Title: Introduction in a parents perspective, The importance of secure for parents.   Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur föräldrar upplever en introduktion av sitt barn på förskolan. Studien vill också visa hur föräldrar upplever sin egen roll under introduktionen av sitt barn i förskolan. Studien är en kvalitativ fenomenografisk ansats där vi utgår från föräldrars upplevelser under introduktionen i förskolan. Studiens metod utgår från intervjuer som gjorts med åtta informanter som bor runt om i södra Sverige. Studien utgår även från föräldrarnas upplevelser av sin egen roll under introduktionen. I syftet lyfts att den föreliggande studien görs för att undersöka och belysa föräldrars olika upplevelser av en introduktion i förskolan.   I analysen framträder fem olika kategorier av föräldrars upplevelser och uppfattningar av en introduktion, av sitt barn, i förskolan. De kategorier som blir framträdande är upplevelser av trygghet, upplevelser av första mötet och upplevelser av en trygg anknytning. Vidare framkommer även uppfattningar av den trygga basen samt uppfattningar av pedagogansvar. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som föräldrarna anser vara mest betydelsefull vid anknytning i samband med en introduktion i förskolan. Anknytning är något som inte kan förbises i förskolan då den utgör en stor del av introduktionen.   Sammanfattningsvis kan konstateras att pedagogernas tydlighet i att visa hur en introduktion i förskolan kan gå till är betydelsefull för föräldrarnas upplevelser. Föräldrarna vill också bli en del av introduktionen genom att de får veta hur de som föräldrar ska agera under tiden de är med sitt barn på förskolan. Det är av vikt att pedagoger som jobbar i förskolans verksamhet förstår innebörden i begreppen anknytning, trygghet och relationsskapande.

Syftet med min studie har varit att undersöka hur förskollärare arbetar för att skapa och främja tryggaanknytningsrelationer med barn i förskolan. För att kunna uppnå syftet har jag skapat trefrågeställningar som alla berör olika aspekter av anknytningsrelationer. Dessa är Hur redogörförskollärare anknytningens betydelse för barn i förskolan?, Hur uppfattar förskollärare sina roller somanknytningsperson i förskolan?, samt Hur anser förskollärare att de arbetar med trygga anknytningsrelationermed barn i förskolan?. Som datainsamlingsmetod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer.Informanterna bestod av fem förskollärare från två olika förskolor. Utifrån deras utsagor kunde fyrahuvudområden identifieras, nämligen Förskollärarnas uppfattning om anknytningens betydelse för barn iförskolan, Hur förskollärare ser på sina roller som anknytningspersoner i förskolan, Förskollärares arbetssätt vidtrygga anknytningsrelationer i förskolan, samt De svårigheter som förekommer vid relationsarbete med barnenligt förskollärarna. Det som framkommer av resultatet är att förskollärarna anser att de tryggaanknytningsrelationerna har stor betydelse för barnens allsidiga utveckling. Informanternaidentifierar olika problem med skapandet av anknytningsrelationer med barn, och använder sigdärmed av olika arbetssätt, men målet - att ge barnen möjlighet att skapa tryggaanknytningsrelationer med personalen på förskolan - är densamma. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Studien har syftat till att få en förståelse för familjehemsföräldrars perspektiv på anknytning och vad de menar att det finns för svårigheter och möjligheter gällande anknytning för barn som placeras i familjehem. Studien berör även hur relationen mellan barn och familjehemsförälder förändras över tid och hur samspel mellan barn och familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna och barnets tidigare erfarenheter kan påverka anknytningen. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Bowlbys anknytningsteori har använts för att analysera det empiriska materialet och studien har en hermeneutiskt ansats. Familjehemsföräldrarnas upplevelser tolkas som att barn kan skapa en trygg anknytning till dem och att de kan utgöra en trygg bas för placerade barn. Familjehemsföräldrarna menar att en trygg anknytning rör både yngre och äldre barn. Samspelet mellan familjehemsföräldrar, barn och de biologiska föräldrarna påverkar anknytningen och ibland uppstår situationer som är svåra att förhålla sig till för såväl familjehemsförälder, barn som de biologiska föräldrarna. Av familjehemsföräldrarnas resonemang framkommer att såväl barn som familjehemsförälder kan drabbas av separationsångest, vilket i sin tur påverkar anknytningens kvalitet. Barnets bakgrund och tidigare erfarenheter påverkar den anknytning som barnet skapar till sin familjehemsförälder. De uppföljningar som görs enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453), där socialnämnden minst var sjätte månad ska överväga om vården ska fortgå, menar familjehemsföräldrarna skapar svårigheter att knyta an till barnen fullt ut. Uppföljningarna skapar en oro för att separeras för både familjehemsföräldrar och de placerade barnen. / The aim of the study is to gain an understanding of foster parent's perspective on attachment and which opportunities and difficulties there is with the attachment for children in foster care. The study is also describes the way the relationship between the child and foster parent changes over time and how interaction between children and foster parents, child and the biological parents and the child's past experiences can influence the attachment. The study has a qualitative method and is based on interviews with six foster parents. Bowlby's attachment theory has been used to analyze the empirical material and the study has a hermeneutic approach. Foster parent’s experiences give us an understanding that children can create a secure attachment to them and that they can provide a safe base for the children. Foster parents believe that the secure attachment is the same for both younger and older children. The interaction between foster parents, child and the biological parent’s affects the attachment and sometimes situations arise that are difficult to relate to for foster parent, child and birth parents. It is found that children as well as the foster parents can suffer from separation anxiety, which can affect the quality of the attachment. The child’s background and past experiences affect the attachment that the child creates to the foster parent. The study also shows that the follow-ups that are induced by the Social Services Act (SFS 2001:453), every six months for the social services committee to consider whether the treatment should be continued, create difficulties for foster parents to fully attach to the child. It creates a fear of separation for both the foster parents and the children.

Studiens övergripande syfte är att generera insikt i förskollärares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan. Utifrån en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare verksamma på en småbarnsavdelning. I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen. Informanternas utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analysmetod där sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framträder förskollärarnas uppfattningar av omsorgen som både en viktig faktor för de yngsta barnens välbefinnande, men även som en grund för deras lärande inom förskolekontexten. / The overall aim is to generate insights into preschool teachers' perceptions of the care role in the daily work with the youngest children in preschool. Based on a phenomenographic research approach has seven semi-structured interviews were conducted with preschool teachers operate in a toddler department. In the study described earlier research on the phenomenon of care and its role in nursery and various researchers' perceptions of its importance for the youngest children . The informants' statements are compiled based on a phenomenographic analysis where six descriptive categories emerged , in the categories contained a wide variety of perceptions of care significance. These six categories of description leads to the study sample space , in the study's results . This result emerges preschool teachers ' conceptions of care as both an important factor for the youngest children's well-being , but also as a basis for their learning in early childhood context.

Syftet med vår studie är att öka kunskapen om åtta förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring hur de skapar trygg anknytning till barn vid inskolning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat åtta förskollärare i olika förskolor i två olika kommuner med syfte att se likheter och skillnader i deras beskrivna arbetssätt. I denna studie har vi använt oss av ankyntningsteori som teoretisk bakgrund och centrala begrepp som trygg bas, inre arbetsmodell och anknytningsmönster.Analysen av det insamlade materialet genom intervjuer visade att anknytning har en stor betydelse för barns lärande och vidare utveckling i förskolans värld. Den visade också att trots att förskollärarna arbetar på olika förskolor och ibland även olika kommuner, så har de liknande erfarenheter och uppfattningar. Exempelvis som att utgå från barns perspektiv, vara närvarande med barnen och att ha en nära samverkan med vårdnadshavare.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares syn på sitt arbete med anknytning i förskolan med fokus riktat mot de yngre barnen. Detta görs genom att beskriva förskollärares roller som anknytningspersoner i förskolan. Studien har sin utgångspunkt i anknytningsteorin, där vi valt ut centrala delar och begrepp för att kunna besvara frågeställning och syfte med studien. Metoden för studien är en blandning av frågeformulär med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer där sju förskollärare från olika delar av Sverige deltog. Resultatet analyserades genom två centrala begrepp trygg bas och säker hamn, vi kunde därigenom finna olika kategorier som passade in i förskollärares roller som anknytningsperson. Rollerna pedagogen som trygghet, den närvarande pedagogen och den relationsskapande pedagogen kunde urskiljas under kategorin trygg bas. Under kategorin säker hamn kunde rollerna den lyhörda pedagogen, den avvaktande pedagogen och pedagogen som ger närhet och beröring urskiljas. Resultatet visar sammanfattningsvis att de olika rollerna samspelar med varandra och den ena rollen utesluter inte den andra. En slutsats vi kan dra utifrån resultatet är att respondenterna ser sig själva som anknytningspersoner i förskolan, även om de inte använder just begreppet anknytningsperson. Pedagogen blir i förskolan barnets trygga bas och säkra hamn istället för vårdnadshavaren. Denna trygghet skapas, visar resultat, med hjälp av omsorgsfulla, närvarande och lyhörda pedagoger som också lägger stor vikt vid goda relationer till vårdnadshavare och barn samt har en balans mellan när det är dags att kliva fram och när det är dags att avvakta samt en balans i förhållandet mellan att respektera barns integritet samt ge närhet och beröring.

Under vår utbildning upplever vi att vi har läst mycket om barns lärande i förskolan medan omsorgen inte alls har fått lika stor plats. Vi vill med denna undersökning ta reda om förskolan arbetar med att barn ska känns sig trygga i förskolan. Ser förskollärarna svårigheter med det uppdraget? Vi ville också att utomstående beteendevetare skulle bidra till undersökningen med sina tankar, förhoppningar och förväntningar på förskolan. Vi intervjuade därför fyra förskollärare, två psykologer och en socionom. Ett insamlat empiriskt underlag analyserades från ett anknytningsperspektiv. Det vi kan se är att de förskollärare vi intervjuade strävar efter att alla barn ska känna sig trygga i förskolan och att de ska lämna förskolan med positiva erfarenheter från personalen som arbetar där. Psykologerna och socionomerna ansåg att förskolan kan verka kompensatoriskt för barn med dålig anknytning. Det är relationen till personalen som är viktig för anknytningen. De ansåg att det var viktigt för barns utveckling och anknytning att personalen hade kunskap om anknytning och hur olika former av otrygg anknytning kan visa sig. Vi kan se att förskollärarna arbetar på ett sätt som stämmer överens med de utomstående beteendevetarnas förhoppningar om förskolan.

Välkommen till förskolan är en undersökning om hur barn och vårdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson.Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. När ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgår det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vårdnadshavare. Examensarbetets syfte är att åskådliggöra familjers första möten med förskolan. Där pedagogens ansvar är att varje barn får en god introduktion i förskolan tillsammans med sina vårdnadshavare.Våra frågeställningar är: Hur går pedagogerna tillväga när de introducerar det nya barnet i barngruppen? Hur utgår pedagogerna från barnets intresse och behov? Hur beskriver vårdnadshavaren familjens första möte med förskolan?I detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning och teorier som vi har kunnat koppla till introduktionen i förskolan. Vi har i vår studie tagit upp Daniel Sterns teori om känsla av självet och samspel samt John Bowlbys teori om anknytning. För att få svar på våra frågeställningar observerades åtta barns inskolningar, fyra barn på två olika förskolor. Vi har också intervjuat vårdnadshavare och pedagoger. Vi har i vår studie fått fram att pedagogerna bör uppmärksamma och ta hänsyn till barnets behov för att skapa trygghet i förskolan. Vår slutsats är, att kommunikation, samspel, information och trygghet är fyra viktiga grundstenar för en positiv introduktion, oavsett vilken form av introduktion förskolan erbjöd.

Vårt examensarbete inriktar sig på hur förskollärare tolkar läroplanens citat om den goda introduktionen och hur de arbetar med inskolning och anknytning. Vi har gjort vår studie på två förskolor i sydvästra Skåne där vi intervjuade fyra pedagoger, två på vardera förskola. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har legat till grund för svaren på våra frågeställningar. Syfte med studien är att undersöka vad som menas med ‟‟en god introduktion‟‟ genom att undersöka hur förskolor arbetar med inskolning och anknytning ur ett pedagogiskt perspektiv. I studien har vi utgått ifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet i studien visar att pedagogerna anser att läroplanens citat om den goda introduktionen är till för såväl vårdnadshavare som barn. Det är viktigt att båda parterna känner en trygghet för att kunna uppnå en god introduktion. Pedagogerna anser att inskolningsmetoden är viktig och en individanpassad inskolningsmetod var den metod som de förespråkade. Anknytning går inte att förbise då den utgör större delen av inskolningen. Resultatet visar att tryggheten är den faktor som pedagogerna anser vara mest betydelsefull vid anknytningen i samband med inskolningen. Nyckelord: Inskolning, anknytning, trygg bas, individanpassar, trygghet. / Our study is based upon the preschool-teacher‟s interpretation of the teacher‟s guide-quote on the "good introduction" and their approach to introductions and human attachment. We have done our studies on two preschools in the South Western part of Skane, Sweden where we have performed interviews with four preschool teachers - two on each preschool. We have used a qualitative method based on semi-structured interviews to retrieve answers to our questions. The meaning of the study is to elaborate on the phrase "a good introduction" through researching how preschools are working with introductions and human attachment from a teacher‟s perspective. We have based our research on a “theory-of-attachment” perspective. The result of our study shows that the teachers have embraced the teacher‟s guide-quote on "the good introduction" as a tool for both caretakers and children. It is imperative that both parties feel comfortable to achieve a good introduction. The teachers see the method of introduction as being important, just as they recommend the individually adapted method of introduction. The importance of human attachment cannot be underestimated as it is the major part of the introduction. The result shows, that comfort and trust is the most important factor considered by the teachers for the human attachment in relation to the introduction.

Denna studie granskar förskolepersonals erfarenheter kring yngre barns anknytning i stora barngrupper. Studien utgår från förskolepersonalens perspektiv, mer specifikt förskollärare och barnskötare, men undersöker även de yngre barnens förutsättningar vad gäller att bygga anknytningsrelationer med personalen. Följaktligen är studiens frågeställningar: “Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka yngre barns förutsättningar för anknytning till dem som personal i förskolan?", "Hur menar personal i förskolan att barngruppens storlek kan påverka deras möjligheter att knyta an till det individuella barnet?”. Studien använder sig av John Bowlbys anknytningsteori som analytiskt verktyg för att förstå den insamlade empirin. Metoden som används i studien är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av fem förskolepersonal som är verksamma på en yngrebarnsavdelning i förskolan. Resultatet synliggör att personalen i förskolan upplever att deras samt barnens möjligheter att knyta an till varandra påverkas av en för stor barngrupp då de känner att det inte finns tid till att bygga en ömsesidig anknytning.