Diskriminering, kränkande behandling och trakasserier är något som förekommer frekvent i våra skolor idag. Likabehandlingsplanen ska finns där som ett stöd för skolans personal i arbetet med dessa situationer, och det är därför angeläget att granska hur väl planerna är uppbyggda. Studiens syfte är att granska och jämföra några av Västra Mälardalens grundskolors likabehandlingsplaner för att upptäcka och uppmärksamma eventuella brister. Studien använder sig av likertskalan (Denscombe, 2018), tabeller i Microsoft Word och ett stapeldiagram i Excel för att samla och bearbeta empirin. Studien visar att likabehandlingsplanerna mestadels förhåller sig till lagstiftning och aktuella myndigheters regler, men det finns även återkommande brister. Dessa brister bör ses över för att likabehandlingsplanerna ska fylla någon funktion för den aktuella skolan.

Syftet med den här studien var att studera lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier. För att besvara frågeställningarna genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem lesbiska kvinnor. Mitt resultat presenterade jag i form av en tematisk analys. I resultatet framkom tre huvudteman, ”Den lesbiska kvinnans utsatthet”, ”Utsatthet och genus”, samt ”Otrygghet”. Samtliga teman fick två underkategorier var för att ytterligare specificera och belysa viktiga aspekter i berättelserna. Det som framkom i resultatet var att samtliga deltagare var utsatta både för sexuella trakasserier och mikroaggressioner och att de upplevde ett starkt samband mellan lesbiskhet, könsuttryck och utsatthet, vilket jag analyserade utifrån queerteori och queerteoretiska begrepp och förklaringsmodeller. Att jag placerade min uppsats på det queerkriminologiska fältet har att göra med att jag har studerat ett kriminologiskt relevant ämne och gått bortom den traditionella könsteorin för att förklara lesbiska kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier genom att anlägga ett queerteoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Sexuella trakasserier är ett omfattande samhällsproblem. Det är den som blir utsatt som bestämmer om det är en kränkande handling. Sjuksköterskan innehar en central roll inom hälso- och sjukvården där yrket innebär ett nära samarbete med både patienten och andra professioner samt har sjuksköterskorna ett huvudansvar gentemot omvårdnaden. Den teoretiska ramen utgår från den etiska filosofen Knud Ejler Løgstrup och hans teori om det etiska kravet.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av sexuella trakasserier inom professionen. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på kvalitativa vetenskapliga artiklar från tidigare forskning. Resultat: Analysen resulterade i två övergripande sorteringar: Direkta upplevelser och efterföljande upplevelser. Dessa fick sedan sju huvudkategorier: En total rädsla infann sig, Att de kände sig illa till mods, yrkespositionen blev sårbar, att det blev känslomässigt, att det drabbar välbefinnandet, att yrket känns otryggt och att professionen tog skada. Det framkom även tjugo underkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna blev negativt påverkade av upplevelserna både under händelsen och i efterhand. Slutsats: Sjuksköterskor upplever ett minskat välmående på grund av de sexuella trakasserierna, vilket påverkar sjuksköterskans profession. När sjuksköterskans välmående minskar kan kvaliteten på omvårdnaden och teamarbetet bli sämre vilket då påverkar både patienten, anhöriga och övriga professioner negativt.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utifrån policydokument som handlar om dessa ämnen och lokala bestämmelser. Studiens frågeställning är: Hur tolkar fritidshemslärare uppdraget om kränkande behandling? Studien genomfördes med fyra semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter, indelade i två par-intervjuer och två enskilda intervjuer. Studiens respondenter är alla fritidshemslärare från tre olika skolor. Fyra av respondenterna arbetar på fritidshem med elever i förskoleklass och lågstadiet, medan de resterande två respondenterna arbetar på en av skolornas fritidsklubb med elever på mellanstadiet.  Empirin tolkas med teorin policy enactment för att med dess hjälp tyda hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.  Resultatet visar hur fritidshemslärare tolkar uppdraget gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier olika beroende på deras verksamheters lokala institutionella faktorer, kulturella och sociala faktorer som påverkar policysaktörernas tolkningar av policydokument. Resultatet visar även hur lokala bestämmelser på skolorna kan påverka fritidshemslärarnas tolkningar av policy som i nästa led påverkar hur de kontextualiserar policyn i respondenternas skolverksamhet som också kan komma att påverka deras tolkning av sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Kalla det för vad det är ämnar identifiera ledarskapets blinda fläckar i relation till sexuella trakasserier. Denna studie är en fortsättning på en tidigare uppsats på B nivå vilka undersökte möjliggörande mekanismer för sexuella trakasserier utifrån ett medarbetarperspektiv. Denna gång har studien använt sig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer av fem ledare vilka är verksamma i Danmarks kultursektor. Uppsatsen har alltså ett ledarskapsperspektiv där den insamlade empirin ställs emot Danmarks Likabehandlingslag, Amerikanska EEOC:s riktlinjer för sexuella trakasserier samt ledarskaps- och maktteorier. Studiens empiri mynnar ut i ett resultat som visar på att huvudbegreppen: sexuella beteenden och sexuella trakasserier, samt medvetenheten kring de olika problemområdena utgör blinda fläckar. Studien landar också i tre huvudsakliga problemområden, vars problematik i sin tur kan ses som blinda fläckar: definitioner, maktstrukturer och rummet. Dessa presenteras i en modell i relation till ledarskapets process. Inom problemområdena har det kunnat identifieras flertalet blinda fläckar med olika karaktärsdrag som; juridiskt proaktiv, textformulering, lagen som dokument, tolkningsföreträde, kollektivet, ledarrollen, fullt synliga, samt informella rum. Detta är också uppsatsens hypotes. / Call it for what it is aims to identify the leadership’s blind spots in relation to sexual harassment. This study is a continuation of a previous minor thesis that explored the mechanisms that made it possible for sexual harassment to occur on the workplace and had a co-worker focus. In this instance, this study used a qualitative research method in which five individuals in leadership positions within the culture sector of Denmark were interviewed. The thesis thus has a leadership perspective where the collected empirical evidence is viewed against Denmark's Equal Treatment Act, the American EEOC's guidelines as well as leadership and power theories. The result of the empirical study shows that the main concepts - sexual behavior and sexual harassment - as well as the awareness of the various problem areas constitute blind spots. The study also lands in three main problem areas whose issues in turn can constitute as blind spots: definitions, power structures and the room. This is presented in a model in relation to the leadership process. Within these, it was possible to identify the majority of blind spots with different characteristic traits, such as; judicial proactive, text formulation, the legal document, interpretive precedence, the collective, fully visual and informal spaces.

Syftet med följande arbete är dels att undersöka vad Likabehandlingslagen från har 2006 inneburit för verksamheten på en enskild gymnasieskola under det första året. Mitt andra syfte som också är huvudsyftet, är att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är på skolan.Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det är även en studie av arbetet med den nya lagen på en skola från det att lagen trädde i kraft och ett år framåt. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se hur den aktuella stämningen, kopplat till de områden lagen omfattar, var på den aktuella skolan.Studien av implementeringen av lagen på skolan visar på ett arbete som kräver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar på att arbetet ett år efter det att lagen trätt i kraft fortfarande befinner sig på skolledningsnivå. Resultaten från min undersökning om upplevelser kring kränkningar på skolan visar på att eleverna anser att trakasserier och kränkande behandling av olika karaktär förekommer på skolan. Det som är anmärkningsvärt är att dessa trakasserier och kränkande behandlingar i lika hög grad uppges komma från lärare som från andra elever. Det här arbetet vänder sig dels till lärarhögskolestudenter och andra som kan tänkas vara intresserade av ämnet. Den del av arbetet som redogör för resultaten från enkätundersökningen, har skolledning och annan personal på den aktuella skolan som huvudmålgrupp.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om könsfördelningen i arbetsgrupper kan predicerasexuella trakasserier, samt om medarbetares upplevelser av sexuella trakasserier kan korrelera med medarbetarnas psykiska välbefinnande. Enkäten lades ut på sociala medier och inbjudan nådde ut till 569 personer, varav 47 enkätsvar samlades in och 44 av dem var fullständiga. Resultatet visade ett måttligt positivt samband mellan andelen män i arbetsgruppen och upplevda sexuella trakasserier. Resultatet visade även ett starkt negativt samband mellan upplevd psykiskt välbefinnande och upplevda sexuella trakasserier. Andelen män i arbetsgruppen visade sig vara en riskfaktor för upplevda sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där fler män i arbetsgruppen kan ge en ökad utsatthet. Exponering för sexuella trakasserier kan öka risken för försämrad psykiskt välbefinnande.

The purpose of the study was to examine whether gender moderated the association between psychopathic traits and peer harassment, as well as examining each psychopathic trait individually alongside the different harassment forms. Secondary data from the Seven School project was used which collected its data from seven middle-sized schools in Sweden. Besides descriptive and correlation analyses, a series of hierarchical regression models were used. The results show that boys in general scored higher than girls on both psychopathic traits and peer harassment. Also, impulsivity predicted peer harassment and so did gender in all outcome steps except for step 1 and 2 for personal harassment. However, gender didn’t moderate the effect between psychopathic traits and peer harassment except for sexual harassment and impulsivity. The conclusion of the study is that impulsivity is a major concern in peer harassment whilst grandiosity and callous-unemotional does not seem to be of major concern. Also, the moderating role of gender only had an effect on impulsivity and sexual harassment in males. / Syftet med studien var att undersöka om kön modererade kopplingen mellan psykopatiska drag och trakasserier bland jämnåriga. Samt även att undersöka de olika psykopatiska dragen separat tillsammans med de olika trakasserierna. Sekundärdata från ”Sju skolor” projektet användes som hämtade in sin data från sju medelstora skolor i Sverige. Utöver descriptive- och korrelationsanalyser, utfördes även en serie av hierarkiska regressionsmodeller. Resultatet visar på att pojkar generellt får högre resultat på psykopatiska drag och trakasserier än flickor. Impulsivitet förutsäger trakasserier bland jämnåriga och det gjorde även kön i alla resultatsteg förutom steg 1 och 2 för personliga trakasserier. Däremot så modererar kön inte effekten mellan psykopatiska drag och trakasserier förutom sexuella trakasserier och impulsivitet. Slutsatsen av studien är den att impulsivitet är ett stort problem för trakasserier bland jämnåriga medan grandiositet och känslokallhet inte verkar vara ett större problem. Den modererande koppling mellan könen hade bara en effekt på impulsivitet och sexuella trakasserier bland män.

Genusrelaterat våld, och då specifikt killar och mäns våld mot tjejer och kvinnor är ett allvarligt globalt folkhälsoproblem, en kränkning av mänskligarättigheter och ett hot mot ett demokratiskt samhälle. De flesta studierna gällande genusrelaterat våld är genomförda i städer eller stadsnära områden och vi saknar tillräcklig kunskap om våld mot tjejer och unga kvinnor på landsbygd. Därför är det övergripande syftet med licentiatavhandlingen att öka kunskapen om genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd genom den participatoriska metoden photovoice. Licentiatavhandlingen består av en kappa och två publicerade delstudier [I‐II] som syftar till att skapa en djupare förståelse för genusrelaterat våld mot tjejer på landsbygd i Sverige, utifrån tjejers egna perspektiv. I studie [II] utökades syftet till att också diskutera metodens potential att nå nyckelpersoner inom policyfältet och leda till social förändring, utöver dess förmåga att informera och engagera. Det är genomgående kvalitativa studier. Det empiriska materialet består av insamlat data genom photovoice samt workshops och gruppintervjuer [I‐II]. Materialet består även av intervjuer med beslutsfattare (tjänstepersoner och politiker) och material från en inspelad podcast [II]. Insamlat data analyserades med hjälp av induktiv och deduktiv tematisk analys [I], en beskrivande aktionsorienterad analys samt innehållsanalys [II]. Analysen i studie [I] utmynnade i två primära teman: det första temat konstant rädsla har två sub‐teman som förklarar en rädsla som är integrerad i tjejernas vardag, och som förminskar deras handlingsutrymmen. Det andra temat fokuserar på de strategier som tjejerna använder för att hantera denna konstanta rädsla, och detta bryts sedan ner i två sub‐teman som visar hur genusnormer till stor del påverkar beteende och förväntningar. Även resultatet i studie [II] visar att tjejernas känsla av kontroll var begränsad och att olika situationer i vardagslivet präglades av känslor av minskat handlingsutrymme och agens. Studien visar också att photovoice är en lämplig metod för att visuellt förmedla deltagarnas perspektiv samt att engagera och informera beslutsfattare, men att enbart metoden i sig inte kan garantera social förändring. Normativa föreställningar om genus påverkar i hög grad både språk och beteende bland ungdomar, och trots att Sverige ofta omtalas och framställs som ett jämställt samhälle finns det flera indikationer på det motsatta. Tjejers handlingsutrymme är betydligt mindre jämfört med killars, och tjejer marginaliseras i en mängd situationer och sociala interaktioner. Deltagarna i studien såg också ett tydligt samband mellan genusrelaterat våld och allvarliga hälsokonsekvenser, och studien hjälper oss förstå hur och på vilket sätt tonårstjejer i Sverige påverkas negativt av genusrelaterat våld. Den alarmerande höga förekomsten av genusrelaterat våld bland unga visar betydelsen av att adressera problemet redan från tidig ålder.