The aim of this Master’s thesis is to examine three library weblogs to evaluate how they are used and what type of information the libraries publish in these specific weblogs.The following three questions are the basis of this study:• What is the content of the weblogs?• How is the weblog used as a tool by the libraries?• How is the interaction between the library and the readers of the weblogs presented regarding the comment function?The method that has been used in this study is content analysis and the code units have been created during the process. It is mainly a qualitative analysis but it does also contain quantitative elements. With the content analysis, 21 different themes where cut from the three weblogs. These themes where then put into the model of the local library profiles worked out by Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen. The result shows that: • The content of all the three weblogs is strongly connected to the physical library and the services it provides.• All three libraries use the possibility to publish pictures and links in the weblogs.• The comment function is not frequently used and this leads to the interaction between the library and the users being left out.None of the three weblogs where updated daily during the four months period in which they where studied. This might lead to a decreased amount of readers since the main attraction of a weblog is frequent updates.

Självskadebeteende hos unga personer har ökat i Sverige. I familjer där ett barn drabbas av ohälsa med ett självskadebeteende påverkas hela familjen och väcker känslor av skuld, skam och lidande hos föräldrarna. Syftet med studien är att beskriva föräldrarnas upplevelser av att leva med sitt självskadebeteende. Denna kunskap avser hjälpa sjuksköterskan att bättre kunna stödja och lindra lidande hos föräldrarna. Analysmetoden som användes är Evans analysmetod beskriven i Friberg (2006). Analysen grundar sig i sju artiklar som berör unga med självskadebeteende utifrån föräldrars perspektiv. Resultatet utgörs av fyra huvudteman och nio subteman. Det första huvudtemat, Hjälplöshet, innefattar två subteman som beskriver föräldrars upplevelser av att inte kunna hantera sin situation där de känner sig ensamma i sitt lidande på grund av svårigheter att kommunicera med sitt barn och brist på stöd från vårdare och samhället. Det andra huvudtemat, Misslyckande, inbegriper tre subteman som beskriver känslor av skuld och skam av att inte vara en bra förälder och misslyckande i att tillgodose sina egna och andra familjemedlemmars behov. Deras egna behov kom i skymundan vilket slutligen ledde till en fysisk och psykisk utmattning. Att misslyckas i att förebygga barnets självskadebeteende ledde till känslor av sorg och ilska hos föräldrarna. I det tredje huvudtemat, Osäkerhet, förklarar två subteman hur föräldrarna känner att de förlorat kontrollen över sitt barn vilket uttryckte sig i en rädsla hos föräldrarna. Det fjärde huvudtemat, Att vilja hjälpa, innefattar två subteman som beskriver en vilja hos föräldrarna att hjälpa sitt barn uttryckt i ett sökande av förståelse för självskadebeteendet som fenomen och ett sökande av information och råd angående sitt barns självskadebeteende. I diskussionen behandlas föräldrarnas upplevelser av hjälplöshet kopplat till sjukvårdens attityder och okunskap om självskadebeteende. Hur sjuksköterskan genom att lindra lidande kan hjälpa föräldrarna att hantera sina känslor av skuld, skam och sorg. Att föräldrarna genom egenvård kan återfå kontrollen över sin osäkerhet gentemot sitt barn och föräldrarnas behov att, i viljan att hjälpa sitt barn, förstå sitt barns lidande. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Av antalet aborter som genomförs i Sverige, är andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 år. En av barnmorskans arbetsuppgifter är att arbeta för att främja unga kvinnors sexuella hälsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingår att pröva sig fram sexuellt och ungdomar är medvetna men utsätter sig också för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och därmed få en djupare förståelse för unga kvinnors tankar och inställning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 år utfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema att frihet att bestämma över sin kropp medför ansvar för ett beslut om abort och den sexuella hälsan. Detta kan ses både ur en individ- och på gruppnivå. Detta inbegriper även den kunskap och information som kvinnorna i studien eftersökte både i skolan samt på ungdomsmottagningen. De unga kvinnorna uppgav att i deras livsstil förekommer mycket alkohol och att de tappar kontrollen över sig själva vilket kan leda till oskyddat sex. De resonerade kring abort och ansåg att kvinnan själv ska kunna ta ställning och välja. I beslutet behöver hon bekräftelse och stöd för sitt beslut och ett abortbeslut kan upplevas som ett etiskt dilemma. I resultatet framkom också att den information som gavs om oönskad graviditet, STI och kondom i sexualundervisning var en basal information. Kvinnorna efterlyste fördjupad information om andra preventivmedel.Slutsats är att under ungdomstiden behövs kunskap som kan förstås och undervisning som når fram till ungdomarna. Resultatet i denna studie kan användas för att reflektera över den sexualundervisning som ges i skolor samt på ungdomsmottagningar. / Program: Barnmorskeutbildning

The purpose of this Master’s thesis is to investigate if there might be a possiblecorrelation between young women´s fascination with the vampire narrative andtheir search for identity in the late modern age. With the help of contemporarysociological studies in the field of the late modern man and today’s youth culture,I’ve chosen to do qualitative interviews with eight young women in order to examinehow today’s society affects their process of identification. Lately we’ve been ableto see an enormous interest for books that deal with the vampire saga, and while thereaders are mostly young females, it brought me to ask the question why the combinationof teenage drama and vampires seems to be such a winning concept.We live in a time where most young females experience a lot of pressure trying to addup to the demands of society, and as the media keep producing images of youngwomen being thin and looking like supermodels, most teenagers feel a lot of pressureand anxiety trying to live up to such unnatural ideals that in the long run might lead tovarious health issues and eating disorders.As a result of this thesis I’ve found that the vampire narrative answers to some ofthe existential needs we have as members of a late modern society. I’ve also discoveredthat most young women tend to seek comfort in subcultures that deal directlywith vampiric imagery as refuge from the demands of society. However, the identifycationwith vampires and their heroines isn’t something one should encourage since itcan be seen as a form of escapism making most women alienate themselves fromsociety while constructing an identity that is mostly based on otherness. Though thesubculture community does offer some relief from the restraints of society, as mystudies have shown, and aid most young women in their identity making, it is stillimportant to underline the fact that they cannot fully escape from the demands ofsociety since they are, as it is, a member of it. / Program: Bibliotekarie

Regeringen presenterar i sin budget för 2007 en målsättning om att ”Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i”. De satsar bland annat på att öka intresset för entreprenörskap hos skolelever. NUTEK, Verket för näringslivsutveckling, har genom en av sina undersökningar tagit reda på att 34 procent av de tillfrågade personerna mellan 18-30 år föredrar att vara företagare framför att vara anställda.Tidigare forskare inom entreprenörskap har undersökt vem som startar företag och vilka entreprenörens utmärkande egenskaper är. En av dagens forskare är Lars Kolvereid, professor inom innovation och entreprenörskap. Han påstår att människor kan påverkas till att starta eget, och att bakgrunden inte har någon betydelse. Vi vill fortsätta på denna forskning och undersöka vem som startar företag men även vad som avgör vem som lyckas.Syftet är att visa vem dagens unga företagare är och vilka de avgörande faktorerna är för att lyckas som egen företagare. Med detta hoppas vi kunna ge en ökad förståelse för vad som krävs av en framgångsrik företagare och även kunna visa hur unga entreprenörer bättre kan stöttas. Vi har avgränsat oss till att undersöka företagare under 35 år och behandlar endast entreprenören som individ; dennes egenskaper, erfarenheter och ageranden.Vi har utgått från ett hermeneutiskt synsätt och både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har genomförts. Den abduktiva slutledningsmetoden har använts tillsammans med induktiva inslag, då vi utgått från empirin för att sedan kunna dra generaliserande slutsatser. I den teoretiska delen redogör vi för tidigare forskning följt av dagens teorier.Vi presenterar entreprenörerna under fem olika rubriker; motiv, entreprenörens bakgrund, nätverk, kostnader och finansiering samt personliga egenskaper. Det som är betydande för vem som startar företag är främst personens bakgrund och egenskaper. Personens brist på kontakter och en föreställning om höga kostnader kan medföra att han eller hon avstår från att starta eget. För att en entreprenör ska nå framgång måste motivet vara av stor betydelse för denne, han eller hon måste vara öppen och kunna skaffa sig kontakter, undvika kostnader och kunna hitta alternativa finansieringssätt. Det är en fördel om entreprenören har branscherfarenhet eller är uppväxt i en företagarfamilj men det viktigaste är dock modet och viljan då dessa egenskaper kan ta honom eller henne långt. / Uppsatsnivå: C

Varje år insjuknar cirka 1500 människor av inflammatorisk tarmsjukdom i Sverige och de flesta drabbas i åldrarna 15-35 år. Att som ung drabbas av en kronisk sjukdom kan innebära extra påfrestningar då perioden kännetecknas av en intensiv identitetsutveckling. En inflammatorisk tarmsjukdom kan innebära hinder och svårigheter i det sociala livet genom de begränsningar som sjukdomen ger. En känsla av att vara annorlunda kan bidra till en upplevelse av stigmatisering och därför är det betydelsefullt att uppmärksamma denna patientgrupp. Det är av yttersta vikt att sätta sig in i de ungas livsvärld för att kunna skapa en bra vårdrelation. Syftet med litteraturöversikten är att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom för att möjliggöra ett vårdande utifrån patientens livsvärld. Analysen utgår från fem kvalitativa vetenskapliga artiklar och har analyserats utifrån Evans (2003) analysmodell. Resultatet redovisas med följande huvudteman, Att tappa fotfästet, Käppar i hjulet och Lugnet efter stormen med tillhörande subteman. Studien visar att de unga ständigt utövar en kamp med besvärliga symtom och biverkningar. Upplevelser av skam och utanförskap med känsla av stigmatisering syntes vara konsekvenser av tillståndet. Det framkom dessutom att känslan av att vara begränsad och uppleva kontrollförlust var vanligt förekommande i tillvaron. En viktig del var även behovet av stöd och rätt förutsättningar för att uppnå acceptans kring sjukdomen. I diskussionen framkommer det att välbefinnandet kan vara kopplat till livskvalitén vilket resoneras utifrån resultatet och sätts i förhållande till ytterligare en studie. Vidare diskuteras att unga med andra kroniska sjukdomstillstånd har liknande upplevelser kring begränsningar. En diskussion förs även kring den stigmatisering som individer med inflammatorisk tarmsjukdom upplever och hur stigmatisering kan begränsas. Vidare diskuteras vilken typ av stödjade nätverk som de unga bedömer är viktig och hur sjuksköterskan utifrån detta kan vårda ur ett livsvärldsperspektiv. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hormonella preventivmedel var initialt en frigörelse för kvinnan. I takt med att kvinnor idag har en tidig samlagsdebut och samtidigt väljer att senare bilda familj krävs det effektiva preventivmedel. Det ses dock en ökad kritisk trend till syntetiska hormoner vilket ställer frågan vad unga kvinnor har för erfarenheter kring hormonella preventivmedel. Syftet med studien var således att belysa unga kvinnors erfarenheter av hormonell antikonception. Tre fokusgruppsintervjuer med totalt tretton unga kvinnor genomfördes under slutet av 2017 och under året 2018. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som mynnade ut i ett resultat bestående av två kategorier med tre tillhörande subkategorier. Erfarenheter av hormonernas påverkan på kroppen och välbefinnandet med subkategorierna Att inte veta vem man är utan sitt hormonella preventivmedel, Biverkningar av hormonella preventivmedel - en uppoffring för säkert skydd och Negativa erfarenheter var övervägande. Samt kategorin Kunskap om hormonella preventivmedel med subkategorierna Val av metod snarare än val av hormon, Internet och barnmorskan som informationskälla och Erfarenhet av bristande kunskap och intresse hos män. Resultatet visar att negativa erfarenheter av hormonella preventivmedel var övervägande och där kvinnorna i studien uppger att de inte har något annat val än att använda hormonella preventivmedel för ett säkert skydd mot en oönskad graviditet, trots biverkningar. Genom en ökad kunskap kring unga kvinnors erfarenheter av hormonella preventivmedel kan barnmorskan erhålla en större förståelse och således anpassa rådgivningen efter kvinnans individuella behov. Vidare forskning kring kvinnors välbefinnande i relation till hormonella preventivmedel är av intresse för att kunna tillgodose kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

Våld i parrelationer är ett omfattande problem som kan drabba alla kvinnor oavsett ålder. Enligt Brottsförebyggande rådet framgår det att nästan var femte person i åldern 16 -24 år har blivit utsatt för våld i parrelationer av en nuvarande eller före detta partner, där majoriteten av de våldsutsatta är kvinnor. Studien har till syfte att undersöka skolkuratorers arbete att uppmärksamma och stödja unga tjejer som blivit utsatt för våld i parrelationer. Studien utgår från en kvalitativ ansats där fem stycken skolkuratorer som arbetar på gymnasiet i en större stad i Sverige har intervjuats. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar på olika sätt för att uppmärksamma våldet, ett exempel var att de ställde frågor vid misstanke att en tjej blivit utsatt för våld. De framgår även i resultatet att de arbetar förebyggande med gymnasieelever på skolor kring ämnet våld. / <p>2019-01-17</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterare arbetar och upplever utredningsarbetet av barn som har varit utsatta för våld och om de anser att de kan leva upp till målet att skydda barnen. För att uppnå syftet svarar vi på de här frågeställningarna: Hur beskriver socialsekreterarna utredningsprocessen? Vilka utmaningar beskriver socialsekreterarna? Hur hanteras utmaningarna? En kvalitativ metod har tillämpats och sju socialsekreterare har intervjuats. Empiriskt material består av transkriberade intervjuer, analyserade utifrån en fenomenologisk metodansats för att fånga intervjupersonernas beskrivningar av det studerade. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever hög arbetsbelastning, stress, svåra möten med föräldrar, osäkerhet i bedömningar, att hantera sina känslor och att samverkan med polisen är utmanande. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier om coping och gräsrotsbyråkrater. Socialsekreterarna beskriver att utmaningarna kan hanteras genom bland annat kollegialt stöd och att lära känna sina triggers. Analysen visar att erfarenhet och personlighet påverkar de utmaningar som socialsekreterarna upplever och deras strategier för att hantera dessa. En slutsats vi drar är att det finns utmaningar som begränsar socialsekreterares handlingsutrymme, försvårar utredningsarbetet och möjligheten att skydda barn. För att hantera utmaningarna utvecklar och tillämpar socialsekreterare olika strategier.

Övergången från skola till arbete eller vidare studier för unga vuxna är en enskild aktivitetsperiod som formas av en interaktion mellan individen och den omgivande miljön. Övergången präglas av strävan efter ett arbete men att få en fast förankring på den reguljära arbetsmarknaden kan vara problematisk. Unga vuxna kan därför vara i behov av stöd från samhällets resurser samt familj och vänner. Syftet med studien är att beskriva hur unga vuxna upplever övergången från skola till arbete eller vidare studier samt om unga vuxna upplever behov av stöd i övergången från skola till arbete eller vidare studier och i sådana fall vilken typ av stöd. För att besvara studiens syfte intervjuades åtta personer i åldrarna 19 till 28 år som upplevde en pågående övergång. Intervjuguiden har Model of Human Occupation samt Bolic Baric som teoretisk förankring. Det inspelande materialet har transkriberats, analyserat och kondenserats. I resultatet framkom övergången som en tid av förändrade rutiner och roller där unga vuxna formas efter samhället. I övergången är stöd från familj och vänner samt samhället nödvändigt men upplevs varierat. Det finns ett behov av vidare forskning gällande utformning och implementering av insatser då övergången är en komplex tid som utvecklas fortskridande.