I flertalet situationer på förskolan kan det urskiljas ett spänningsfält utifrån vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolans olika delar kontra vad förskollärarens uppdrag omfattas av. I vår kvalitativa studie är vårt syfte att kartlägga och utforska detta spänningsfält. Vi har nischat vår studie och särskilt valt att fokusera på de dagligt förekommande måltidssituationerna. Empirin är insamlad genom en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Studien utgår från förskollärares erfarenheter och vårdnadshavares förväntningar. I intervjuerna har respektive grupps perspektiv lyfts fram. Empirin har analyserats utifrån ett interaktionistiskt perspektiv med centrala begrepp som omsorg, delaktighet och inflytande. I resultatet framkom det att förskollärares och vårdnadshavares förväntningar flertalet gånger verkar ha fallerat på grund av att det brustit i förskolans resurser på olika sätt. Med utgångspunkt i vår frågeställning om vilka dilemman som kan uppstå i spänningsfältet mellan vårdnadshavares förväntningar och förskollärares faktiska uppdrag har vi bland annat kunnat urskilja ett etiskt ställningstagande som förskollärare frekvent ställs inför.

Den prehospitala miljön är unik inom hälso och sjukvården och den bjuder på många utmaningar för att se till att erbjuda en högkvalitativ och säker vård i akuta situationer. Den första vårdkontakten som fås av patienter med akuta tillstånd sker ofta prehospitalt med ambulanspersonal. Patienter känner sig lättande och tacksamma då ambulans anländer. Under utryckning är ambulanssjuksköterskearbetet ett riskfyllt arbete i flertalet avseenden. Det finns en mängd evidens på att en ambulans under larm (prio 1) är en svår arbetsmiljö att arbeta i, med faror för personal och patient.  Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda i ambulans under prio 1 uppdrag. Metod som användes var kvalitativ och studien bygger på åtta stycken kvalitativa intervjuer gjorda i Västra Sverige. Intervjuerna utgick från åtta öppna frågor. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkningsnivå. Studiens resultat resulterade i fyra kategorier och tretton underkategorier. Kategorierna var att känna sig otrygg, att känna sig trygg, att få tillfredställelse och att känna sig begränsad. Att ambulanssjuksköterskorna kände sig otrygga under prio 1 uppdrag berodde till stor del på kollegors körsätt som påverkade tryggheten negativt. Den körstil som kollegan förde fram ambulansen i, hade en stor inverkan på ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdandet på prio 1 uppdrag. Stress och höga förväntningar från allmänhet och sig själv var en faktor som ambulanssjuksköterskorna tyckte skapade en otrygghet i vårdandet. Trygghetsfaktorer som ambulanssjuksköterskan upplevde var att arbeta med sin arbetskollega, behandlingsriktlinjer som stöd samt att känna sig säker i vårdandet under uppdrag. Analysen av resultatet visade på begränsningar i den egna vårdmiljön under prio 1 uppdrag samt att upplevda begränsningar i den egna säkerheten på grund av att det egna säkerhetsbältet inte kunde vara fastspänt under vårdtiden i en rullande ambulans. Begränsningar upplevdes även då det i vissa fall kändes som om vårdutrymmet kunde vara trångt och bullrigt. I vissa fall upplevdes vården under prio 1 uppdrag stressigt på grund av tidspress och osäkerhet om patientens tillstånd. Slutsatsen författarna gjorde av studien innefattade att det ofta känns stressigt att vårda under prio 1 uppdrag, dock kan ett prio 1 uppdrag innebära att ambulanssjukvårdarna känner sig trygga eftersom det finns klara behandlingsriktlinjer som används som stöd i vårdandet. Att öka medvetenheten om ambulanssjuksköterskans upplevelser främjar kvalitetsutvecklingen i vården.

No description available.

Denna studie ämnade att beskriva och få förståelse för påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande ur förskolepedagogers perspektiv. Utifrån frågeställningar om hur uppdraget tolkas samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns i arbetet ämnade studien att identifiera påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien undersökte också om det fanns skillnader mellan kommunala och privata förskolor. I studien användes en kvalitativ flexistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att förskolepedagogerna arbetade mycket med barns delaktighet och inflytande och de såg att de alla hade en samsyn på barn vilket skapade förutsättningar för att göra arbetet möjligt. Samtidigt visade undersökningen på att förskolepedagogerna använde strategier att komma runt vissa ramfaktorer som kunde hindra arbetet. Dessa faktorer var bland annat barngruppens storlek. Resultatet visade också att det fanns en viss skillnad på ramfaktorer i privata förskolor och på kommunala förskolor; de privata förskolorna hade fler resurser i form av personalstyrka och utbildad personal. Sammantaget visade det sig att de flesta var nöjda med sitt arbete med barns delaktighet och inflytande men att många saknade tid till att reflektera och fördjupa sig i frågorna med sina kollegor.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper kring förskollärares tankar om undervisningen i förskolan i förhållande till läroplanen för förskolan och dess yrkesroll. En kvalitativ studie genomfördes med en semistrukturerad intervju där fem förskollärare intervjuades vartefter det insamlade materialet transkriberades och analyserades. Resultatet visade att begreppet undervisning i förskolan förklarades som en process med ett syfte som pågår nästan hela tiden genom olika aktiviteter med barnen i både spontana och planerade undervisningssituationer. I vår studie kom vi fram till att undervisningen skall bedrivas av förskollärare med behörig utbildning som ska ge dem verktyg att utföra sitt uppdrag i relation till förskolans styrdokument. Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv med fokus på transformeringsarena ger denna studie en tydligare bild av det som händer på transformeringen av läroplanen. Förskollärarna tolkar begreppet undervisning i förskolan och hur de i sin roll förhåller sig till sitt uppdrag att undervisa barn i förskolan i relation till läroplanen.

Elevassistentens roll i skolan är omdiskuterad samtidigt som den är en viktig och växandeyrkeskategori. Att de elever som är i störst behov av stöd ska få stöttning av elevassistentersom ofta saknar relevant utbildning ses som ett problem bland annat när det gäller elevenskunskapsutveckling och sociala delaktighet. Enligt organisations- och systemperspektivet kanen av förklaringarna till en elevs skolproblematik ses i skolan som organisation ochverksamhet. Det här är ett outforskat område, därför valde vi i den här studien att undersökahur rektorer beskriver att de organiserar elevassistentens roll i skolan för att sedan jämförarektorernas beskrivning med elevassistenternas upplevelse. En kvalitativ forskningsstrategioch en jämförande forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer valdes som metod föratt få svar på studiens forskningsfrågor. Tre rektorer och tre elevassistenter från skolor i olikakommuner i landet intervjuades. Resultatet visar att det saknas rutiner angåendeelevassistentens roll när det gäller bland annat introduktion och samarbete för planering,bedömning och uppföljning. Rektorer uttrycker att de hellre vill ha utbildade pedagoger ochlärstudio än elevassistenter, samtidigt som det framkommer att elevassistenter behöveranställas i svåra lägen för en-till-en undervisning. Frågan är om pendeln håller på att svängafrån en inkluderande skolpolitik tillbaka mot tillrättalagda skolmiljöer och specialklasser?

Denna studie är en nulägesbeskrivning och belyser specialpedagogens roll utifrån det främjande arbetet i dagens gymnasieskola. Fyra specialpedagoger som börjat arbeta runt 2010 då den nya skollagen infördes har i enskilda intervjuer resonerat kring begreppet främjande arbete kopplat till specialpedagogrollen. Studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Metoden är inspirerad av diskursanalys och fenomenologi och begreppet främjande arbete belyses ur språkbruket. Teori och bakgrundsbeskrivningen ramar tillsammans in studiens utgångspunkter. Studien utgår från forskning och teorier om specialpedagogik, socialantropologi och yrkesspråkets betydelse. Bakgrunden beskriver nuläget med fokus på Elevhälsans nya uppdrag att stötta elevernas utveckling mot utbildningens mål. Intervjuerna är utformade utifrån att undersöka vilka konkreta exempel på främjande arbete som specialpedagogerna väljer att prata om. Resultatet visar att samtalsinnehållet snarare handlar om hinder och svårigheter med det främjande arbetet än det faktiska främjande arbetet. Resultatet visar vidare att specialpedagogerna inte förhåller sig till ett enhetligt språk utan att yrkepsspråket snarare färgas av den organisation man är verksam inom. Specialpedagogerna berättar om insatser kopplat till det främjande arbetet på individ-grupp och organisationsnivå. Resultatet sätts i relation till skollagen från 2010 och hur den till viss del omformulerar lärares och specialpedagogers uppdrag.

I detta arbete undersöks några lärares föreställningar om kopplingar mellan språk, klass och skolframgång. Med utgångspunkt i skolans reflexiva förhållande till språket analyseras hur lärarna ser på arbetarklasselevers svårighet att förstå ett språk de inte är socialiserade i och hur denna syn påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Tre lärare från två olika skolor har intervjuats och deras berättelser och upplevelser har tjänat som grund till analysen och teorierna. Två av intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats medan den tredje intervjun har utförts skriftligt då informanten inte har kunnat närvara. Med utgångspunkt i aktuell statistik om klassrelaterad differentiering i skolan stödjer sig denna studie på Bernard Lahires (2008) teser om det dissonanta mötet mellan arbetarklasselevernas praktiska förhållande till språket och skolans krav på ett reflexivt, objektifierat språk, samt på Basil Bernsteins (1975) kodteori kopplad till skolframgång och på Ann Runfors (2010) diskussion kring kategoriseringen och underkännandet av vissa elever i namn av utjämning. I analysen konstateras att lärarna gör en koppling mellan språk, klass och skolframgång och att denna koppling påverkar undervisningen och elevernas möjlighet att lyckas i skolan. Elever socialiserade i familjer med låg skolkapital tycks ha svårigheter att förstå skolans krav, då dess specifika språk och objektifierade kunskaper, konstruerade av de dominerande klasserna, inte motsvarar de språk och kunskaper dessa elever har med sig. Mest drabbade tycks dock vara arbetarklasspojkarna (med eller utan svensk bakgrund) då de är sämre förberedda till skolans språkpraktiker. Detta leder till en klass- och könsdifferentiering i skolresultaten och förvandlar på så sätt skolan till en sorteringsarena.

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur lärarutbildarna förstår sitt uppdrag att lyfta frågor kring sexuell läggning och främst HBT för att därmed förbereda blivande lärare på yrkeslivet. Därför har jag undersökt hur Malmö högskolas lärarutbildning och dess lärarutbildare förhåller sig till högskolans egna policydokument och andra relevanta dokument.Genom missivbrev rekryterades tre (eg. fyra) frivilliga informanter från enheten Kultur Språk Medier på Malmö högskolas Lärarutbildning till kvalitativa intervjuer. Högskolans egna policydokument och statliga lagtexter analyserades och beskrevs för att förstå de åläggande som informanterna skulle svara för ifråga om sexuell läggning och identitetsfrämjande. Informanterna visade sig ha en samsyn på hur HBT skulle beröras i högskolans undervisning; som en följd av lärarstudenternas behov. Intresset för HBT-frågan och dess aktualiserande i högskoleundervisningen uppkom som en följd av ett undervisningsprojekt, kallat ”Identitet”, i skolverkligheten på två sydsvenska skolor. Frågorna kring sexualitet och HBT blev närvarande för lärarstudenterna när de konfronterades med skolverkligheten. När lärarstudenterna återvände till Malmö högskolas lärarutbildning efterlyste de därför mer kunskap och förberedelse i frågan från sina lärarutbildare. Vidare menade informanterna att HBT – och sexualitet i allmänhet – var ett område vilket var svårt att hantera i skolan. Att lagstadga uppifrån var inte en lösning. Eleverna själva och deras eget lärande var själva ”sprängstoffet” menade några av informanterna. En annan åsikt som lyftes var ”utpekandets problematik” av en ”avvikande” grupp vilket kunde leda till att normer dekonstruerades för att i nästa stund omkonstrueras av den ”dekonstruerande” gruppen. På så vis föddes bara nya normer.Enligt informanterna måste frågan om sexualitet och HBT få mer utrymme i skolan överhuvudtaget. HBT sågs inte som en enskild fråga utan som en ”naturlig” del av sexualitetsfrågan vilken behövde lyftas.