No description available.

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras. För att visualisera min normkritik presenterar jag resultatet i form av en bordsduk. Genom att ta mycket plats, våga vara och göra annorlunda och inte anpassa sig efter förutsättningarna förmedlar projektet ett ifrågasättande av givna föreställningar kring objekt och subjekts inordning. Upplevelsen av duken är subjektiv och likväl hur vi värderar resultatet. Då projektet fokuserar på att visualisera ett kritiserande av normer snarare än på ett resultat, anser jag att mitt verk inte är klart då det visas upp utan snarare börjar. / Program: Master in Textile Design

SELF CONTROL är ett undersökande examensarbete i textildesign. Med en textil hantverksmetod undersöker jag mötet mellan kontroll, tidsåtgång och material. Detta med utgångspunkt i en feministisk diskurs. Jag ser kontroll som något som exkluderar, censurerar och begränsar möjliga uttryck inom textilt hantverk på samma sätt som kvinnokroppen kontrolleras i ett patriarkat. Jag har använt mig utav en performativ och repetitiv metod som aktivt har gått ut på att bryta mot föreställningar om hur hantverket ska utföras. För att visualisera min normkritik presenterar jag resultatet i form av en bordsduk. Genom att ta mycket plats, våga vara och göra annorlunda och inte anpassa sig efter förutsättningarna förmedlar projektet ett ifrågasättande av givna föreställningar kring objekt och subjekts inordning. Upplevelsen av duken är subjektiv och likväl hur vi värderar resultatet. Då projektet fokuserar på att visualisera ett kritiserande av normer snarare än på ett resultat, anser jag att mitt verk inte är klart då det visas upp utan snarare börjar. / Program: Textildesignutbildningen

The aim of this study is to examine the historical information about women’s libraries and book ownership during the early modern period in the work of Carl Magnus Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris [Swedish libraries and ex-libris] (1904) and to inquire the scientific value of the information. A gender perspective is applied to the study. Gender is understood as a social and cultural constructed concept, dealing with female and male identities as interdependent categories.The study of Svenska bibliotek och ex-libris is made using source criticism and it has two parts. The first part deals with external conditions of the creation of the work; the life of C. M. Carlander and his motives for writing the work. The cultural and scientific context of the late 20th century, especially ideas and practices of book collecting, is discussed in relation to the work of Carlander. In the second part of the study book ownership and libraries of ten women described in the text are analysed, evaluating the evidence of the information on the basis of criteria used in source criticism; time, independence and tendency.The biggest contribution to library history made by Carlander in this work is the attributing of book ownerships marks, as relics, to historical persons on a broad scale, giving subsequent researchers the possibility to continue his work on a more text sociological basis than thought of during the late 19th century. / Program: Bibliotekarie

Bakgrund och problemformulering: Vi belyser historiskt hur en god sjuksköterska borde och bör vara, vilka dygder förutsattes samt vilka krav som ställs idag utifrån yrkets profession. Vårdandet är en moralisk verksamhet där moraliska frågeställningar uppstår och sjuksköterskor behöver moralisk känslighet för att kunna fatta rätt beslut för patienterna. Sjuksköterskorna vill ge god vård och vara goda. Förutsättningen för att kunna ge god vård är bland annat en god arbetssituation. Arbetsmiljön för sjuksköterskor är istället påfrestande och rapporter om sjukskrivningar visar att stressrelaterade besvär har ökat de sista åren. Genom att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser lyfter vi upp problemet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av sitt yrke och vad som möjliggör att vara en god sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie med grund av analys av kvalitativ forskning. I analysgången användes Evans (2002) fyra faser i analysprocessen. Resultat: Tre huvudteman och elva underteman identifierades: Möjliggörande av den goda vården förtydligades med hjälp av patienten i centrum, engagemang, empati och värdighet och meningsfullhet i arbetet. Möjliggörande av utveckling inom professionen sker med hjälp av kunskapsutveckling, självförtroende och egenskapers betydelse. Möjliggöra balans i moralisk stress beskrivs som hot mot sina ideal, tiden som ett gissel, samarbete och humor och accepterad som ny sjuksköterska.Diskussion: Det meningsfulla i sjuksköterskans arbete visar sig som närhet till patienten, att ge den goda vården, att trivas med sina kolleger och att känna sig kompetent. Å andra sidan framkommer det tydligt att kampen mellan vilja och realitet, brist på tid och kollegialt stöd leder till moralisk stress och frustration. Att behålla en viss distans i form av ”en svalkande likgiltighet” under pressande förhållanden, är nödvändigt för att skydda sig mot utbrändhet. Upplevelser av arbetssituationen samt hur svårigheter hanteras, skiljer sig mellan nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning. En del av syftet har även som ambition att utifrån resultaten föra ett resonemang kring elevernas möjligheter att uppnå de nationella målen. Som teoretisk ram till studien har Dewey (learning by doing), Schön (den reflekterande praktikern) och Säljö (mediering och artefakter) använts. Forskningsmetoden har inspirerats av etnografi där även självetnografi ingår. Intervjuer med nio elever, rektor och en lärare genomfördes. Observationer under elevernas tid på Kunskapsgården i Gamleby genomfördes, där även informella samtal fördes med Kunskapsgårdens slöjdlärare och medföljande lärare från Kunskapsskolan.Resultaten visar att eleverna uppskattar slöjden som ämne men att det är för lite tid. Intervjuerna och observationerna pekar åt samma håll, att det är för lite tid för att slöjdundervisningen skall klara av att fullt ut leda eleverna till måluppfyllelse. Resultaten pekar dock även på att det finns olika uppfattningar kring detta och att rektorn på skolan är av en annan uppfattning gällande slöjdtiden och möjligheterna att nå målen. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Denna rapport ligger till grund för ett examensarbete för kandidatexamen, Teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Projektet utfördes under tio veckor våren 2018 och omfattar 15 högskolepoäng. Det är ett utvecklingsprojekt av en egen idé.    Psykisk ohälsa bland unga har ökat markant under 10 år. Via ett pressmeddelande informerade Socialstyrelsen (2017) att ökningen för unga vuxna i åldern mellan 18–24 år är 70% mellan åren 2006–2016. Det väckte denna formulering: • Skulle en bättre planerad vardag kunna bidra till ökad upplevelse av välmående?  Projektet är ett eget uppdrag där ett koncept för ett planeringsverktyg har tagits fram. Målgrupp för projektet är unga personer mellan 20–30 år som varit utbrända. Målet är att ta fram ett planeringsverktyg som bidrar till att öka upplevelsen av välmående hos målgruppen. Syftet med projektet är att hjälpa unga personer som varit utbrända att planera och underlätta vardagen.   Tidigt i projektet upprättades en projektplan samt ett tidsschema för projektet. Teori om stress, mobilens påverkan och designaspekter samlades in till projektet genom böcker och artiklar. Projektet är baserat på processen Human centered design där användarens behov och förutsättningar är i fokus.   Information samlades in för att definiera användarnas behov och för att skapa förståelse kring situationen. Detta gjordes med en enkätundersökning samt med hjälp av intervjuer.   Därefter togs idéer fram med metoden brainstorming, detta gjordes tillsammans med fyra personer. Idéerna som tagits fram användes sedan tillsammans med metoden morfologisk matris där koncept framtogs. Tillsammans med fyra andra personer utfördes metoden morfologisk matris, detta resulterade i att tre koncept valdes att gå vidare med. Koncept Nyckelring, koncept Pärm och koncept Cirkel.   Prototyper av koncepten tillverkades och användes med metoden upplevelseprototypa, fyra användare testade koncepten och därefter valdes koncept Cirkel för vidare utveckling. Konceptets funktion samt design vidareutvecklades och resulterade i det slutliga konceptet Pocket time.  Pocket time är en portabel dagsplanerare som visualiserar dygnets 24 timmar. Användaren fyller själv i Pocket time med det som ska göras under dagen. Konceptet ger sedan en överblick på dagens planering samt vilken tid en aktivitet ska utföras och även beräknad tid en aktivitet tar. / This report is the result of a bachelor degree project at Luleå technical university. The project was ongoing during spring 2018, covering 10 weeks and is a development project built upon an own idea.  Mental health among youth has increased drastic between the years 2006 – 2016. In a press statement by the national board of health and welfare (2017), they presented news that people with psychosocial problems had increased by 70% in the in the range between 18-24 years old people. This information led to the idea, if the everyday planning was better, would it contribute to better well-being?  This project has been about developing a concept for a planning tool. The intended user group is people between 20 and 30 years old whose been burned out in the past. The goal was to develop a planning tool for people that has been burned out and increase the perception of well-being among the target group. The aim for the project is to help young persons that has been burned out to have a better life experience in everyday life by planning.   A timeframe and a project plan was set up early into the project. Information about the theory of stress, influence of cell phone use, and design aspects were collected through literature and articles. The project has followed the process of Human Centered Design.  Information was gathered to define user needs and to understand the context. This was done using surveys and interviews.   In the middle phase of the project ideas were generated by brainstorming session with four persons. The ideas were then put in use in the morphological chart method, resulting in concept generation. The morphological chart was performed together with four people and three concepts were developed named Nyckelring, Pärm and Cirkel.   The concepts were then developed into prototypes and tested with the users. Four users tested the concepts and thereafter concept Cirkel was chosen for development. The concept function and design were explored and resulted in the final concept Pocket Time. Pocket time is a portable day planner with overview over all 24 hours in a day. Pocket time can be filled in with everyday activity and the concept gives overview over day-planning and activities.

abstract: This work investigates the effects of ionizing radiation and displacement damage on the retention of state, DC programming, and neuromorphic pulsed programming of Ag-Ge30Se70 conductive bridging random access memory (CBRAM) devices. The results show that CBRAM devices are susceptible to both environments. An observable degradation in electrical response due to total ionizing dose (TID) is shown during neuromorphic pulsed programming at TID below 1 Mrad using Cobalt-60. DC cycling in a 14 MeV neutron environment showed a collapse of the high resistance state (HRS) and low resistance state (LRS) programming window after a fluence of 4.9x10^{12} n/cm^2, demonstrating the CBRAM can fail in a displacement damage environment. Heavy ion exposure during retention testing and DC cycling, showed that failures to programming occurred at approximately the same threshold, indicating that the failure mechanism for the two types of tests may be the same. The dose received due to ionizing electronic interactions and non-ionizing kinetic interactions, was calculated for each ion species at the fluence of failure. TID values appear to be the most correlated, indicating that TID effects may be the dominate failure mechanism in a combined environment, though it is currently unclear as to how the displacement damage also contributes to the response. An analysis of material effects due to TID has indicated that radiation damage can limit the migration of Ag+ ions. The reduction in ion current density can explain several of the effects observed in CBRAM while in the LRS. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Electrical Engineering 2018

Uppsatsens ämne är arkitekturens form, och hur den kan ge uttryck för kris. I studien behandlas exempel på samtida arkitektur, med syftet att undersöka hur arkitekturen formmässigt ger uttryck för ett förhållningssätt till klimatkris. Studiens frågeställningar berör hur arkitekturen bygger ett förhållande till betraktare och plats, samt hur arkitekturens strategier och formmässiga uttryck kan förstås i relation till den pågående klimatkrisen. Materialet består av tre objekt i Stockholm, som representerar olika arkitektoniska fält, funktioner och skalor: offentlig plats (Brunkebergstorg), bostad (Fastigheten Stettin 7) och stadsbyggande (Hagastaden). I tolkningen används teori i form av tre nyckelbegrepp: tid, rädsla och landskap, där ett antal texter definierar aspekter av begreppen som är relevanta i relation till arkitektur och form. Resultatet visar hur respektive objekt genom form, organisation och strategier på olika sätt visualiserar ett förhållningssätt till klimatkrisen. Objekten uttrycker aspekter av rädsla genom formuttryck för nostalgi, eskapism och panoptism, där dessa uttryck kopplas till rumslig konservatism, distans, makt, och kontroll. Aspekter av tid uttrycks formmässigt genom begreppen tempo, tidsfigur och ekologisk tid, och relateras till konsumtion, oförutsägbarhet, flexibilitet, bevarande, och en upptagenhet med nuet. Landskap används för att diskutera objektens förhållande till plats, historia, process och förändring.

This thesis investigates the development and formation of new ideals for the city and its citizens which emerged in the wake of the economic crisis of the late 1970s to the early 1990s. This period of time is often identified as the end of the industrial society and the beginning of what is generally known as the information society. By studying how the city was perceived in the context of a new societal form and, through that, was given a new economic function, this thesis shows a different understanding of why and how Swedish cities adopted new and completely different strategies in a relatively short period of time. As opposed to similar research in the same field, this thesis studies the early development of these new strategies and ideals of the city by focusing on two previously overlooked concepts: samhällsform [societal form] and livsform [life form]. As this thesis will show, these two concepts were paramount to the agents own understanding of the connection and co-dependence between the city, the citizen and the order of production. By using theories concerning the importance of time as a way for the agents to structure their own understanding of events, this thesis shows how the image of crisis created ruptures in time and thereby enabled new possible actions for the agents. By making the industrial society and industrial city a thing of the past, new strategies could be implemented and old norms and practices were challenged. The new ideal city catered to the imagined needs and demands of a new life form, namely karriärbunden livsform [career bound life form], which was considered to contribute to growth in the new information society. As this thesis points out, this life form was made into a template of how a city should be planned and thereby has gained great advantage in comparison to other groups in Swedish society.