Denna studie har haft som utgångspunkt att undersöka hur lärare ser på tiden i förhållande till läraryrket. Samt hur dessa upplever hur mycket tid de har att disponera i förhållande till sina arbetsuppgifter. I den tidigare forskningen lyfter jag upp hur lärarprofessionen har förändrats över tid, och hur lärare upplever sin arbetssituation samt den stress som finns inom lärarkåren. Med detta som grund har jag med hjälp av semistrukturerade intervjuer genomfört intervjuer med 6 lärare kring hur dessa ser på sin arbetssituation. Lärarna har berättat om detta utifrån en intervjuguide som jag utgått ifrån. Detta för att ge intervjun givna ramar för vad samtalet i stora drag skulle kretsa kring. Efter intervjuerna genomförts användes en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framkommer att lärare upplever sin arbetssituation på olika sätt. Några lärare som intervjuas upplever en känsla av att tiden inte räcker till, och att det kan uppstå en känsla av otillräcklighet hos lärarna, medan andra upplevde en känsla av tillräcklighet. En av orsakerna till känslan av otillräcklighet som lyfts upp i studien är otydligheten i vad som ingår i lärarprofessionen, och vad som förväntas av läraren i hens yrkesroll. Bland de lärare som känner en tillräcklighet framkom att de hade strategier som fungerade gynnsamt för att hantera tidspressen.

This bachelor thesis has been performed at Atlas Copco’s assembly department in Tierp, during a period of ten weeks. Lean production is an important part of their daily operation. Several other big Lean projects have been completed, where among other things, takt time has been introduced at several of the assembly lines. The Tensor-testing area is the part of the factory where all Tensor-tools will be tested. The Tensor-testing area was excluded from the Lean projects, as big improvements were in motion parallel with the projects. The aim with the bachelor thesis was to do a feasibility study with the following problem definition: Can the Tensor-testing area be included in the takt time of the assembly lines? If yes, how could it look like? If no, which changes can be implemented to make it possible? To answer the problem definition, different activities have been made. A two daylong practice has been completed. A time study was made and the collected data, in combination with available test data from Atlas Copco’s database, was compiled into bar graphs. Normal distribution diagrams were created to simplify discovery of possible deviations. Simulations have been completed based on orders and delimitations. Suggestions for improvement were made, which were related to where you could see a lack of capacity. New simulations were performed based on these. From the conclusion, the Tensor-testing cannot be takted with the conditions that were; further work is necessary. The work is more a general study and not a detailed one. The reason was because of delimitations that have been necessary due to lack of time. The simulations which have been done, has created a model for further work. As there are many different types of products, other types of production sequences could be of interest, and be tested by using this model. Recommendations for further work have been made in the form of suggestions for improvements. The suggestions have theoretical support, which show that there is potential to include the testing in the takted assembly lines takt time.

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som påverkar tryckeriet Fälth & Hässlers intagstider och därtill presenteraförslag till förbättringar/förändringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att få en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemområdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal från tryckeriets olika avdelningar.En enkät sammanställdes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.Enkätsvaren visade att de områden som uppfattades som mest tidskrävande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall användas vid aktuell tryckning är slut/otillräckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lång tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gång. Noteringar gjordes angående allmän tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.Utifrån följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer än hälften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre än den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning närden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde också konstateras att kundintag tog avsevärt längre tid än ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar på registerbordet, svårigheter att snabbt få en korrekt färghållning, manuell rengöring avplåtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbättring/förändringar som presenteras är följande:• Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervärden. Lägg därtill tydliga mål ochdelmål kopplat till någon form av incitament.• Tryckarskiften måste arbeta mer som ett lag och bistå varandra i större utsträckning.• Planera noggrant vilka tryckjobb som läggs efter varandra i respektive press med avseende på exempelvis arkformat,papperskvalitet, tryckbild samt CMYK- kontra PMS-tryckning.• Rengör, underhåll och byt pressarnas slitdelar ofta.

Made available in DSpace on 2016-03-15T19:40:30Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Karina Durce.pdf: 386342 bytes, checksum: 85d26f910854c54d5aa1ac1068b67c45 (MD5) Previous issue date: 2006-09-14 / The Invasive Upheavals of the Development are characterized by serious and including qualitative abnormalities, revealed in the areas of social interaction, repetitive and stereotyped communication and behaviors. The potential importance of the genetic etiology is pointed by innumerable studious and disclosed in family history. The Clinic of Invasive Upheavals of the Development of the University Prebisteriana Mackenzie come developing research in the area, become necessary the systematization of a protocol of evaluation of family history. In this study it will be carried through the translation of the protocol of Study of the Family s History of Autism of the University of California and posterior application in the TID-MACK. This study it will be carried through the translation of the protocol of Study of the Family s History of Autism of the University of California and posterior application in a series of families taken care of in the TID-MACK. In conclusion to the gotten results, it can be observed that great part of the questions contained in the protocol is contemplated in other studies that investigate the family history of individuals with TID. However, had the extension of the questions and some similarities, an adaptation for it s becomes better necessary utilization. / Os Transtornos Invasivos do Desenvolvimento são caracterizados por anormalidades qualitativas graves e abrangentes, manifestadas nas áreas de interação social, comunicação e comportamentos repetitivos e estereotipados. A potencial importância da etiologia genética é apontada por inúmeros estudiosos e revelada na história familiar. A Clínica de Transtornos Invasivos do Desenvolvimento da Universidade Prebisteriana Mackenzie (TID-MACK) vem desenvolvendo pesquisas na área, se tornado necessária à sistematização de um protocolo de avaliação da história familiar. Neste estudo foi realizada a tradução do protocolo de Estudo da História Familiar de Autismo da Universidade da Califórnia e posterior aplicada em 4 famílias de 5 sujeitos atendidos na Clínica TID-MACK. Em conclusão aos resultados obtidos, pode-se observar que grande parte das questões contidas no protocolo estão contempladas em outros estudos que investigam a história familiar de indivíduos com TID. Porém, devido à extensão das questões e algumas semelhanças, faz-se necessário uma adaptação para o seu melhor aproveitamento.

Vi tenderar att tänka på tiden som att den går framåt, framåt längs en linje. Vi glömmer lätt bort att vår linjära tidsuppfattning bara är en konstruktion, så självklar för vår verklighetsuppfattning att den lätt förväxlas med verkligheten själv. Synen på tiden har förändrats radikalt genom historien, vilket illustreras väl av de olika sätt man har mätt tid på i olika århundraden. Fram till och med senmedeltiden upplevde människor tiden som ett oavbrutet flöde. Man försökte mäta tiden genom att imitera dess oavbrutna ström, tex som ett föde av vatten eller sand, som i fallet med timglaset. Med dessa metoder gick det inte att mäta längre tidsperioder. Det var först när man slutade tänka på tiden som en kontinuerlig ström och istället som en följd av enheter och perioder som man kunde mäta längre tidsperioder, med uppfiningen av det mekaniska uret. Vi har gått från en tid som var styrd av naturen, konkret och cirkulär till en tid som är linjär, mekanisk och helt abstrakt. / We tend to believe that time moves forward. Our perception of time is easily misunderstood as the reality itself. It is helpful to remember that throughout history one have perceived time in quite many different ways. Thus there has been varies of ways of measuring time. Until the late Middle Ages, people experienced time as a constant flow. Consequently time was measured by imitating this constant flow, for example by a stream of sand, as is the case with the hourglass. With these methods one could never measure a longer period of time. It was not until the conception of time changed and time was perceived as sequences of units and periods that it was possible to measure time for longer periods, with the invention of the mechanical clock. Time was once perceived as circular and controlled by nature; today it has become something mechanical, linear and rather abstract.

För att vinna ett krig med så få förluster som möjligt måste stridskrafterna samordnas inom ramen för en gemensam operation. Trots att det är det effektivaste sättet är det inte det enklaste. När stridskrafter sammanförs och samordnas på den operativa nivån, varvid mål, medel, metoder, tid och rum skall balanseras uppstår problem utifrån stridskrafternas särarter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skillnaden i synen på samordning påverkar möjligheterna till samordning. Resultatet i uppsatsen visar att det är flygstridskrafterna som är den stridskraft som tydligast skiljer sig från övriga genom luftens natur stridskraftens egenskaper och synen på hur stridskraften skall användas inom ramen för den gemensamma operationen. Problem uppstår särskilt när det råder brist på resurser och för att den operativa nivån inte skall bli överflödig, måste det råda balans mellan mål, medel och metod på den operativa nivån.

I Sverige drabbas cirka 30 000 personer av stroke varje år. Stroke kan vara ett livshotande tillstånd med hög mortalitet samt är den främsta orsaken till neurologiskt handikapp och kan innebära ett livslång lidande. Tidigare forskning visar att tiden från symtomdebut till trombolysbehandling har stor betydelse för att minska de neurologiska skadorna hos patienter som drabbas av stroke. Dock saknas det studier som undersöker tidsåtgången prehospitalt vad gäller ambulanssjukvårdens tid på plats hos patienten.  Studien syftade till att genom journalgranskning undersöka de dokumenterade åtgärderna och tiden på plats som ambulanssjukvården spenderat hos patienter med stroke. En kvantitativ ansats med retroperspektiv journalgranskning valdes som metod. Utgångsmaterial var uppföljningsprotokoll från röntgenavdelningen där 137 patienter fått trombolysbehandling under 2014 och 2015. Efter exklusionskriterier granskades 121 journaler. Med bakgrund av internationella riktlinjer valdes 15 minuter som riktvärde av tid på plats för jämförande. Resultatet visade att ambulanspersonalen i snitt spenderar 19,5 (2-54) minuter på plats hos patienter som drabbats av stroke och fått trombolysbehandling. Studien fann ingen signifikant skillnad av antal dokumenterade åtgärder hos patienter där sjuksköterskan spenderat mindre än 15 minuter respektive mer än 15 minuter. Utifrån medeltiden hos de granskade fallen i studien samt att det saknas specifika tidsmål i nationella riktlinjer ges rekommendationen att införa specifika tidsmål i riktlinjer samt att begränsa åtgärder på plats hos patienten till att säkra och stabilisera ABC samt att genomföra AKUT-test.

Introduktion: Det är många som efter en främre korsbandsskada inte klarar av att återgå till sin idrott, trots godkända resultat i olika funktionstester som används. Nya och mer krävande tester med sidostress som utvärderar rörelsekvalité och knästabilitet är eftersökta och behöver utformas, för att vidare undersöka om den skadade har tillräckligt bra knäfunktion för återgång till idrott. Syfte: Undersöka test-återtest reliabilitet av tid till stabilisering (TTS) och knäkinematik under ett nyutvecklat standardiserat sidohopp på ett ben, och jämföra reliabiliteten samt rörelsemönster för knän mellan kvinnliga elitinnebandyspelare och kvinnliga kontroller. Deltagare: En grupp med kvinnliga elitinnebandyspelare (N=10) och en kontrollgrupp (N=7). Metod: Under två testtillfällen utförde deltagarna ett nyutvecklat, standardiserat sidohoppstest på ett ben. Som utfallsmått användes tid till stabilisering (TTS), knäkinematik och antal godkända hopp. Test-återtest reliabilitet analyserades genom ICC (2,k) och jämförelse utav grupper gjordes med oberoende t-test och Mann-Whitney U test. Resultat: Test-återtest reliabiliteten visade sig vara 0.50-0.66 för TTS, 0.47-0.95 för knävinklar och 0.10-0.56 för antal godkända hopp. I jämförelsen mellan atleter och kontrollgrupp sågs en signifikant skillnad i antal godkända hopp under testtillfälle 1 (9.60 vs 8.29, p-värde=0.01). Konklusion: Detta nya sidohopp verkar generellt ha bra till utmärkt test-återtest reliabilitet enligt ICC. Det konstateras också att hoppet ställer höga krav på stabilitet i sidled, vilket ses utifrån höga TTS-värden i M-L riktning och höga abduktionsvinklar. / Introduction: The number of people successfully returning to their pre-injury sport level after rehabilitation of an anterior cruciate ligament injury are low, despite the fact that they pass the different tests of function that are used. New and more demanding tests assessing the quality of movement and knee stability sideways are, to further investigate if the injured person has a good enough knee function to be able to return to sport. Aim: To examine the test-retest reliability of time to stabilization (TTS) and knee kinematics during a standardized single-legged side-jump test, and also to compare movement patterns between a group of female elite floorball players and female controls. Participants: A group of elite, female floorball players (N=10) and a control group (N=7). Method: On two test-occasions a single-legged side-jump test was performed by the participants. The outcomes were time to stabilization (TTS), knee kinematics and the number of successful jumps. The test-retest reliability was analysed by ICC (2,k) and the group comparison were made by independent t-test and Mann-Whitney U test. Results: The test-retest reliability were 0.50-0.66 for TTS, 0.47-0.95 for knee kinematics and 0.10-0.56 for number of successful jumps. The comparison of floorball players and control group showed a significant difference in the outcome number of successful jumps during test occasion 1 (9.60 vs 8.29, p-value=0.01). Conclusion: The new single-legged side-jump seems to have good to excellent reliability in general according to ICC. It is also concluded that this new jump is demanding regarding the stability sideways, which can be seen from large TTS-values in M-L direction and large angles for abduction.

<p>The essential thing about breaks has been in relation to time, body, movement, force and room during my examination. Through conversations high-school students from two schools have taken part in this study. The examination is based on conversations with the students and has focused on students’ experiences of breaks, and is also carried through by the method of phenomenology. The results of my studie show that students - during their breaks - experience a feeling of allways heading for something and also that time seem to exist in three levels: filled time, non-filled time and flow regarding of time. Since time has such important influence in my examination, there is also results that show that a break of 20 minutes is the optimal break; the essence of the phenomen.</p>

<p>I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie. Resultatet av vår studie visar främst på skillnader beträffande läroböckernas sätt att framställa deras flödestexter med avseende på problematisering kontra deskription. Detta samt att vissa böcker bättre och framför allt mer konkret än andra förhåller sig till uppsatta kursmål. Vad gäller historiesyn kunde vi utifrån våra analyser urskilja en övergripande positivistisk grundsyn men med både eklektiska drag samt tydligt uttalad historiematerialism.</p>