I denna studie undersöker jag hur lärare arbetar med handstil. Syftet är att utforska på vilket sätt lärare säger att de arbetar i skolans tidigare år med undervisning i handstil, dels hur de värdesätter skrivande med handstil i det digitaliserade samhället som vi lever i. Undersökningen utgår ifrån sociokulturell teori och genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare besvarar jag studiens forskningsfrågor. Den forskning som ligger till grund för studien säger att träning som leder till automatisering av handstil är en viktig förmåga som eleverna behöver lära sig för att kunna skriva texter med läslig handstil, vilket även framgår från Skolverkets läroplan, Lgr11. Resultatet visar att alla informanter har som mål att eleverna ska lära sig att skriva en läslig handstil, som det står i läroplanen. Finmotoriska övningar genomförs tidigt av alla lärare eftersom finmotoriken har stor betydelse för handstilen. Vid vilken tidpunkt lärarna påbörjar undervisningen i handstil varierar. Nästan alla informanter tror att handstilen kommer att minska eller helt försvinna och digitalt skrivande kommer att ta över. / <p>Svenska</p>

The aim of the study was to explore primary school teachers´ conceptions regarding the mapping material Hitta språket’s influence on phonological awareness instruction in Swedish language education. Therefor it was examined what obstacles and opportunities teachers consider this mapping material to have in practice. The study is a phenomenographically inspired interview study taking a sociocultural perspective, where four primary school teachers’ conception linked with the material were analysed. The findings show that all teachers perceived that the mapping material affected the education in phonological awareness. Nonetheless, the effect on content was smaller than that on structure and time. All four teachers perceived various opportunities for education mainly regarding adaptability, structure and opportunities for special efforts. The largest obstacles perceived were that the mapping material was time consuming and the timing somewhat awkward regarding the implementation of certain subject content. / Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar lärare i förskoleklass har om hur kartläggningsmaterialet Hitta språket påverkar svenskundervisningen i fono-logisk medvetenhet. Därför undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar att kartläggningen bidrar till. Studien är en fenomenografiskt inspirerad intervjustudie som utgår från ett sociokulturellt perspektiv där fyra lärares uppfattningar om kartläggningsmaterialet har sammanställts. Resultatet visar att samtliga lärare uppfattar att materialet har påverkat undervisningen i fonologisk medvetenhet. Dock var den innehålls-mässiga påverkan mindre än den strukturella och tidsmässiga. Samtliga lärare kunde uppfatta olika möjligheter för undervisningen vilka i stora drag handlade om anpassningsbarhet, strukturering och möjlighet till insatser. Lärarna uppfatttade att de största hindren som uppstått var kartläggningens tidsåtgång och tidpunkten för genomförandet av kartläggningen gällande visst ämnesinnehåll.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i grundskolans tidigare år F-3 arbetar med högläsning för att stärka elevens språkliga förmåga. Resultatet av tidigare forskning visar att högläsning som undervisningsmetod inom skolan förekommer regelbundet i undervisningen under varierade former och med olika intentioner. Lärare ser högläsningen som ett pedagogiskt verktyg i syfte att utveckla elevens litterära och språkliga utveckling. Forskningen visar även för att optimera denna språkliga utvecklingsprocess så fordras ett metodiskt tillvägagångssätt både före, under och efter högläsningen. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket kan beskrivas att lärandet sker i språkliga och olika kulturella sammanhang. Lärarens roll blir från det perspektivet att leda och stötta eleven i den språkliga utvecklingen där utvecklingen naturligt stärks i interaktion med andra. För att uppnå syftet med arbetet och besvara undersökningens frågeställning kommer analysmaterialet inhämtas genom kvalitativa metoder som intervjuer och observationer.

Denna studie syftar till att undersöka hur grundskollärare arbetar med skrivande och skrivuppgifter på lågstadiet. Detta undersöker vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken grundskolelärare som undervisar i F-3 i svenska. Under intervjuerna ställer vi samma frågor till samtliga lärare, genom detta kan vi sedan analysera och jämföra den data som vi får på ett rättvist sätt. Vid analysen av vår data använder vi oss av den tematiska innehållsanalysen för att analysera och så att resultatet blir så tydligt som möjligt. Dessa intervjuer visar att alla lärare tar hänsyn till elevernas aktuella intressen och kunskaper vid utformandet av skrivuppgifter. Samtliga lärare tar hänsyn till elevernas olika förkunskaper och anpassar undervisningen till de olika nivåerna som eleverna ligger på. Vidare visar resultatet att ett övervägande antal av lärarna väljer att arbeta med skrivuppgifter på samma sätt med alla uppgifter. Detta gör att eleverna känner sig trygga i arbetssättet och kan fokusera mer på själva uppgiften än på strukturen runt omkring den. Resultatet visar även att det är viktigt att elevernas texter har en mottagare så skrivandet blir mer verklighetsförankrat för eleverna, genom detta blir skrivandet mer betydelsefullt än om texten endast stannar hos läraren. Genom denna studie har vi funnit flera faktorer som påverkar arbetet kring skrivuppgifter, bland annat elevgruppens nivåer, arbetslagets sätt att arbeta, resurser från skolan samt lärarnas egna tolkningar av LGR 11 och dess kunskapskrav.

<p>Studien grundar sig på vår hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien används både en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har även genomfört fokusintervjuer med 19 elever i år 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprätthåller könsstereotypa mönster.</p><p>Syftet med studien är dels undersöka om det finns några könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det går att upptäcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten från studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.</p><p>Våra resultat sätts i relation till läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94. Därför anser vi att studien är relevant för alla som arbetar i skolan då det står i Lpo 94 att musik bör involveras i undervisningen och att läraren skall försöka motverka traditionella könsmönster.</p>

<p>Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde. Vi trodde även att pedagogerna skulle ha mer utbildning inom ämnet än vad de anser sig ha, då läs- och skrivsvårigheter är vanligt förekommande bland eleverna.</p>

<p>Hur de första åren i läraryrket gestaltar sig har betydande påverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vägval som nya lärare gör. En av de utmaningar som nya lärare möter är arbetet med bedömning, något som är centralt i lärares yrkesutövande. I grundskolans tidigare år har man haft en tradition att koncentrera den formella, till föräldrar kommuni-cerade bedömningen till kärnämnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver färdigheter i dessa ämnen för att kunna tillgodogöra sig andra ämnen. Bedömning i övriga ämnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad. Det har inte funnits krav på att dessa bedömningar ska kommuniceras med tredje part. Sedan hösten 2008 görs formell bedömning i alla ämnen redan från första skolåret. I detta arbete problematiseras nya lärares arbete med bedömning. Det genom att nya lärares upplevelser av, uppfattningar om, samt utsagor kring praktiserade av bedömning presenteras och analyseras.</p><p>Det empiriska materialet som studien bygger på består av intervjuer med nio nya lärare verksamma i grundskolans tidigare skolår, år 1-6. De nya lärarna har arbetat upp till tre år i yrket och undervisar i ämnena matematik och teknik. Studien har ett tydligt didaktiskt perspektiv då undervisningsproblematik fokuseras utifrån ett lärarperspektiv och frågor som när, var, hur och vad fokuseras, både vad gäller uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning. Men även gällande de nya lärarnas eget lärande kring bedömning.</p><p>Flertalet av de nya lärarna tillskriver sig själva god bedömningskompetens. Detta trots att de uppger att de skaffat sig de mesta kunskaperna gällande bedömning på egen hand, efter avslutad lärarutbildning, och att de beskriver bedömningen som svår. Syftet med bedömningen anges genomgående vara formativ, d.v.s. den ska främja elevens lärande. Men i beskrivningar av den bedömning som genomförs framträder den summativa bedömningen som dominerande. I resultatet synliggörs således en skillnad mellan ambition och verklighet. Resultatet visar även att det finns en tillit till prov som stöd vid bedömning och att den bedömningen även ses som enklare än annan bedömning. Det är även det mer frekventa användandet av prov i skolår 4-6, som gör att bedömningen i dessa skolår beskrivs som lättare än bedömning i tidigare skolår. Medan elevernas ämneskunskaper i matematik fokuseras, sker i teknikämnet i högre grad en bedömning utan förankring i styrdokument och utan koppling till elevernas faktiska kunnande eller lärande i det undervisade ämnet.</p>

<p>Abstract</p><p>Vårt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring läsning av skönlitterära texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterär läsning. Vi tar vår utgångspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lärande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring läsning som transaktion. Tidigare forskning har visat på vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förståelse vid skönlitterär läsning. Vår studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod där vi utgått från barnets möte med skönlitterära texter. Genom våra observationer har vi kunnat urskilja olika sätt som elever möter och samtalar kring den lästa texten, där vi funnit att erfarenheter har en betydelsefull roll.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att jämföra i vilken utsträckning pedagoger undervisar i naturutomhusmiljön, beroende på elevernas åldrar i skolår 1-3 och 4-6. I arbetet undersöks vilka möjligheter och fördelar, samt svårigheter och hinder pedagoger ser med användandet av naturutomhusmiljön och vilka de bakomliggande orsakerna är. Utomhuspedagogik ingår i den pedagogiska debatten som en del i lärprocessen och innefattar många områden. Undersökningen fokuserar på naturutomhusmiljön, vilket avses vara naturområden och platser i skolans närhet. Flera forskare pekar på möjligheter och svårigheter med att undervisa i naturutomhusmiljön. Flertalet betonar den sinnliga upplevelsen för konkret lärande, där kopplingen mellan teori och praktik är tydlig. Den empiriska studien omfattar en kvantitativ och en kvalitativ metod, genom enkäter från fyra olika lärarlag och tre intervjuer med pedagoger undervisande i skolår 1-6. Resultatet visar att pedagogerna som ingick i undersökningen använder sig av naturutomhusmiljön som ett pedagogiskt klassrum, framförallt bland de tidigare skolåren 1-3, men förekomsten i skolår 4-6 var större än väntat. Pedagogerna i undersökningarna såg fördelar och möjligheter med användandet, bland annat den konkreta upplevelsen som kunskapsbefästare och kopplingen mellan teori och praktik. De svårigheter som framkom berörde praktiska hinder, men fördelarna överväger svårigheterna, och därför borde användandet av naturutomhusmiljö bland pedagoger vara större.</p>

Abstract Vårt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring läsning av skönlitterära texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterär läsning. Vi tar vår utgångspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lärande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring läsning som transaktion. Tidigare forskning har visat på vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förståelse vid skönlitterär läsning. Vår studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod där vi utgått från barnets möte med skönlitterära texter. Genom våra observationer har vi kunnat urskilja olika sätt som elever möter och samtalar kring den lästa texten, där vi funnit att erfarenheter har en betydelsefull roll.