Intima relationer sker nu ofta via mobila dejtingappar, vilket kräver att människor navigerar i ny teknologi, men det möjliggör även för utforskning av intimitet. Ett exempel på detta är hur Tinder, en av de mest populära applikationerna för dejting, har blivit en representation för nätdejting i vardagliga konversationer på 2000-talet. Syftet med denna studie är att undersöka hur Tinders sociotekniska struktur ser ut och hur användare uppfattar applikationens struktur och design. Studien använder en kvantitativ forskningsstrategi i form av enkäter följt av en genomgångsmetod för att observera applikationens struktur, funktioner och design. Enkäten fick totalt 102 svar. Utifrån studiens resultat och analys kan det stora användandet av applikationen bero på två faktorer. Det första är hur applikationens struktur och design är uppbyggd. Tinder har (1) underlättat den sociala interaktionen med hjälp av dess kärnfunktioner, (2) använder färre element som leder till snabba beslutstagande och (3) anpassat applikationen utifrån spelliknande egenskaper. Utifrån resultatet av datainsamligen kan det indikera att Tinders anpassning till plattformisering och Web 2.0 haft en påverkan på hur användare upplever hur social interaktion ska ske och därigenom påverka hur interaktioner skapas och relationer byggs. / Intimate relationships take place on mobile dating apps, requiring people to navigate new technology, but also the opportunity for exploration of intimacy. An example of this is how Tinder, one of the most popular applications for dating, has become a representation for online dating in everyday conversations in the 21st century. The aim of this study is to investigate the sociotechnical structure of Tinder and how users perceive the structure and design of the application. The study uses a quantitative research strategy in the form of surveys followed by a walkthrough method to observe the application's structure, features and design. The survey received a total of 102 responses. Based on the results and analysis of the study, the high usage of the application may be due to two factors. The first is the structure and design of the application. Tinder has (1) facilitated social interaction through its core features, (2) used fewer elements that lead to quick decision-making, and (3) adapted the application based on game-like features. Based on the results of the data collection, it may indicate that Tinder's adaptation to platforming and Web 2.0 has had an impact on how users perceive social interaction to occur, thereby influencing how interactions are created and relationships are built.

Abstract. Uppsatsen Ingen big deal - en undersökning i kvinnligt dejtande på Tinder undersöker hur kvinnors sökande eller möten efter/med en romantisk eller sexuell partner, i samtiden kallat “dejting”, förändrats av applikationen Tinder. Uppsatsen har genom ett antal intervjuer med kvinnor undersökt hur deras dejtande ser ut på Tinder och hur eller om detta har förändrat deras sätt att dejta. Studien undersöker först hur dejtande har sett ut genom tiderna och vilka roller som kvinnan har tilldelats eller anpassat sig efter för att därefter undersöka hur eller om detta har förändrats i och med sociala medier och främst dejtingapplikationer på smarta telefoner. Det som upptäcktes var att kvinnor i och med Tinder börjar få ett nytt perspektiv på sitt dejtande och börjar se dejtande som en process där erfarenheten bidrar till en klarare bild av kvinnors målbild när det kommer till relationer. Den visade även på tendenser att kvinnor börjar appropriera ett manligt förhållningssätt till relationer, där de undersöker olika tillvägagångssätt och även vidgar sin definition av vad en relation är och kan vara. Relationer börjar mer bli en bisak även i kvinnans samliv, vilket tidigare inte varit fallet. Men det märktes även hur kvinnor använde Tinder som ett sätt att komma ur tidigare relationer och återfå självförtroende för att kunna gå in i nya relationer. Huruvida detta är Tinders förtjänst eller inte kan diskuteras men det är ett faktum att Tinder fundamentalt förändrar kvinnors sätt att se på relationer och hur de själva beter sig i dejtingprocessen.

Vänner möts inte längre bara på fysiska platser utan även online på olika typer av plattformar. Denna studie utforskar var onlinevänner träffas, i vilka aktiviteter de umgås, hur frekvent onlinevännerna umgås samt hur många onlinevänner som även träffas offline. Syftet med studien är att få en större förståelse för var och hur människor möter vänner online. Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning med 1000 deltagare som spreds via sociala nätverkstjänster och offline, samt genom att analysera tidigare forskning inom relaterade ämnen. Resultatet av studien pekar på att det finns ett stort antal olika plattformar där onlinevänner kan skapas. De vanligaste av dessa är Facebook och World of Warcraft. Främst umgås onlinevänner via textchatt, röstchatt och genom att spela tillsammans. De flesta onlinevänner umgås dagligen och majoriteten av deltagarna träffade 2-5 onlinevänner offline. Studien väckte stort engagemang på sociala medier och kan förhoppningsvis komplettera redan existerande forskning samt bidra med inspiration till framtida studier. / Friends no longer meet only in physical places; they can also meet on various different online platforms. This paper aims to explore where online friends meet, in which activities they socialise, how frequent they socialise and how many online friends also meet each other offline. The purpose of this paper is to get a better understanding of where and how people meet friends online. The paper was realised through a survey with 1000 participants, distributed both on social networking sites and offline. An analysis of already existing related research papers was also made. The result of the survey showed that there are various different platforms where online friends can be made. The most common platforms were Facebook and World of Warcraft. Most online friends socialised via text chat, voice chat and through playing games together. The majority of the online friends kept in touch with each other on a daily basis and met 2-5 online friends offline. The survey was given big attention at social networking sites and hopes to complement already existing research as well as contribute with inspiration to further studies.

Syftet med studien var att bidra med förståelse för hur användare av applikationen framställer sig själva, jämfört med hur de konsumerar samt bedömer andras profiler. Studien tar upp huruvida konsumtionskultur och sociala strukturer påverkar konsumenternas användning av Tinder samt hur det uttrycker sig i deras konsumtion. Studien har genomförts genom en kvalitativ ansats som grundats i tre fokusgruppsdiskussioner. Fokus har där legat kring hur och varför personer använder sig av nätdejtingapplikationen Tinder. Det empiriska materialet i studien är analyserad med hjälp av teorier kring konsumtionskultur ur ett socialpsykologiskt synsätt. Frågorna har utformats genom en undersökning av konsumenters användande och beteende kopplat till applikationen vilket resulterat i följande frågeställningar, Vad önskar användaren uppfylla genom sin konsumtion av Tinder?, Hur framställer man sig själv genom sin profil på Tinder? och Hur konsumerar användaren andras profiler på applikationen? Studiens resultat visar på att unga vuxna konsumerar applikationen när de har en önskan om att fly vardagen. Konsumtionen bidrar till en uppskattning av konsumenternas egna värde och resulterar i konsumenternas självförverkligande med applikationen som redskap. Tinder ger utlopp för fantasi vilket blir värdeskapande för konsumenten när hen konstruerar sin egna profil eller när hen konsumerar andras profiler. / The purpose of this study was to contribute an understanding of how users of the application Tinder present themselves, compared to how they consume and evaluate others profiles. The study addresses whether consumption culture and social structures affect consumers' use of Tinder and how it shows through their consumption. The study has been conducted through a qualitative approach based on three focus group discussions. The main focus has been on how and why people use the online dating application Tinder. The empirical material has been analyzed by using theories of consumption culture from a social psychological perspective. The research questions aims to study the needs and purpose of consumers linked to the application, which has resulted in the following questions: What does the consumers wish to fulfill through its consumption of Tinder?, How do consumers present themselves through their profiles on Tinder? and How does the user consume others profiles on the application? The result of the study shows that young adults consume the application when they wish to escape everyday life. Consumption contributes to an estimation of the consumers own value and results in the consumers self-realization with the application as a tool. Tinder provides the outlet for imagination that creates value for the consumer when constructing his own profile or when consuming others profiles. The thesis is written in Swedish.

Denna studie kommer presentera resultatet av en kvantitativ undersökning där syftet var att se om Tinderanvändning påverkar individers självkänsla och om påverkan är beroende av genus. Datainsamlingen genomfördes med en online-enkät över Facebook där 102 respondenter deltog (K = 55 och M = 47). Användares uppskattade tid på Tinder var huvudvariabeln inom Tinderanvändning i denna studie och forskarna konstruerade egna frågor för att kontrollera tidsfrekvensen. För att kontrollera bakomliggande faktorer inom Tinderanvändning konstruerade forskarna egna frågor för att undersöka profilnöjdhet, Tindernöjdhet, glädje efter Tinder, högersvep och matchningar. Självkänsla mättes genom Rosenberg självkänsloformulär. Utifrån Festingers teori om social jämförelse konstruerades tre frågor om social jämförelse på Tinder. Resultatet visade att hypotes 1 Tinderanvändning har en negativ påverkan på mäns självkänsla och 2 Tinderanvändning har en positiv påverkan på kvinnors självkänsla inte stämmer, studien kunde inte bekräfta att huvudvariabeln tidsfrekvens har en påverkan på män och kvinnors självkänsla. Studien kunde fastställa att variabeln profilnöjdhet har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors självkänsla och det upptäcktes en könsskillnad där män påverkas starkare av profilnöjdheten. / This study will present the results of a quantitative survey where the aim was to see if Tinder use affects individuals' self-esteem and if the effect is dependent on gender. The data collection was carried out with an online survey via Facebook in which 102 respondents participated (F = 55 and M = 47). The user's estimated time on Tinder was the main variable of Tinder use in this study and the researchers constructed their own questions to control for time frequency. To control for underlying factors in Tinder use, the researchers constructed their own questions to examine profile satisfaction, Tinder satisfaction, happiness after Tinder, right swipes, and matches. Self-esteem was measured by the Rosenberg self-esteem scale. Based on Festinger's theory of social comparison, three questions about social comparison on Tinder were constructed. The result showed that hypotheses 1 Tinder use has a negative effect on men's self-esteem and 2 Tinder use has a positive effect on women's self-esteem are not true, the study could not confirm that the main variable time frequency has an impact on men's and women's self-esteem. The study was able to determine that the profile satisfaction variable has a significant positive impact on men's and women's self-esteem and a gender difference was discovered where men are more strongly affected by profile satisfaction.

Att dejta idag är annorlunda från hur det var för 12 år sedan. I takt med den ökade digitaliseringen har dejtingappar så som Tinder blivit allt vanligare och en av de största plattformarna för digital dejting. Tinders utformning bygger på en spelifierad swipefunkton där användarna genom bilder och textbeskrivning väljer vem de vill träffa. Syftet med denna studie är att problematisera huruvida dejtingappar haft en inverkan på relationsskapande och intimitet sedan Tinders introduktion på marknaden i ett senmodernt samhälle. Genom en kvalitativ studie utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med Tinderanvändare i åldrarna 20-45. Materialet analyserades med hjälp av socialpsykologiska teorier med utgångspunkt i Giddens (1995) teorier om intimitet och relationsskapande. Utifrån en kritisk samhällsvetenskaplig metod analyserades materialet med hjälp av en reflexiv analys där resultatet visade att intimitet och relationer till stor del påverkats av Tinders uppkomst och är under en omvandling. Vi fann bland annat att det stora utbudet skapar komplikationer att finna kärleken samt att identiteten vi skapar online inte alltid är representativ för vår offline-identitet, vilket ytterligare försvårar dejtandet i det digitala senmoderna samhället. / Dating today is different from 12 years ago. With the increased digitalization, dating apps such as Tinder have become increasingly common and one of the largest platforms for digital dating. Tinder's design is based on a gamified swipe function where users choose who they want to meet through pictures and text descriptions. The purpose of this study is to problematize whether dating apps have a negative impact in creating relationships and intimacy since Tinder's introduction to the market in a late modernity. Through a qualitative study, 10 semi-structured interviews were conducted with Tinder users aged 20-45. The material was analyzed using social psychological theories based on Giddens (1995) theories of intimacy and creating relationships. Using a critical approach, the material was analyzed using reflexive analysis, with the results showing that intimacy and relationships have been greatly influenced by the emergence of Tinder and are undergoing a transformation. We found, among other things, that the vast selection creates complications in finding love and that the identity we create online is not always representative of our offline identity, further complicating dating in the digital late modern society.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka attityder kring mobilapplikationen Tinder det fanns hos tio unga människor samt om det uppkommit nya behov i och med denna nya teknik där man sveper mellan olika människor. För att få fram ett resultat utfördes tio kvalitativa intervjuer med människor i åldrarna 18-30. Teorierna som kompletterade det insamlande materialet var uses & gratifications teorin som bland annat belyser hur publiken använder medier och vad de får ut av användningen, samt Castells teori om nätverkssamhället där teknologin och dess utveckling spelar stor roll för hur vi använder oss av medier och kommunikation på distans. De kvalitativa intervjuade visade att användningen av applikationen inte var i nätdejtingssyfte. Respondenterna använde snarare applikationen för att bland annat tillfredsställa ett emotionellt behov där ett bekräftelsesökande visade sig vara större än viljan att kommunicera med människor. Även ett avkopplingsbehov existerade, där respondenterna använde applikationen i brist på något annat att göra. Många av Tinders funktioner förstärkte dessa behov, bland annat det utseendebaserade användningsområdet samt applikationens enkelhet i sig.

The trend of adjusting our activities, making them more attractive and less like chores is apparent just by looking at the applications and systems we use for our everyday lives. In this study we investigate this phenomenon, in both training and dating applications, from a design perspective using the frameworks of gamification and Fogg´s behavior model. Using these tools in complement with qualitative interviews we answer questions regarding how one can design gamification to achieve behavior change. The chosen applications, namely Tinder, Badoo, RunKeeper and Nike+ were all identified as gamification applications and in regard to how they were designed, the training applications primarily showed interest in raising the motivation of users, while the dating applications rather focused on easing the simplicity of performing the behavior.

Submitted by Filipe dos Santos (fsantos@pucsp.br) on 2016-09-01T14:33:58Z No. of bitstreams: 1 Lígia Baruch de Figueiredo.pdf: 1298049 bytes, checksum: 781f6aa407bcee4b9c0d711e3eacf7ef (MD5) / Made available in DSpace on 2016-09-01T14:33:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Lígia Baruch de Figueiredo.pdf: 1298049 bytes, checksum: 781f6aa407bcee4b9c0d711e3eacf7ef (MD5) Previous issue date: 2016-04-06 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The overall objective of this Thesis was to understand the use unmarried adult women (single, widowed or separated) are doing of partner search applications. The theoretical contributions were the critical studies of gender and the theory of romantic attachment. The method was qualitative and the instrument used was the interview. Semi-directed interviews were conducted with five women over 35 years of urban middle class with high educational levels and adepts of new technologies, which reported their experiences of the use and their perceptions about the impact of applications of meetings in the contemporary relationships. The results led to the formulation of a proposal for three styles of usage of applications partner search: the curious use, recreational use and rational use. As for the impact on the formation of romantic relationships we observed that these widen the possibilities for meetings for different purposes. Applications for meetings also highlighted some aspects of contemporary romantic relationships, such as greater exposure, quantity and speed interactions, persistent romantic ideas updated through adaptations, and belief in technology, rationality and self-knowledge for a better partner selection. The dating applications are valid resources and increasingly popular in searching loving partnership. In general its uses reflect the typified behaviors of gender of our society, but also they facilitate the emergence of more recreational female sexual behaviors, which can contribute for greater equality between genders / O objetivo geral desta Tese foi compreender o uso que mulheres adultas não casadas (solteiras, viúvas ou separadas) estão fazendo de aplicativos de busca de parceiros. Os aportes teóricos foram os estudos críticos de gênero e a teoria do apego romântico. O método foi qualitativo e o instrumento utilizado foi a entrevista. Foram realizadas entrevistas semi-dirigidas com cinco mulheres acima dos 35 anos das camadas médias urbanas, com altos níveis educacionais e adeptas das novas tecnologias, que relataram suas experiências de uso e suas percepções a respeito do impacto dos aplicativos para encontros nos relacionamentos contemporâneos. Os resultados levaram à formulação de uma proposta de três estilos de uso dos aplicativos para busca de parceiros: o uso curioso, o uso recreativo e o uso racional. Quanto ao impacto na formação dos relacionamentos amorosos observamos que os aplicativos ampliam as possibilidades de encontros para diferentes propósitos. Os aplicativos para encontros também colocam em destaque alguns aspectos dos relacionamentos amorosos contemporâneos, tais como: maior exposição, quantidade e velocidade nas interações, ideias românticas persistentes e atualizadas por meio de adaptações e crença na tecnologia, na racionalidade e no autoconhecimento para uma melhor seleção de parceiro. Os aplicativos de encontros são recursos válidos e cada vez mais populares para a busca de parceria amorosa. De maneira geral seus usos refletem os comportamentos tipificados de gênero da nossa sociedade, mas também facilitam a emergência de comportamentos sexuais femininos mais recreativos, o que pode contribuir para uma maior equidade entre os gêneros

Tinder is a specific context for interaction. Tinder is an online dating service that differs from the norm in online dating. User expression is limited on Tinder, this emphasises user ́s choices in the creation of profiles. A strong gamification design further emphasises this. This study has examined how users followed or broke Tinder’s norms and design, in the creation of their profiles. 1001 Tinder profiles where examined. The study found that users consciously went against Tinder ́s norms and design, sometimes via the use of Tinder ́s own design solutions. These behaviours sometimes circumvented core aspects of Tinder, and sometimes caused decreased security for users. The study also showed a difference in maleand female users. Male users were almost twice as likely to include their profession then female users. Female users on the other hand were more likely to be younger than their Tinder profiles stated.