In assistive technology, there are mainly two different users that needs to be taken into account when developing products. The first, and most important, is the end-user who requires the product in order to function and live a normal life. The second is the support person who, for some products, needs to assist the end-user by preparing it to be used. This report presents the master thesis project conducted by Mattias Bygge and Sofie Strand at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The client was Abilia, a company that research, develop, manufacture and sell assistive technology to people with impairments. This main goal of this project was to redesign a cognitive planning board. The product is used as a visual aid by people who has difficulties in planning daily activities and keeping track of time. In order to develop the product in a suitable way, a literature study and interviews with Abilia’s employees laid the foundation for the user studies that were conducted with end-users and support people. Several concepts were generated and five were evaluated against the original product and presented to the company. The two concepts that received the highest ranking, (1) Extra Hours and (2) Extra Hours Bistable, were further investigated and were eventually developed into one single hybrid concept. The final design proposal is Day Master, a flexible planning board intended for people with a cognitive impairment that impedes their ability to plan daily activities and keep track of time. The product visually displays time and weekdays by using coloured LED lights, which support people may program without difficulty to fit the end-user’s preference. The amount of hours is changeable with a range of 12-18 hours of daytime and with the remaining hours distributed to night-time. The accessories that have been developed for this products are a simple protective cover, and two holders, one for images and one for whiteboard markers. All accessories attaches to the planning board with magnets. / I hjälpmedelsteknologi är det fler än en användare som man måste ta hänsyn till när man utvecklar produkter. Den första och viktigaste är slutanvändaren som är den som behöver produkten i vardagen för att kunna leva ett någorlunda normalt liv. Den andra är stödpersonen som i många fall är den som förbereder produkten för användning av slutanvändaren. Denna rapport presenterar masterexamensarbetet utfört av Mattias Bygge och Sofie Strand på KTH Kungliga Tekniska Högskola i Stockholm. Kunden för projektet var Abilia, ett företag som utvecklar, tillverkar, och säljer hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet med detta projekt var att omdesigna deras kognitiva planeringstavla. Produkten används som ett visuellt hjälpmedel av personer som har problem med tidsuppfattning och planering av aktiviteter. Projektet inleddes genom en literaturstudie och intervjuer med personal på Abilia. Detta lade grunden för användarstudierna där både slutanvändare och stödpersoner deltog. Utifrån användarstudierna så genererades ett flertal koncept varav fem stycken evaluerades mot original produkten och som presenterades för företaget under en delpresentation. De två koncept som erhöll högsta ranking i evalueringen var (1) Extra Hours och (2) Extra Hours Bistable. Koncepten undersöktes ytterligare och kom slutligen att kombineras till ett gemensamt koncept. Det slutgiltiga designförslaget är Day Master, en flexibel planeringstavla som riktar sig mot personer med en kognitiv funktionsnedsättning som försvårar för dem att hålla koll på tiden och planera aktiviteter. Produkten visar tid och veckodagar visuellt med hjälp av färgade LED lampor som stödpersonerna lätt och intuitivt kan programmera för att passa slutanvändarens individuella behov. Day Master ger möjligheten att själv bestämma antalet timmar som distribueras mellan dag och natt. Den har ett spann på 12-18 timmar för dagtid och återstående timmar läggs på natttid. Tillbehören som har utvecklats för denna produkt är ett enkelt magnetiskt plastskydd och två stycken olika ställ, ett för bilder och ett för whiteboardpennor. Alla tillbehör fästs på whiteboardtavlan med hjälp av magneter.

To remain competitive and create a sustainable business, Original Equipment Manufacturers (OEMs) need to develop both incremental and radical innovation. What many companies struggle with is to evaluate the potential of innovation initiatives. The development of products and innovations has over the years changed from a traditional technocentric view into a more human-centered view with the user’s desirability in focus. Also, the increased global competition and interest in business model innovation are forcing companies to verify the viability of the offering to their customers. While Technology Readiness Level (TRL) is an established tool for evaluating the technology, there are no holistic methods which also evaluates the readiness of the users and business.  The purpose of this thesis was to review available theory and methods used for evaluating the potential and readiness of innovation initiatives and to develop a holistic methodology to link the business, user, and technology related innovation activities. The innovation readiness is a combination of business, user, and technology readiness. The study started with a literature study where existing methods were presented from the three aspects; business, user, and technology. Since many critical decisions are made in the front-end of the innovation, the focus in the study has been to identify methods in the early stages of the process. This thesis was performed in collaboration with Company X, a global equipment manufacturer which also was the main object in this study. The findings from a case study performed at Company X were verified by comparing the identified methods and processes used at five external companies. Data was gathered by conducting semi-structured interviews both at Company X and the external companies and finding were compared in a cross-case analysis. In general, the methods used at the OEMs are quite similar, and all manage to balance the three aspects; business, user, and technology.  Based on the findings from the study of the companies and the literature review, a methodology framework is suggested which presents existing evaluating methods from the three aspects business, user, and technology. / För att förbli konkurrenskraftiga och för att skapa en hållbar affärsmodell behöver OEM:s utveckla både inkrementell och radikal innovation. Vad många företag arbetar hårt med är att utvärdera potentialen i innovationsinitiativ. Utvecklingen av produkter och innovationer har genom åren förändrats från en traditionell utveckling med tekniken i centrum till en mer användare-centrerad vy med fokus på användarens intresse av produkten. Dessutom har den ökade globala konkurrensen och intresset för affärsmodellinnovation har ökat intresset hos företagen att verifiera lönsamheten i deras erbjudanden till sina kunder. Medan TRL är ett etablerat verktyg för utvärdering av teknik finns det inga holistiska metoder som även utvärderar användarnas och företagets mognadsgrad och beredskapsnivå. Syftet med detta var att se över tillgänglig teori och metoder för att utvärdera potentialen och mognadsgraden av innovationsinitiativ och att utveckla en holistisk metod för att länka innovations aktiviteter relaterade till affär, användare och teknik. Mognadsgraden av innovation består av en kombination av affärens, användarens och teknikens mognadsgrad. Studien inleddes med en litteraturstudie där befintliga metoder presenterades från de tre aspekterna affär, användare och teknik. Fokus i studien har varit att identifiera metoder i de tidiga stadierna av processen då många kritiska beslut tas i början av innovationsprocessen. Detta examensarbete utfördes i samarbete med Företag X som är en global utrustningstillverkare och som även var huvudobjektet i denna studie. En fallstudie utfördes på Företag X och resultaten från studien verifierades genom att jämföra det med de identifierade metoder och processer som används på fem externa företag. Data samlades in genom att genomföra halvstrukturerade intervjuer både hos Företag X och de externa företagen och resultatet jämfördes i en tvärgående analys. Generellt sätt är metoderna som används hos OEM-tillverkarna ganska lika och alla lyckas balansera de tre aspekterna affär, användare och teknik. Baserat på resultaten från studien av företagen och litteraturundersökningen föreslås en metod som presenterar befintliga utvärderingsmetoder från de tre aspekterna affärer, användare och teknik.

Syfte - Syftet med denna forskning är att främja förståelsen av hur slutanvändarbehov beaktas vid utformningen och genomförandet av offentliga e-tjänster. Metod - Forskningen genomfördes med en fallstudieapproach på Skatteverket, där fyra olika utvecklingsprojekt för e-tjänster undersöktes. Data samlades huvudsakligen in genom semistrukturerade intervjuer men även genom interna dokument och observationer. Resultat - Det används ingen enskild utvecklingsmetodik för att utveckla e-tjänster. Istället används flera olika metoder som i varierande omfattning lånar från Scrum eller andra agila metoder, samtidigt som metoderna styrs av ett underliggande sekventiellt tänk som liknar vattenfall-modellen. Vidare är det inte utvecklingsteamen som främst definierar eller fångar in slutanvändarbehov, utan teamen förlitar sig istället på projektexterna källor för detta. Det kan också konstateras att projekten i stor utsträckning inte utför någon systematisk uppföljning kring om slutanvändarnas behov har uppfyllts eller inte av den utvecklade e-tjänsten. Uppföljningen som görs är ofta informell eller endast muntlig och verkar vara hopslagen med att undersöka nya användarbehov och förbättringsområden. Bidrag – Det teoretiska bidraget omfattar bland annat att det visas att det finns flera sätt att utveckla e-tjänster på och att det i praktiken inte är en typ av utvecklingsmetod som följs utan snarare hybridmetoder. Luckor i teorin har också identifierats i form av vem som är tänkt att vara ansvarig för att upptäcka och definiera slutanvändarbehov samt vem som är i kontakt med slutanvändaren. En annan teoretisk lucka finns i hur uppföljning och utvärdering i ett e-tjänstutvecklingssammanhang bör utföras. Studiens empiriska bidrag betonar vikten av att involvera slutanvändare genom hela utvecklingsprocessen, behovet av att förtydliga ansvarsområden i och utanför utvecklingsteam och behovet av att införa systematiska uppföljningsprocesser om intresse finns av att mäta nyttan av människocentrerad utveckling. / Purpose - The purpose of this research is to advance the understanding of how end user needs are considered when designing and implementing government e-Services. Method - The research was conducted using a case study approach, investigating four different e-Service development projects at the Swedish Tax Agency. Data was mainly collected by conducting semi-structured interviews, but also through gathering internal documents and observations. Findings - There is no single development methodology used for developing e-Services. Instead several different methodologies are used and that they, in varying extent, borrow from Scrum or other agile methodologies while still being steered by an underlying sequential approach similar to the waterfall model. Furthermore, the development teams do not define nor capture many end user needs, but rather rely on project external sources for this. Also discovered was that the projects to a large extent do not perform any systematic follow-up to whether user needs have been met or not with the e-Service developed. The follow-up that is done is often informal or only oral and seem to be intermingled with deducing new user needs and improvement areas. Contributions - Conceptual contributions include showing that there are multiple ways of developing e-Services and that in practice not one type of development model is followed, but rather hybrid methodologies. Gaps in theory have also been identified: who is supposed to be responsible for discovering and defining end user needs as well as who is in contact with the end user; and how to view and perform follow-up and evaluation in an e-Service development context. The study’s empirical contributions highlight the importance of end user involvement through the entire development process; the need to clarify areas of responsibility in and outside the development teams; and the need for introducing systematic follow-up procedures if interested in measuring the benefits of HCD.

This report presents the master thesis project carried out by Pierre Lindgren & Jacob Thagaard Hansen at KTH Royal Institute of technology for IKEA of Sweden. The project aimed to explore the capabilities of so-called smart textiles, as well as to establish clear user needs which these can meet. Based on this, a design proposal for a furniture concept was developed, with the main purpose of offering the client IKEA clearer paths for further research and development on the chosen materials. The final design proposal, which was named ODENSE, was developed based on the needs of users who want to be more active in their homes. The design proposal meets their need to have easy access to their training equipment, by way of a multi-functional storage. The storage solution offers additional functionality in the form of light, thus occupying the same space and providing the same functions as a floor lamp and a small storage shelf. The design proposal potentially offers additional environmental benefits with regard to energy consumption and CO2 emission as it merges two products and functions. As the furniture concept combines the functions light and storage, it also has the opportunity to meet more needs than what it was initially developed for. Thus, Odense has great potential to be further developed to meet the needs of even more users. The project group found great benefit in the concurrent background research on smart textiles, as it enriched the user study significantly and opened up the minds of both the interviewees and the project group members to the future development opportunities. / I denna rapport presenteras examensarbetet som utförts av Pierre Lindgren & Jacob Thagaard Hansen på Kungliga Tekniska Högskolan för Ikea of Sweden. Projektet gick ut på att utforska de möjligheter som så kallade smarta textilier erbjuder, samt att etablera tydliga användarbehov som dessa kan uppfylla. Utifrån detta kunde ett designförslag för ett möbelkoncept tas fram, med huvudändamålet att erbjuda uppdragsgivaren Ikea tydligare spår för vidare utveckling och efterforskning om materialen som valts. Det slutgiltiga designförslaget, som döptes Odense, togs fram utifrån behoven hos användare som önskar vara mer aktiva i sina hem. Designförslaget möter deras behov av att ha enkel tillgång till deras träningsutrustning, detta via multifunktionell förvaring. Förvaringslösningen erbjuder ytterligare funktionalitet i form av ljus. Designförslaget erbjuder potentiellt även ytterligare miljörelaterade förbättringar med avseende på energiförbrukning och CO2-utsläpp, eftersom det slår samman två produkter och funktioner. Då möbelkonceptet kombinerar funktionerna ljus och förvaring har det även möjlighet att möta fler behov än vad konceptet initialt togs fram för. Således har Odense stor potential att vidareutvecklas för att möta ännu fler användares behov. Projektgruppen fann stor nytta i den breda efterforskningen om smarta textilier, då den berikade användarstudien betydligt och öppnade upp både de intervjuades och projektgrupp-medlemmarnas sinnen till de framtida utvecklingsmöjligheterna.

Nokia launched a website service Customer Insights (CI) to managers and executives from operator companies to track their customers’ experience. An upgraded mobile service is developed for providing more valuable information. The data was retrieved from the same dataset but less amount of information would be displayed in the mobile application. Two questions need to be answered in this design work, what to show in the application and how to show them. A tough situation in user research and a large amount of data made the user-centered design hard to answer the ‘what’ question. Based on experts’ view, data points that have different patterns from other data could be valuable. Considering ML is good at quantitative analysis tool and anomaly detection method can help filter outliers, we combined it with User-centered Design (UCD) in the content preparation. The challenge was how to mind the gap between experts and real users’ expectations. The initial user research was missed and involving users during the modeling progress was not realistic. Our strategy was to select information by anomaly detection methods, got users’ feedbacks after launching the application and utilized those feedbacks to improve the algorithm. Based on the study in ML, PCA anomaly detection was chosen and it worked well in filtering outliers in this case. Two validations proved the possibility of improving the precision and recall of the results based on supervised learning and labeled data. On the other hand, UCD focused on answering the ‘how’ problem based on a questionnaire, personas, scenarios and design guidelines. The results from ML research were also considered in the design work, thus the interface and interaction design would help the algorithm to a larger extent. Four experts participated in the design evaluation. All three iterations of the design helped us to summarize some universal guidance on how to design for similar mobile applications. / Nokia lanserade en webbtjänst Customer Insights (CI) för att chefer och ledare från operativa företag ska kunna följa kundernas erfarenheter. En uppgraderad mobiltjänst utvecklas för att ge mer värdefull information. Uppgifterna hämtas från samma datamängd, men mindre mängd information visas i mobilapplikationen. Två frågor måste besvaras i detta designarbete, nämligen vad som ska visas i applikationen och hur de ska visas. Den svåra situationen i användarforskningen och den stora mängden data gjorde det svårt att besvara frågan om "vad" i den användarcentrerade designen. Enligt experternas uppfattning kan datapunkter som har olika mönster jämfört med andra data vara värdefulla. Med tanke på att ML är ett bra verktyg för kvantitativ analys och att metoden för anomalidetektion kan hjälpa till att filtrera avvikelser, kombinerade vi den med UCD i innehållsberedningen. Utmaningen var hur vi skulle kunna hantera klyftan mellan experternas och de verkliga användarnas förväntningar. Den inledande användarundersökningen missades och det var inte realistiskt att involvera användarna under modelleringsprocessen. Vår strategi var att välja ut information med hjälp av metoder för anomalidetektion, få användarnas feedback efter lanseringen av applikationen och använda dessa feedback för att förbättra algoritmen. Baserat på studien om ML valdes PCA-anomalidetektion och den fungerade bra för att filtrera utfall i det här fallet. Två valideringar visade att det är möjligt att förbättra precisionen och återkallandet av resultaten baserat på övervakad inlärning och märkta data. Å andra sidan fokuserade UCD på att besvara "hur"-problemet med hjälp av ett frågeformulär, personas, scenarier och riktlinjer för utformning. Resultaten från ML-forskningen beaktades också i designarbetet, vilket innebär att gränssnitts- och interaktionsdesignen skulle hjälpa algoritmen i större utsträckning. Fyra experter deltog i designutvärderingen. Alla tre iterationer av designen hjälpte oss att sammanfatta några universella riktlinjer för hur man utformar liknande mobilapplikationer.

A more integrated collaboration between different disciplines and stakeholders in the process of software development affects the quality of the end product and its user experience. The diversity of methodologies across the disciplines creates a need for an aligned set of practices, such as Agile User-Centered Design (AUCD), which is a cross-disciplinary integration of the Agile and User-Centered Design (UCD) methodologies. The initial research part of this work focuses on identifying the main challenges and needs of cross-disciplinary teams, particularly in AUCD. The research methodology is based on a systematic review of the latest academic publications in the area, complemented by surveying the digital industry practitioners from multiple disciplines. The identified challenges and needs are then addressed by proposing a solution: Digital Product Mapping Framework for the documentation of a holistic digital product specification in a visual way. The framework outcome is a design artifact that can be used as a communication medium for both designers, developers, and other stakeholders. The validation of design artifacts showcased its high readability rate among first-time users. Additionally, empirical user tests proved that such documentation of the digital product specification can facilitate the collaboration of cross-disciplinary teams and support such software development activities as maintaining a shared vision and estimation of project cost and scope. This research work presents the following methodologies that can be valuable for both further academic research and for industry practitioners: synthesis and validation of the challenges and needs of cross-disciplinary teams; a set of recommendations for the specification documentation practices for AUCD; design principles for a solution to address the identified challenges and meet the needs of the cross-disciplinary teams. Moreover, an improved version of the proposed framework can potentially lead to a form of documentation that can be applied in AUCD practices. / Ett mer integrerat samarbete mellan olika discipliner och intressenter i programvaruutvecklingen påverkar slutproduktens kvalitet och användarupplevelse. Mångfalden av metoder inom disciplinerna skapar ett behov av en anpassad uppsättning metoder, såsom Agile User-Centered Design (AUCD), vilket är en tvärvetenskaplig integration av Agile och User-Centered Design (UCD) -metoderna. Den inledande forskningsdelen av detta arbete fokuserar på att identifiera de största utmaningarna och behoven hos tvärvetenskapliga team, särskilt i AUCD. Forskningsmetoden bygger på en systematisk genomgång av de senaste akademiska publikationerna inom området, kompletterat med kartläggning av utövare inom den digitala industrin från flera discipliner. De identifierade utmaningarna och behoven hanteras sedan genom att föreslå en lösning: Digital Product Mapping Framework för dokumentation av en holistisk digital produktspecifikation på ett visuellt sätt. Ramresultatet är en designartefakt som kan användas som ett kommunikationsmedium för både designers, utvecklare och andra intressenter. Valideringen av designartefakter visade sin höga läsbarhetsgrad bland förstagångsanvändare. Dessutom bevisade empiriska användartester att sådan dokumentation av den digitala produktspecifikationen kan underlätta samarbete mellan tvärvetenskapliga team och stödja sådana programvaruutvecklingsaktiviteter som att upprätthålla en delad vision och uppskatta projektets kostnad och omfattning. Detta forskningsarbete presenterar följande metoder som kan vara värdefulla för både vidare akademisk forskning och för branschutövare: syntes och validering av tvärvetenskapliga teams utmaningar och behov; en uppsättning rekommendationer för specifikationsdokumentationspraxis för AUCD; utforma principer för en lösning för att hantera de identifierade utmaningarna och tillgodose behoven hos de tvärvetenskapliga teamen. Dessutom kan en förbättrad version av det föreslagna ramverket potentiellt leda till en form av dokumentation som kan användas i AUCD-praxis.

No description available.

The thesis project underlines the importance of designing calm and subtle technologies, by exploring how mobile communicative technologies, such as cell phones, could notify their users about incoming information in a more natural, and non-intrusive manner. The aim of the thesis was to find a way for cell phones to act more appropriately in public and social settings, where they now often are considered intrusive due to their uninhibited manifestations.The thesis provides a theoretical understanding of how normative expectations of cell phone conduct are constituted and maintained within public and social settings. The theories are further grounded in practical work, where the project employ user centered design methods and techniques to, in a collaborative manner, together with users explore the research field to generate insights. Solutions have further been prototyped and evaluated together with users in their everyday settings.Taking inspiration from calm technology, the project looks into how information can be notified, in a more subtle manner in the periphery of the user’s attention. Users’ own priming abilities have been considered as a personal way to recognize the notification and to further associate it as relevant information.As a solution for intrusive cell phones, the thesis proposes Knot; a signature based notification system, which builds on friends’ abilities to recognize each other’s characteristic traits. The system consists of a notification rope, which is a free standing phone accessory that twists and turns, when new information is arriving to the user’s cell phone. It can present whom the information is from by shaping itself into the sender’s representative Knot-signature. If the user can recognize the signature, it will immediately trigger a meaningful association to the person who sent the information.The solution builds upon the restrictiveness between those who can associate a certain signature to a certain person, and those who cannot. For those who have the ability to associate to the signature, its role as a notifier will become meaningful and informative, while for others, who do not share this ability, the signature would be subtle and meaningless, and hence not interfering. The thesis exemplifies how interfaces could provide users with output in a more natural way, by considering users’ previous skills and knowledge, and primarily their priming abilities.

This research project is part of the Internet of Things and People (IoTaP) project at Malmo ̈ University. The project focuses on the aspects of human-computer interaction in a visual programming environment. Visual programming is becoming increasingly popular in different sector of the IT world. Visual programming allows for novices or non-professional programmers to create systems without any or extensive scripting/coding skills. The research presented in this thesis is on a visual rapid prototyping environment that is founded on an existing smart home platform, and allows for designers and developer to prototype smart home concepts using smart devices. The research methodologies used involve Design Science methods infused with User-Centered Design principles and methods (Participatory Design). The research process involves a series of workshops performed with some of the IoTaP smart home re- searcher. The research process also involves qualitative investigation of existing visual prototyping tools and techniques.A prototype of a visual rapid prototyping environment was used to evaluate the research findings. The evaluation process focused on defining the benefits of a visual rapid prototyping environment and how it can help improve the design and testing process of smart home devices.

In off-grid holiday homes, alternative toilet solutions are needed. There is a wide range of dry toilet systems, where urine-diverting systems and incineration toilets are common solutions. Urine-diverting dry toilets require that users need to manage generated fecal fractions. This is often done by private composting or through municipal latrine bucket pick-ups. In this project, fecal management for holiday homes in Sweden is examined from three perspectives by (1) studying the biological phenomenon with composting and how a compost should be managed to generate rich humus, whilst minimizing greenhouse gas emissions associated with the act of composting, (2) examine current user experiences associated with latrine compost management, and (3) map out current latrine management systems, including laws and regulations. The goal was to develop a user-friendly concept for fecal management for urine-diverting toilets, based on this research. The project was carried out in collaboration with Harvest Moon, a company focused on the development of innovative and refined dry toilet systems. The project was initiated with a literature review, the examination of current fecal management systems, and interviews with composting experts and researchers. The background research showed that there is no such thing as perfect compost management since it depends on what end goals the users have. Research also showed that frequently turning the pile, increases ammonia (NH3) emissions, but reduces methane (CH4) formation. Furthermore, biochar can be added as a bulking agent to aerate the compost mass, and aid the hygienization process of such a mass, since it binds e.g., hormones. Regarding composting methods, a static passively aerated compost is not the fastest process but has the least compost mass reduction, which is desired when using it as a soil enhancer. In addition, it requires the least management. This method was therefore chosen for further development. Furthermore, since temperature and moisture are easily measured with sensors, it was deemed interesting to implement such sensors in a final concept, to alleviate management for the user. To assure that the final concept would reflect user needs and wishes, a phase of user studies was then initiated. The studies showed that users generally see latrine compost more as something to take care of, rather than as a resource, and therefore have no interest in using composted humus. The research also showed that because many municipalities require 2-year storage of the material in the composter, users experienced scheduling issues, which ultimately led to an inefficien composting system. The third perspective that was investigated, was the management systems of today and how they are regulated by laws. Each municipality has its own requirements on how latrine composts should be managed. These requirements are based on the Environmental Code, as well as Naturvårdsverket’s recommendation for the implementation of the law. Apart from the compilation of these regulations, this investigation showed that pyrolysis, as well as the centralization of hygienized feces, could be future alternatives to latrine composting and latrine pickup. But due to the short Time-to-Market, and the project's limited time scope, product development towards system innovation was deemed unrealistic within this project.  Insights from these three perspectives created a framework for the concept development phase, which was finalized with building a full-scale functional prototype. During detailed design, the concept was further developed in CAD. The final concept presented in this project is a modular, user-friendly latrine compost that can be adapted to follow different municipal regulations. It has an inner mesh that aerates the compost mass to reduce methane gas formation. The mesh is constructed with hexagonal perforated acid-proof steel. The composter has a push latch mechanism on the lid together with two gas struts, which makes it easy to open since the user only needs to push the lid once, for it to open. Temperature and moisture sensors make it easier for the user to manage their compost correctly, and a front door allows for ergonomic emptying of the finished compost humus. Future development to reduce production costs, simplify the construction, continue the CAD model development, find suitable sensors, develop product instructions as well as perform user tests with the physical prototype should be further investigated. / I fritidshus som saknar kommunalt avlopp behövs alternativa toalettlösningar. Det finns en rad olika torra toalettsystem, där urinsorterande och förbränningstoaletter är vanliga lösningar. Urinsorterande torrtoaletter kräver att användaren själv tar hand om genererade fekalier. Detta görs genom antingen privat latrinkompostering eller kommunal hämtning av latrin. I detta projekt undersöks fekaliehantering för fritidshus i Sverige från tre perspektiv genom att (1) studera biologiska fenomen i en kompost och hur en kompost ska hanteras för att få en rik humus, samt minimera växthusgasutsläpp som bildas vid just kompostering, (2) undersöka användarupplevelsen vid hantering av latrinkomposter idag, samt (3) kartlägga nuvarande system för latrinhantering, inklusive rådande lagar och förordningar. Målet med projektet var att utveckla ett användarvänligt koncept för fekaliehantering från urinsorterande toaletter, baserat på denna forskning. Projektet genomfördes i samarbete med Harvest Moon, ett företag som arbetar med att utveckla innovativa och estetiskt tilltalande torrtoalettsystem. Projektet inleddes med att studera litteratur, undersöka befintliga fekaliehanteringssystem, samt att intervjua komposteringsexperter och forskare inom området. Efter denna bakgrundsforskning kunde slutsatsen dras att det inte finns en perfekt komposthantering, då det beror på de mål som användaren har. Forskningen visade också att ju mer man vände kompostmassan, desto mer ökade utsläppen av ammoniak (NH3), dock minskade bildningen av metan (CH4). En annan insikt var att biokol kan tillsättas för att lufta, samt hjälpa till att hygienisera kompostmassan, då det binder till sig till exempel hormonrester. Gällande komposteringsmetoder så är en statisk passivt luftad kompost inte den snabbaste processen, men den leder till minst kompostreduktionen, vilket är bra om målet är att använda det komposterade materialet som jordförbättrare. Dessutom kräver det den minsta hanteringen av användaren. Denna metod valdes därför för vidareutveckling av slutkoncept. Slutligen, eftersom både temperatur och fukt lätt går att mäta med sensorer, så ansågs det intressant att implementera dessa typer av sensorer i ett slutkoncept i och med att det skulle kunna underlätta hanteringsprocessen för användaren. För att säkerställa att det slutliga konceptet skulle återspegla vad användarna behöver och önskar, inleddes sedan en fas av användarstudier. Användarstudierna visade att användare i allmänhet ser latrinkompost mer som något de måste ta hand om, än som en resurs, och har därmed inget intresse av att ta vara på det materialet som har komposterats. Studierna visade också att på grund av att många kommuner kräver två års lagring av materialet i fekaliekomposten, upplevde användare svårigheter med att få till en bra rutin kring hanteringen, vilket bidrog till att hela latrinhanteringssystemet fungerade sämre. Det tredje perspektivet som undersöktes inom projektet var hur systemen för latrinhantering ser ut idag, samt hur och av vilka lagar de regleras. Varje kommun har egna krav på hur en latrinkompost ska hanteras. Dessa krav är baserade på Miljöbalken, liksom Naturvårdsverkets rekommendationer gällande den praktiska implementeringen av Miljöbalken. Utöver sammanställningen av dessa regelverk visade studien att pyrolys, alternativt centralisering av hygieniserade fekalier, skulle kunna vara framtida alternativ till kompostering eller kommunal hämtning av latrin. Men på grund av den korta Time-to-Market för denna produkt, samt projektets begränsade tidsram ansågs produktutveckling mot systeminnovation vara orealistisk inom detta projekt. Insikter från dessa tre perspektiv bildade ett ramverk för konceptutvecklingsfasen, som avslutades med byggandet av en fullskalig funktionsprototyp. Under detaljutvecklingen fortsattes utvecklingen av konceptet i CAD. Det slutgiltiga konceptet som presenteras i projektet är en modulär, användarvänlig latrinkompost som går att anpassa till att följa olika kommunala regler. Den har en inre struktur som luftar kompostmaterialet för att minska bildandet av metangas. Strukturen består av hexagonalt perforerat syrafast stål. Komposten har en push latch mekanism på locket tillsammans med två gasfjädrar, vilket gör det enkelt att öppna eftersom användaren endast behöver trycka locket för att det ska öppnas. Temperatur- och fuktsensorer gör det lättare för användaren att hantera sin kompost korrekt, och en främre dörr möjliggör ergonomisk tömning av färdigt kompostmaterial. Framtida utveckling för att minska produktionskostnaderna, förenkla konstruktionen, vidareutveckla CAD-modellen, hitta lämpliga sensorer, utveckla användarinstruktioner, samt genomförandet av användartester med funktionsprototypen bör vidare undersökas.