I uppsatsen användes en randomiserad kontrollerad design för att undersöka om återhämtningserfarenheter förändras efter tio veckors deltagande i ett internetadministrerat stresshanteringsprogram, baserat på KBT. Resultat av tidigare forskning har visat att stressinterventioner har potential att förändra återhämtningserfarenheter som de mäts i REQ (the Recovery Experiences Questionnaire). Föreliggande studie är däremot den första med fullständigt experimentell design samt den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter av dels internetadministrerad, dels KBT-baserad behandling. Därutöver är föreliggande studie den första som undersöker effekterna på återhämtningserfarenheter för deltagare som är sjukskrivna eller befinner sig i risk för sjukskrivning på grund av långvarig stress. Mellangruppjämförelser genomfördes med ANCOVA baserat på självskattningar från en grupp som randomiserats till ett internetbaserat stresshanteringsprogram (n = 29) och en grupp som randomiserats till väntelista (n = 29). Gruppernas värde på REQ och index för återhämtningserfarenheterna Psykologisk distans, Avslappning, Kontroll och Bemästringserfarenheter jämfördes efter tio veckor av behandling respektive väntelista. Med kontroll för aktuellt värde under vecka 1 visade jämförelserna signifikant högre värden för behandlingsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med måttliga till stora effektstorlekar. Resultaten breddar kunskapsläget avseende vilka interventioner som kan öka återhämtningserfarenheter och indikerar att det för att åstadkomma effektiv vidareutveckling av stressinterventioner med fördel kan forskas vidare om återhämningserfarenheternas betydelse för tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. / iStress-projektet

Stress och utmattningssyndrom är en sjukdom som drabbar människan väldigt hårt. Den orsakar sjukskrivning med lång rehabiliteringstid och svårigheter att komma tillbaka till arbetet. Sjukdomen påverkar inte bara individens hälsa utan kan ge stora kostnader för samhället och arbetsgivaren. Det finns väldigt lite forskning om allmänsjuksköterskor som befinner sig i riskzonen för att få ett utmattningssyndrom i Sverige. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor, som arbetar inom somatisk vård på ett sjukhus i södra Sverige, befinner sig i riskzonen för utmattningssyndrom. För att ta reda på detta så gjordes en empirisk kvantitativ forskningsstudie, där ett validerat skattningsinstrument användes. Studien visar att en tredjedel av sjuksköterskorna som deltog i studien visade sig ha en ökad risk för ett utmattningssyndrom. Ungefär hälften av deltagarna var medvetna om sitt hälsotillstånd. För att en sjuksköterska ska kunna ge en god vård behöver dennes hälsa ses som en resurs. Det är viktigt att uppmärksamma och öka medvetenheten runt utmattningssyndrom för att förebygga eller kunna förändra situationen innan någon insjuknar.

Title: The therapists’ view on rehabilitation of clients with fatigue syndrome. A study of the therapists’ perspectives in occupational health care and primary care.  Abstract The purpose of the study was to examine how therapists in occupational health care and primary care looked at clients’ rehabilitation and recovery from fatigue syndrome. The study was based on a qualitative method and an inductive thematic analysis where nine semi-structured interviews acted as data collection method. The results of the study highlight the following themes: Between the chairs, An accepted mental illness and lack of well-being and Easy way not always the right way. The results three main themes provide answers to the study’s questions. The respondents were therapists from primary care and occupational health care. Differences in the working methods of the various organizations were demonstrated based on that the organizations´ assignments. Different amounts of time, resources and expertise are available for the rehabilitation of clients with fatigue syndrome. The conclusion drawn from the study was that time and money acted as an obstacle for clients to receive the right diagnosis and the right circumstances for rehabilitation.

”Armarna började domna och sticka, kroppen började skaka och dra ihop sig som i kramper och andningen blev ytlig och snabb ... kroppen blev som ett gummiband spänt till det yttersta, samtidigt som det kändes som att någon suddade ut mina kanter. Armarna blev suddiga och benen likaså. Någon knäppte på gummibandet så att hela kroppen ryckte. Jag befann mig på gränsen och kroppen ville gå över i det okontrollerade, men min hjärna höll emot. Det kändes som att jag ville släppa taget och gå över i okontrollerad hyperventilering tills jag inte behövde känna mer. ...Det är den här känslan jag är rädd för. Och det är den känslan jag måste dyka in i för att neutralisera. Det är det jag behöver hjälp med. Efteråt är jag matt. Och tom. Som att jag sprungit en mil och lyft ett ton. Och så är jag förvånansvärt klar i huvudet. Som att någon dragit åt sidan den gardin som jag satt upp mellan mig och alla minnen och känslor kopplade till det här. Igår såg jag otroligt tydligt att det var detta som hände mig för ett år sen (på audition) i Düsseldorf. Men jag har varken vågat eller kunnat se det för vad det var. En panikattack.” Det här är ett citat från min dagbok, skrivet 2 april 2018. Jag skulle då ha varit mitt uppe i min examensproduktion på Operahögskolan i Stockholm. I juni samma år skulle jag ha tagit min Masterexamen och genom det avslutat sju års utbildning för att bli operasångerska. Istället hade jag, en vecka tidigare, fått höra av mig till skola, familj och läkare med beskedet; Jag klarar inte det här längre. Idag, tre år senare, möjliggör en global pandemi att jag fullföljer min examen. Att det dröjt tre år har inte att göra med att jag varit kvar i det tillstånd av utbrändhet jag var i 2018, tvärt om, jag har inte haft möjlighet eftersom jag arbetat heltid sedan dess. Jag vill inte uttrycka det som att jag tog mig tillbaka för det sätt jag levde mitt liv innan jag sjukskrevs med utmattningsdepression är inte ett tillstånd att sträva efter. Nej, jag anser snarare att jag tagit mig igenom det. Gått framåt, stärkt av mina upplevelser. Tiden som gått, samt den arbetslivserfarenhet jag samlat på mig sedan dess gör att jag nu vill ta tillfället i akt att reflektera kring hur jag hamnade där jag gjorde 2018 samt hur jag tog mig vidare. Jag kommer att utgå ifrån mina egna erfarenheter, men min förhoppning är att de kan ligga till grund för en bredare reflektion kring varför operasångare i slutet av sin utbildning och början av sin karriär tycks så sårbara för stress och prestationsångest. Kanske kan min berättelse väcka tankar hos andra sångare? Och kanske kan organisationen kring dem dra lärdom från den och arbeta för att förhindra att det går så långt som det gjorde för mig.

Introduktion: Långvariga stresspåslag utan tillräcklig återhämtning kan leda till utmattningssyndrom. Hos friska personer kan fysisk aktivitet minska omfattningen av upplevd stress och god kondition kan skydda mot utmattning. Vid långvarig stress sker fysiologiska och neuro-biologiska förändringar. Det saknas riktlinjer för hur fysisk aktivitet ska ordineras till patientgruppen. Syftet med studien är att sammanställa den forskning som finns kring fysisk aktivitet vid utmattningssyndrom.   Metod: Studien är en systematisk litteraturöversikt. Den undersökta populationen är personer i åldern 20 – 65 år sjukskrivna för utmattningssyndrom. De studerade interventionerna inkluderar fysisk aktivitet. Sökningar utfördes i databaserna PEDro, PsycInfo och Pubmed på begrepp relaterade till fysisk aktivitet, utmattning och sjukskrivning. Inkluderade artiklar kvalitetsgranskades med PEDro scale.   Resultat: 10 artiklar med sammanlagt 1089 deltagare inkluderades i studien. De typer av fysisk aktivitet som undersöktes var låg- och medelintensiv gruppträning samt individanpassad träning och fysisk aktivitet på recept. Multimodal rehabilitering innehållande fysisk aktivitet visade långtidseffekter på utmattningssyndrom. Enbart små skillnader sågs mellan grupperna och aktiviteterna som studerades. Aerob träning på medelintensitet hade korttidseffekter på episodiskt minne, i övrigt sågs inga tecken på att hög dos och intensitet gav bättre effekt på utmattning än lägre dos och intensitet. Inaktivitet kan öka risken för återinsjuknande.    Konklusion: Inaktivitet ska undvikas, i övrigt kan form, intensitet och dos på den fysiska aktiviteten anpassas efter patienten. Tre till fyra pass per vecka i 30 - 60 minuter på låg till medelintensitet är bra riktmärken. Inaktiva och personer med mycket symtom kan behöva mer stöd och möjlighet till ledarledd träning.

Bakgrund: Sedan slutet av 1990-talet har det i Sverige skett en ökning av långtidssjukskrivningar som framförallt beror på psykisk ohälsa. Personal inom sjukvården anser att deras arbete är stressigt och sjuksköterskor upplever att arbetet kan vara psykisk påfrestande. Orsakerna till detta antas bland annat bero på de omorganisationer och neddragningar som skett de senaste decennierna. Sjuksköterskans profession innebär ett ansvar för patientens omvårdnad som ska grundas på vetenskap och evidens. Dessutom ska sjuksköterskans arbete vara personcentrerat, följa regelverk och lagar så att god patientsäkerhet upprätthålls. Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom, vilket inte bara påverkar sjuksköterskan psykiskt och fysiskt, utan även organisationens produktivitet genom minskad motivation bland anställda. Syfte: Att belysa vilka faktorer som kan bidra till att Nordiska sjuksköterskor drabbas av stress och utmattningssyndrom Metod: En litteraturöversikt med analys av 10 originalartiklar Resultat: Resultatet delades in i två teman: yttre faktorer och inre faktorer. De yttre faktorerna var hög arbetsbelastning och krav, bristande delaktighet och ledarskap samt bristande socialt stöd och samarbete. De inre faktorerna sjuksköterskorna upplevde var otillräcklighet och engagemang. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversikten som metod för examensarbetet och i resultatdiskussion diskuteras resultatet utifrån Antonovskys holistiska modell KASAM samt vetenskaplig litteratur. / Background: Since the late 1990's there has been an increase in long-term sick leave in Sweden due to mental illness. Healthcare staff consider work as stressful and nurses feel that their work may be mentally stressful. The reasons for this are assumed to the reorganization and cuts that have taken place in the recent decades. The Nurse´s profession means responsible and ensuring that the patient receives care, based on science and evidence. In addition, the nurse´s work should include looking after the patient´s individual needs and comply with regulations and laws to maintain patient-safety. Long-term stress can lead to burnout, which not only affects nurse´s mentally and physically health but also the organization's productivity through employees reduced motivation, and sick leave. Aim: To highlight which factors could contribute to Nordic nurses suffering from stress and burnout. Method: A literature review of 10 original articles Results: The results were divided into two themes: external and internal factors. The external factors that the Nordic nurses experienced were high workloads and demands, lack of participation and leadership as well as lack of social support and cooperation. The internal factors that nurses experienced were commitment and feelings of insufficiency. Discussion: In the method discussion, the literature review is discussed as a method for the degree project, and in the result discussion the results are discussed based on Antonovsky's holistic model SOC as well as scientific literature.

Bakgrund: Utmattningssyndrom (UMS) är ett folkhälsoproblem, överrepresenterat av kvinnor. Patientgruppen tenderar att mötas av misstro i vården. Patienterna befinner sig ofta i kris och har svårt att acceptera sin situation. Sjukdomstillståndet innefattar oftast skam och skuld. För att minska lidande krävs att vårdpersonal värnar om kvinnornas hälsa och tillfrisknande, genom ett bemötande som ökar patienternas känsla av sammanhang, empowerment och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av bemötande i vården då de drabbats av UMS. Metod: En studie av sex självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån Lundman och Hällgren Granheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade vikten av att bli väl bemött samt vikten av att få ett professionellt stöd i vården. Dessa aspekter grundade sig på kvinnornas upplevelser av att bli sedda, tagna på allvar och delaktiga i sin vård, samt vikten av att få stöd, rätt diagnos och behandling samt att mötas av kunnig personal. Resultatet påvisar både negativa och positiva aspekter. Slutsats: En slutsats är att det finns ett behov av ökad förståelse för betydelsen av bemötande i vården. En förståelse som innebär ökad förmåga att bemöta kvinnornas utsatthet samt att lindra deras lidande, vilket omfattar vårdpersonal i allmänhet och sjuksköterskor i synnerhet. / Background: Burnoutsyndrome is a public health problem, overrepresented by women. The patient group tends to be met with mistrust in care. The patients are often in crisis and have difficulty accepting their situation. The disease state usually includes shame and guilt. To reduce suffering, healthcare professionals are required to care for women's health and recovery, through a treatment that increases patients' sense of context, empowerment and participation. Purpose: The purpose of the study was to shed light on women's experiences of treatment in care when they were affected by burnoutsyndrome. Method: A study of six autobiographies. The autobiographies were analyzed based on Lundman and Hällgren Granheim's (2017) qualitative content analysis. Results: The results showed the importance of being well treated and the importance of receiving professional support in care. These aspects were based on the women's experiences of being seen, taken seriously and involved in their care, as well as the importance of receiving support, the right diagnosis as well as the importance of being met by knowledgeable staff. The results show both negative and positive aspects. Conclusion: One conclusion is that there is a need for an increased understanding of the importance of treatment in healthcare. An understanding that involves increased ability to respond to women's vulnerability and to alleviate their suffering, which includes healthcare professionals in general and nurses in particular.

Stress är en alarmreaktion som uppstår när individen hamnar i en situation som innehåller nya eller oväntade stimuli. Det blir skadligt för individen då kroppen inte får tillräckligt med återhämtning och stressen blir långvarig. Utmattningssyndrom träder in då individen ignorerat kroppens signaler tillräckligt länge. Medicinsk yoga är en typ av komplementärmedicin och inriktar sig på hela människan, vilket är effektivt på individer som upplever stress och utmattningssyndrom. Det är en relativt nyutvecklad form av yoga men blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ska kunna tillfredsställa individens specifika omvårdnadsbehov och medicinsk yoga kan hjälpa sjuksköterskor med detta. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av medicinsk yoga som behandling för patienter som drabbats av stress och utmattningssyndrom. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Metoden ansågs lämplig då ämnet berörde olika aspekter av mänsklig erfarenhet. Sex intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som var instruktörer/terapeuter i medicinsk yoga. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Medicinsk yoga gav patienterna bättre kroppskännedom och kroppsmedvetenhet. Den medförde även att stress lindrades. Dock kunde starka känslor uppträda under ett yogapass, till exempel sorg. Känslorna uppfattades som negativa för stunden, däremot var det positivt för framtiden eftersom en bearbetning skedde. Hur snabbt effekterna uppträdde var individuellt, men regelbundenhet av utövandet var att föredra. Dock måste evidensen öka ännu mer, detta för att medicinsk yoga ska bli mer accepterat inom hälso- och sjukvården. Medicinsk yoga gav patienterna främst positiva effekter men även en del negativa. För att bibehålla effekterna krävs regelbundenhet av utövandet. Den medicinska yogans effekter måste även uppmärksammas mer inom hälso- och sjukvården.

Stress, burnout, and sleep problems are linked with negative health outcomes and are increasingly common globally and among the Swedish population. To strengthen mental health response at the primary health care level, the students of the Programme for Master of Science in Psychology give psycho-educative, CBT-based stress- and sleep treatments at health care centres in Umeå as part of their training. To understand what affects the treatment outcome, this study aimed to investigate whether burnout and sleep quality interact after a stress intervention. One hundred sixteen residents of Umeå, who went through treatment in the form of a stress school, participated in the study. The stress school treatment was delivered in four weekly sessions that lasted 90 minutes each including a break. The Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ), the Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) and the Swedish version of the Perceived Stress Scale (PSS-10) were used before and after the intervention to assess its effects. The findings of the study showed no interaction effect between burnout and sleep quality at the beginning of the treatment and burnout as a treatment outcome. At the same time, it revealed main effects for both burnout and sleep quality, showing that high level of burnout and poor quality of sleep at the beginning predict higher levels of burnout after the treatment in the stress school. These findings suggest that addressing stress and sleep problems at the beginning may be important in improving burnout treatment outcomes in stress treatments. / Stress, utbrändhet och sömnproblem är relaterade till negativa hälsoutfall och har blivit allt vanligare globalt och bland den svenska befolkningen. För att stötta vården ger psykologstudenter på Umeå Universitet, som del av sin utbildning, psykoedukativ, KBT-baserade stress- och sömnbehandlingar på hälsocentraler i Umeå. Syftet med denna studie är att förstå vad som påverkar resultatet av behandlingen genom att undersöka om utbrändhet och sömnkvalitet påverkar varandra vid behandling av stress-relaterad ohälsa. Ett hundrasexton invånare i Umeå, som fullföljde behandling i form av en stress-skola, deltog i studien. Stressskolebehandlingen levererades i fyra veckovisa sessioner som varade 90-minuter var, inklusive en paus. Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ), Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) och den svenska versionen av Perceived Stress Scale (PSS-10) användes före och efter interventionen. Studiens resultat visade ingen interaktion mellan utbrändhet och sömnkvalitet i relation till utbrändhet som behandlingsutfall. Samtidigt visade resultatet att det fanns en huvudeffekt för både utbrändhet och sömnkvalitet, då högre nivåer av utbrändhet och sämre sömn vid inledningen av behandlingen vid predicerade högre nivåer av utbrändhet efter behandlingen i stresskolan. Dessa resultat tyder på att det kan vara viktigt att ta itu med stress och sömnproblem i början för att förbättra resultaten av utbrändhetsbehandling i stressbehandlingar.

Arbetsrelaterad stress leder ofta till utmattningssyndrom och långa sjukskrivningar. Förskolan är starkt utsatt på detta område. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett instrument som med 9 summerade items och hög intern konsistens mäter den rad faktorer som samverkar till utmattningssyndrom. Förskolepedagogerna i en kommun inom Trestadsområdet besvarade KEDS samt kontrollvariabler via en enkät. De summerade svaren ( =.89) jämfördes med den valideringsstudie som låg till grund för konstruktionen av KEDS. Informanternas medelålder var 46,5 år och 95 procent av dem var kvinnor. Informanterna utgjordes av förskollärare (n = 62), barnskötare (n = 39), samt ej kategoriserade pedagoger (n= 5), totalt 106. Ett One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test visade studiens viktigaste resultat: det fanns ingen signifikant skillnad (z < .001, p >.999) mellan förskolepedagogernas medianpoäng på KEDS (Md = 29,5) och patienterna i valideringsgruppen för konstruktionen av KEDS (Md = 30). En multipel regressionsanalys visade dessutom att hög självskattad arbetsbelastning utgör en positiv prediktering av hög poäng på KEDS, med mycket hög effektstorlek (justerat R2 = .235, Cohen’s f2 > .35). Variablerna utbildningsnivå, ålder, samt tid i tjänstpredicerade inte KEDS-poäng. Hela 89,7 procent av förskolepedagogerna rapporterade resultat som indikerar begynnande utmattningssyndrom. Utifrån tidigare forskning konstaterades att arbetsgivaren står inför stora utmaningar. Den åldersgrupp som flertalet medarbetare befinner sig i är den mest svårrehabiliterade vad gäller utmattningssyndrom. Detta kan komma att medföra stora kostnader om det lämnas utan åtgärd. Antalet medarbetare per chef bland de undersökta förskolepedagogerna är mycket högre än vad Arbetsmiljöverket och Statskontoret fastslagit är möjligt för ett nära ledarskap, vilket anses vara nödvändigt för att förutse utmattningssyndrom innan sjukskrivningen är ett faktum. / Work-related stress often leads to exhaustion disorder syndrome and long periods of sick leave. The Swedish preschool system is severely exposed to this phenomenon. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) is an instrument that, with 9 summed items and high internal consistency, measures the range of factors that interact with fatigue syndrome. Preschool educators in a municipality within the Trestad area answered KEDS and control variables via a questionnaire. The summarized responses ( =.89) were compared with the validation study that formed the basis for the construction of KEDS. The average age of informants was 46.5 years and 95 percent were women. The informants consisted of preschool teachers (n = 62), preschool child minders with 2 years vocational education (n = 39), and noncategorized care givers (n = 5), a total of 106. One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test showed the most important results of this study: there was no significant difference (z <.001, p> .999) between the preschool employees median scores on 3KEDS (Md = 29.5) and the patients in the validation group for the construction of KEDS (Md = 30). In addition, a multiple regression analysis showed that high selfrated workload represents a positive prediction of high scores on KEDS, with very large effect size (adjusted R2 = .235, Cohen's f2 > .35). The variables education level, age, and time in service did not significantly predict KEDS scores. A total of 89.7 percent of pre-school educators reported results indicating exhaustion disorder symptoms. Based on previous research, it was found that the employer faces major challenges. The age group that most employees are in is the most difficult to rehabilitate in terms of exhaustion disorder. This may result in high expences if left unanswered. The number of employees per manager among the preschool educators surveyed is much higher than what the Swedish Work Environment Authority and the State Treasury have established is possible for a close leadership, which is considered necessary for predicting fatigue syndromes before sick leave is a fact.