Tidigare forskning visar att fritidshemmets uppdrag är otydligt och våra egna erfarenheter från arbete och verksamhetsförlagd utbildning inom skola, har gett oss indikationer på att både lärare och fritidspedagoger har svårt att precisera vad fritidshemmets uppdrag är. Syftet med studien har varit att tolka fem fritidspedagogers och fyra lärares uppfattningar om fritidshemmets uppdrag. Där av gjorde vi en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats, med semistrukturerade intervjuer som metod. Undersökningen har genomförts i två kommuner i Sverige med totalt nio informanter. Informanternas uppfattningar har tolkats och jämförts med varandra och till tidigare forskning. Vårt resultat visade att fritidspedagoger lägger mycket av sitt fokus inom skolans ramar. Det finns skilda uppfattningar om huruvida fritidspedagoger ska använda sitt uppdrag inom skolan eller inte. Uppfattningar om professionen inom skolan skiljer sig inte enbart mellan fritidspedagoger och lärare, utan även inom de båda yrkeskategorierna. En del uppfattningar visar att vissa fritidspedagoger är nöjda med rollen som resurs inom skolan medan andra fritidspedagoger, liksom en del lärare, har uppfattningar om att fritidspedagoger bör få använda sin yrkeskompetens när de arbetar under skoltid. Det anses vara viktigt att fritidspedagogernas status höjs. Vi kan konstatera att både lärare och fritidspedagoger ser olika på fritidshemmets uppdrag och vi får därigenom en förståelse till varför uppdraget kan upplevas otydligt. Slutsatsen av vår studie blir att det är viktigt att fritidshemmets uppdrag och dess pedagogik tydliggörs för att kunna öka statusen av fritidsverksamheten men också fritidspedagogernas yrkesroll inom skolan. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Studien undersöker förskolans pedagogers förväntningar på specialpedagogens uppdrag och yrkesroll. Syftet med studien är att undersöka om förväntningarna stämmer med examensordningen för specialpedagoger. Specialpedagogens yrkesroll formas i mötet med verksamheten.  Förhoppningen är att klargöra vilka förväntningar som ställs på specialpedagogen i det kommande uppdraget. För att få svar på vilka förväntningar som råder så har en kvantitativ metod använts i form av enkät. Urvalsgruppen består av verksamma pedagoger i förskolan. Resultatet visar på att det finns höga förväntningar från pedagogerna i förskolan på specialpedagogens yrkesroll. Förväntningarna gäller dock inte hela bredden av specialpedagogens examensordning.

Uppsatsens syfte handlar om att beskriva pedagogers uppfattningar kring vadmiljön och materialet har för betydelse i förskolan. Vi har genom kvalitativaintervjuer med 9 pedagoger från 5 olika förskolor gjort en studie där vi ringat intre teman som vi upplevde var avgörande för hur förskolans miljöer fungerade.Pedagogerna fick inför intervjun fotografera varsin miljö där de upplevde enfungerande lek/aktivitet samt en miljö där det fungerade mindre bra. Dessabilder har använts under analysarbetet och tillsammans med pedagogernastankar kring dessa så har vi gjort analyser av vilka faktorer som finns och nämnssom bra och mindre bra. Vi har gjort analysen utifrån att pedagoger idag har ettutökat pedagogiskt ansvar i förskolan och vad det skulle kunna innebära förmiljö, material och förhållningssätt. Förhållningssätt till miljö och material harvarit framträdande i intervjuerna och i resultatet så synliggörs pedagogers synpå lärande och även barnsyn. Våra rubriker för de tre teman vi hittat är Mötenmed miljö, material och varandra, Lärande - på olika sätt, Förhållningssätt till miljö ochmaterial - sett från flera håll. I diskussionen så behandlar vi dessa teman genommed stöd av litteratur och forskning från bakgrunden. Vi fokuserar idiskussionen på pedagogens roll och förhållningssätt till miljö och material påförskolan. Samt hur styrdokument och förskolans styrning kan påverkapedagogers möjlighet till att utveckla förskolans innemiljö för att kunnaanvända det som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Syftet med studien har varit att undersöka sex förskollärares uppfattningar omförskolans uppdrag, hur kompetens uppfattas av pedagoger och vilka kompetenserpedagoger behöver använda sig av och hur de ska arbeta för att konkretiserauppdraget i verksamheten. Studien bygger på kvalitativa intervjuer medförskollärare på olika förskolor i olika delar av landet. Alla intervjuade pedagoger ärutbildade förskollärare och intervjusvaren har utgångspunkt i deras personligaupplevelser och berättelser av hur de ser på förskolans uppdrag. Det resultat vi fåttfram genom utsagorna från våra intervjupersoner visar att förskolans uppdrag sessom flerdelad med många komponenter och inget som går att beskriva med några fåord. I resultatet synliggör pedagoger att en kombination av utbildning och personliglämplighet krävs i arbetet att konkretisera förskolans uppdrag. Resultatet visar attverksamma pedagoger behöver använda sig av olika dimensioner av kompetens föratt skapa en förskola som främjar barns utveckling och livslånga lärande. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Sammanfattning Denna rapport handlar om åtta rektorers tankar kring skolans specialpedagogiska uppdrag. De intervjuade rektorerna ansvarar alla för grundskolans tidigare år, vilket innebär antingen ansvar för årskurs F-3 alternativt för årskurs F-6. Informanterna kommer från tre olika kommuner samt har olika lång erfarenhet från rektorsyrket. Studien är en kvalitativ undersökning och resultat och analys bygger på semistrukturerade intervjuer. I resultatet kan bland annat utläsas att rektorer tar stort ansvar för skolans specialpedagogiska uppdrag samtidigt som en formell kompetens för uppdraget saknas hos många rektorer. Vidare har rektorerna en god vilja att samarbeta med specialpedagog samt har tillit till -och stort förtroende för specialpedagogens kompetens. Rektorer upplever sig också bli avlastade av specialpedagog inom det specialpedagogiska området och känner såväl förtroende för- liksom ett stöd i den kompetens specialpedagogen besitter. Det framkommer också att rektorer ser en tydlig skillnad på specialpedagog och speciallärare samt anser att tillgång till båda professionerna såväl som ett samarbete dem emellan, bidrar till goda förutsättningar för skolans specialpedagogiska arbete och utveckling. I analysen att försöka tolka och förstå förhållandet mellan rektorsrollen och det specialpedagogiska uppdraget, utgår studien analys ifrån ett systemteoretiskt perspektiv.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande. Däremot har de flesta uttryckt ett missnöje över musikundervisningen under högstadietiden, som de uppfattade som en stökig tid. Informanterna anser att lärarens roll och uppdrag är att inspirera eleverna och hjälpa dem att hitta sin roll och utvecklas kreativt. De som valt att studera musik vidare hade redan under grundskoletiden ett stort intresse för ämnet. Musikundervisningen vid sidan om skolan blev mer tagen på allvar eftersom alla valt att vara där och eleverna kunde inspireras av varandras utveckling.

The aim of this bachelor’s thesis is to gain knowledge about thefeminist comic zine, and its meaning for its readers, writers and thelibrary. In order to explore this subject I use feminist theory, and aconcept from a theory which I call Literature as resistance. The method used in this study is qualitative interviews andqualitative content analysis. I have interviewed six individuals,identified as feminists, who read and/or illustrate feminist comiczines. The interview material were transcribed and analyzed throughthemes identified in the material. Four major themes were found;Comics and gender, Feminist role models, Feminist practice and Artistic expression. My results show that the informants in this study find the comic zinemedium to be an appropriate way of sharing experiences andspreading feminist ideas. The feminist comic zine is described as”the ultimate way of laughing together with your feminist sisters”,and it is perceived to make the world bigger and freer. To illustratefeminist comic zines is seen as a possible way to act, and influenceand change norms and structures. The feminist comic zine enablesthe informants to combine reading experiences with feministcommitment, creation and a desire to communicate something withtheir readers.

This bachelor thesis explores what has been said about The Darling Library-project on The City Library of Malmö between 2009-2012. In 2009 The City Library of Malmö came up with a new strategic plan on how to further develop the organization of The City Library called The Darling Library - your life, your dreams, your library. This led to a debate on what the purpose of The City Library of Malmö should be. Should the library be primary about books and literature or should the library act as a meeting place in our multicultural society?This thesis examines different conceptions people have about The City Library of Malmö in newspaper articles published between 2009-2012. To analyze the empirical material, discourse analysis developed by Ernest Laclau and Chantal Mouffe have been used, along with a model developed by Åse Hedemark. The findings shows three different discourses: “The traditional discourse”, where books and literature is the core of the library, “The discourse of the future” where the physical library should work as a meeting place filled with activities and experiences, and “The mix discourse” where the library is a mix of these two. The discourses show a complex and varied image and there is a slight ambiguity about what the purpose The City Library of Malmö should be.

Syftet med studien är att få förståelse för hur rektorerna organiserar det systematiska kvalitetsarbetet och hur de anställda förstår detta arbete relaterat till sin yrkesroll. Det systematiska kvalitetsarbetet är någonting som kontinuerligt och systematiskt ska genomföras i förskolan. Forskning och styrdokument beskriver att det systematiska kvalitetsarbetet kan bidra till en ökad kvalité inom flera olika aspekter i verksamheten. Metoden för studien är metodkombination där kvalitativa intervjuer har genomförts med två rektorer och självadministrerade kvantitativa enkäter har delats ut till 20 anställda, där det blev ett bortfall på sju anställda. Deltagande i studien är två rektorer, åtta förskollärare och fem barnskötare. Rektorernas utsagor har enskilt analyserats, men också jämförts. Den ena rektorns utsagor har ställts mot med hennes anställda för att synliggöra möjligheter för utvecklande av organisationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av systemteorin för att få en djupare förståelse för rektorernas organisation av det systematiska kvalitetsarbetet och hur förskolan fungerar som ett system med de tre valda yrkesrollerna. Resultatet visar på att rektorernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet kan liknas vid varandra men också utifrån de beskrivningar skolverket formulerat. Däremot visar resultatet på stora skillnader i deras sätt att organisera detta arbete. Resultatet av de olika yrkesrollernas uppfattning av det systematiska kvalitetsarbetet visar på att det finns en övergripande förståelse för detta uppdrag.

Den här studien syftar till att undersöka hur förskollärare i förskolan reflekterar över och synliggör omsorgen genom dokumentation av verksamheten. För att få syn på förskollärarnas perspektiv har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat sex förskollärare i närförorter till Stockholm. När vi analyserat vårt material har vi använt oss av läroplansteori för att få syn på hur formuleringar i läroplanen påverkar vad som sker ute i verksamheten. Resultatet visar att de tillfrågade förskollärarna i studien har uttryckt svårigheter att definiera omsorgsbegreppet och att de ofta relaterar begreppet omsorg till lärande och/eller undervisning. Vidare visar resultatet av studien att omsorg i förskolan också handlar om omsorg om vårdnadshavare och kollegor. Ytterligare ett resultat av studien visar att det finns svårigheter att synliggöra omsorgen i dokumentationsarbetet på förskolorna. Utifrån studien har vi dragit slutsatsen att det blir svårt att dokumentera omsorg när detta inte efterfrågas i dokumentationsverktygen. Detta visar att dokumentationsverktyg ofta utesluter omsorgen vilket gör att vissa delar av verksamheten inte synliggörs. Ytterligare slutsatser av studien är att diskussion kan fungera som ett verktyg för att synliggöra omsorgen men att man bör dokumentera detta för att kunna utvärdera och utveckla. Slutligen visar vår studie att omsorgsbegreppet är mångtydigt och svårt att definiera, precis som forskning också visar.