroende på vilken metod som använts för att ansätta avrinningskoefficienter kan skillnader i simuleringsresultat bli stora för vissa delar av modellområdet. Fortsatta studier är därför viktiga för en ökad transparens vid hydraulisk modellering av ledningsnätssystem och för att tydliggöra osäkerheter som är kopplade till avrinningskoefficienter.

This essay examines cases of faux executions administered by the high court of Göta hovrätt in Sweden during the years of 1648-1653. The faux executions are examined as a form of mental torture, utilized to extract confessions from suspected criminals. The essay builds on previous research on subjects of the early modern Swedish justice system, the interaction between the Swedish justice system and its constituents, as well as research on the subject of torture in the context of the Swedish justice system. Furthermore, research on the subject of torture and justice systems in early modern Germany and England are used as points of comparison. The goal is to understand the place of faux executions in both judicial practice and the mental frameworks of early modern Swedes, the condemning as well as the condemned. To achieve this end, the essay employs the theories of history of mentalities as well as ideas from micro history.      The primary material used in this essay are the judgements of the high court of Göta hovrätt, from which all orders of faux executions were issued. Importance is given not only to the sentencing as such, but the meaning loaded into choices of individual words. Additionally, the original sentence from the relevant lower court is consulted when available. The aim is to amass as much text as possible with regards to each individual case in order to acquire as many details as possible about each case.      The essay concludes that the use of faux executions arose as a consequence of the Roman-canon legal theory of proof, as well as the prevalence of ideas about the connection between truthful confessions and pain or death. In addition, the essay concludes that the present mentalities offered a wide range of reactions to the faux executions to those subjected to it. Furthermore, with regards to faux executions used in cases of infanticide, a parallel is found between the lack of condemning evidence and the court's ambiguous use of language with regards to the constructed ideal of "the guilty mother." Also, the essay concludes that faux executions had an ambiguous relationship with the concept of poena extraordinaria present in judicial discourse and practice throughout continental Europe. With regards to conditions in early modern England, it is established that there was no place for the faux execution, as the use of torture in England was not a consequence of the legal theory of proof. Lastly, the essay concludes that while the preconditions for faux executions existed in Germany, a possible reason for it not being used was the decentralized nature of its justice system.

Detta utvecklingsarbete har för avsikt att introducera och inspirera till lek och fysisk aktivitet genom organiserade aktiviteter. För att utveckla barnens fritid och ge möjlighet till lärande och lek introduceras aktiviteter som barnen senare kan genomföra på egen hand. Utvecklingsarbetet har genomförts på ett barnhem, som också är en skola i Uganda. Idén till detta utvecklingsarbete uppstod efter observation av att barnhemmet saknade föremål, struktur och organisation för barnens fria tid. Efter samtal med rektorn på barnhemmet fick vi godkännande till utvecklingsarbetet. Projektet genomfördes på skolgården och en gräsplan utanför skolans område, då området utanför skolan bidrog till större spelyta för vissa av aktiviteterna. Genom att organisera och planera aktiviteter på barnhemmet var tanken att öka barnens intresse för lek, rörelse och fysisk aktivitet vilket i sin tur bidrog till att öka barnens utvecklingsmöjligheter. Under vistelsen skedde vissa förbättringar som gynnade barnen och deras fritid. De introducerades för lekar och aktiviteter som de uppskattade och fick mer tid till lek och spel. Ett oväntat resultat var att personalen på skolan införde lektioner i Idrott och hälsa under skoltid.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala läromedel inom ämnet svenska på gymnasiet står i relation till tidsaspekten och inlärning. Det vill säga: underlättar digitala läromedel inlärning genom att spara tid eller är det snarare tvärtom att digitala läromedel är ineffektiva ur en tidsaspekt. För att uppnå syftet med studien användes kvalitativa metoder, dels intervjuer i form av webbaserade enkätformulär, dels icke-deltagande fältobservationer. Slutsatserna som dras utifrån studien är att digitala läromedel som redskap för lärande som förespråkas inom det sociokulturella perspektivet, kan tolkas vara effektiva vad gäller tid så länge tekniken fungerar som den ska. Såväl lärare som elever motiverar användandet av digitala läromedel utifrån en encyklopedisk tanke, det vill säga att all kunskap är samlad på ett ställe, och ser det som en tidsmässig fördel. Fortsättningsvis framhåller såväl lärare som elever att tekniken kan gå sönder, tappas bort eller av andra skäl försvåra bruket av digitala läromedel vilket ses som en tidsmässig nackdel. En minoritet av lärarna ansåg att de fått mer tid till undervisning tack vare de digitala läromedlen, något som läromedelsföretagen framhåller som en av de största fördelarna med digitala läromedel. Enligt lärare och elev kan det tidseffektiva respektive ineffektiva användandet av digitala läromedel ha kommit att påverkats av huruvida studiemotiverade och studievana eleverna i fråga är. Tilläggas bör är att om användningen beror på huruvida studiemotiverade och studievana eleverna är kan användandet av digitala läromedel tendera öka glappet mellan eleverna vilket är förödande ur ett demokratiskt perspektiv. / <p>Svenska</p>

Detta är en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur supportpersonal upplever chatbotar ur en effektivitetssynpunkt. Fem testdeltagare med erfarenhet av supporthantering intervjuades i studien. Före intervju fick deltagarna genomföra testscenarion med två chatbotar. Testerna genomfördes med data ifrån verkliga och ofta återkommande supportärenden. Därefter intervjuades testdeltagarna om deras upplevelse av effektivisering vid supporthantering med en chatbot. Följande faktorer belystes: tid, kostnad, produktivitet, effektivitet och implementation. Intervjudata antyder att faktorerna är av betydelse för hur supportpersonalen upplever chatbotanvändning ur en effektivitetssynpunkt. Supportpersonalen upplevde att chatbotanvändning skulle kunna medföra både en tidsbesparing och en kostnadseffektivisering. Vidare indikerar intervjudata att en chatbot kan öka supportpersonalens produktivitet liksom effektivitet i supportavdelningen. Resultatet från intervjuerna antyder att implementeringen av en chatbot kan ha en betydelse för såväl tid som kostnad, produktivitet och effektivitet. Detta innebär att hur en implementering genomförs i en verksamhet kan få en inverkan på den sammantagna upplevelsen av effektiviseringen vid chatbotanvändning.