The purpose of the study is to investigate what organizational cultural differences exist between high and low-performing elementary schools within a community. The study also aims in making differences visible between the schools' working methods around pupils with special needs. The outcome of this study may provide a better understanding of how different educational establishment, professions and schools work in ways that affect pupils' possibilities. The study has been conducted as a quantitative survey with teaching staff from five elementary schools from one community in Värmland. The survey aimed at examining the school's cultural working conditions in relation to teachers' views on support efforts and the work with students with special needs. The study then made a comparison between high and low-performing schools with these aspects. The result of the study shows that statistically there are significant differences in how high and low-performing schools establish and their working methods with action programs. The study could also show differences in which factors teachers experience have the greatest impact when pupils fail to reach the knowledge requirements. However, there was no statistically valid difference regarding the cultural aspects of the schools. The study can only demonstrate trends in cultural differences between low and high-performing schools

Syfte Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar om hur lärare i förskola och förskoleklass samverkar kring barns övergång från förskola till förskoleklass. Frågeställningar • Vilka uppfattningar finns hos lärarna om barnets övergång mellan förskola och förskoleklass? • Hur samverkar lärare i förskola och förskoleklass med varandra vid barnets övergång från förskola till förskoleklass? • Finns det faktorer som inverkar på barnets övergång mellan de olika verksamheterna enligt lärarna? Metod I studien har kvalitativ metod använts. Intervjuerna har genomförts med tre förskollärare frånförskolans verksamhet och med två förskoleklasslärare från förskoleklassens verksamhet. Samtliga respondenter är från samma kommun. Resultat I resultatet presenteras lärarnas samverkan med varandra vid en övergång. Faktorer som lärarna uppfattar påverkar hur övergången blir för det enskilda barnet handlar om lärarnas tid, ekonomi och läroplaner. Slutsatsen är att samverkan mellan verksamheterna brister vilket påverkar barnet negativt. Lärarnas samverkan och tid påverkar hur många gånger barnet får besöka förskoleklassen eller lärarna besöker förskolan. Samverkan skiljer mellanverksamheterna och det finns inga direktiv för hur en övergång ska vara.

2016 presenterades ett nytt ersättningssystem för kommuners arbete med att tillgodose ensamkommande barns behov. Systemets avsikt var att åstadkomma en kostnadseffektivisering och sänka statliga utgifter i arbetet med målgruppen. Socialsekreterare arbetar med att utreda barnens behov och bevilja bistånd för att de ska bli tillgodosedda. Studien söker efter socialsekreterares erfarenheter av ensamkommandes barns behov, hur de ekonomiska förutsättningarna har påverkat arbetet med att tillgodose behoven samt vilken betydelse det nya ersättningssystemet kommer ha i arbetet med att tillgodose behov. Insamlad empiri består av nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med målgruppen. Urie Bronfenbrenners teori, utvecklingsekologiskt perspektiv har använts som hjälpmedel för att utveckla frågeguide samt verktyg för att fördjupa analyserad empiri. Resultatet påvisar bland annat att ensamkommande barn har omfattande behov av trygga vuxna, skolgång och att behoven påverkas av omgivningen samt hur lagar utformas. De nuvarande ekonomiska förutsättningarna har legat till grund för en human linje men även utvecklat en marknad där vårdpriser överstigit kvalitén på tillhandahållen insats. Det nya ersättningssystemet är utformat utifrån att ensamkommande är självständiga vilket påverkar möjligheterna i arbetet med de resurskrävande barnen och tillsynen kan brista. Systemet kan skapa incitament för kommuner att placera fler barn enligt LVU eller motsvarande SoL. / In 2016 a new repayment systems were introduced for communes work to meet the needs of unaccompanied children. The system's intention was to achieve a cost-efficiency and lower government spending in the work with the children. Child-welfare officers work with investigate the needs of the children and grant assistance to ensure that the needs are satisfy. The study search for child-welfare officers experiences of the needs of unaccompanied children, how the economic conditions have affected the work to meet the needs and which effects the new repayment system will have in the work with meeting needs. The collected data consists of nine semistructured interviews with child-welfare officers working with the target group. Urie Bronfenbrenner's theory, developmental ecological perspective has been used as a tool for developing the questionnaire as well as a tool for analyze the empirical data. The result shows, that unaccompanied have an extensive need for safe adults, schooling and the needs are affected by the environment and how laws are formed. Current economic conditions have given possibility for a human approach, but also developed a market were care prices exceeded the quality of the provided care. The new repayment system is designed out of the idea tha unaccompanied children are independent, which affects the possibilities of working with the resource-demanding children. The system can create incentives for communes to place more children according to LVU or equivalent SoL.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar, förhållningssätt och arbetssätt som finns i arbetet med att utveckla flerspråkiga barns modersmål på förskolor i Uppsala kommun. Utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv har vi förklarat hur barnets möjligheter att utvecklas påverkas både i direkt kontakt med andra personer men också i ett större sammanhang genom kommunala eller samhälleliga aspekter. För datainsamling har vi genomfört intervjuer med rektorer, arbetsledare och enheten för flerspråkighet samt utfört en enkätundersökning för att ta reda på förskolepedagogers upplevelser och inställning till att arbeta med flerspråkiga barns modersmål.   Resultatet av denna studie tillsammans med tidigare forskning på området har påvisat att detta arbete endast realiseras i en liten andel förskolor. Det framkommer att de förutsättningar förskolepedagoger ges att realisera arbetet spelar in i huruvida utbildningen blir likvärdig för alla barn. Det framkommer i intervjustudien att det finns metoder att arbeta med flerspråkiga barns modersmål men det finns även svårigheter. Majoriteten av pedagogerna i enkätstudien är i behov av mer stöd - bland annat genom kompetensutbildning - för att med säkerhet kunna ta sig an uppdraget.

Syfte med denna studie var att undersöka några förskollärares syn på vila och återhämtning, samt studera vilka delar av den fysiska miljön som står i relation till vila och återhämtning på avdelningen. Metoderna som vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med förskollärare och observationer av den fysiska miljön på de avdelningar som förskollärarna intervjuades. Vi har i studien utgått ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell som innefattar olika nivåer om barnets närmiljö. Det innehåller micro-, meso-, exo-, makro- och kronosystemet. De huvudsakliga resultat i studien som framkommer är att förskollärarna ser vila som viktig och att förskollärarna resonerar om att barnen är i behov av fler möjligheter till vila och återhämtning. Utifrån studien resultat visas det att vila ofta organiseras på olika sätt efter lunchen. Det kan ske i form av sagostund eller andra lugna aktiviteter. Resultatet visar på att en daglig kommunikation med vårdnadshavare är av stor betydelse i förhållande till vila och återhämtning. Resultatet visar även att det fanns varierande platser där förskollärarna organiserar för barns möjlighet till vila och återhämtning i verksamheternas miljöer. Det framkommer även i intervjuerna med förskollärare att de beskriver hinder för vila och återhämtning i miljön.

Denna uppsats har som syfte att undersöka pedagogers syn på vilka problem ochmöjligheter som pedagoger i förskolan möter i arbetet med barn med autism spectrumdisorder (ASD) som är den engelska benämningen på autismspektrumtillstånd. Studien tarutgångspunkt i teorin om utvecklingsekologi som kortfattat handlar om relationer och hurolika relationer påverkar varandra. Datainsamling genomfördes med kvalitativa intervjuerav pedagoger som är verksamma inom förskolan. Det som efterfrågades var pedagogerserfarenheter och upplevelser kring arbetet med barn med ASD. Det insamlade materialet iform av intervjuer analyserades sedan med en tematisk analys. I den tematiska analysenframkom att olika faktorer är grundläggande för arbetet med barn med ASD. Dessafaktorer är tid, storlek på barngrupp, intresse, samverkan och kunskap. Dessa faktorer varde som pedagogerna i intervjun lyfte upp som grundläggande och viktiga när det gällerarbetet med barn med ASD. Genom dessa faktorer blev problemen och möjligheternasynliga i analysen.Studiens resultat visar att det som är ett problem kring arbetet med barn med ASDhandlar om att det är brist på tid, kunskap, intresse samt samverkan med vårdnadshavareoch inom arbetslag. Studien visar också möjligheterna kring arbetet med barn med ASD inämnda faktorer grundat på didaktiska strategier. Studien visar att det finns en vilja blandpedagogerna att lära sig mer om specifika diagnoser för att kunna ge de barnen en bralärandeprocess och omsorg.

Nya siffror från Skolverket visar att det aldrig tidigare gått så många barn i förskolan som nu. Idag är det nästan 490 000 barn inskrivna i förskolan, det är en ökning med 138 000 barn på tio år (Skolverket, 2014). Den genomsnittliga gruppstorleken och personaltätheten är oförändrad (a.a.). När Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 skrevs in i skollagen 1 juli 2011 ställdes det högre krav på förskolläraren.Med det här som ingångsvinkel var syftet med vår studie att synliggöra förskollärarnas arbete med barn i behov av stöd. Denna studie kommer att belysa pedagogernas insatser och då främst hur de själva resonerar kring uppdraget och vilka föreställningar de har på sitt arbete med barnen som befinner sig i gråzonen.Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare.I vår analys har vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs proximala utvecklingszon och det sociala samspelet.Resultatet presenteras utifrån tre områden som hanterar: Förskollärare resonerar kring de ökade kraven, Miljöns betydelse för barns utveckling och Betydelsefulla verktyg och erfarenheter.Slutsatsen av vår studie visar att förskollärarna känner av de ökade kraven men försöker skapa så bra förutsättningar som möjligt för de barn som är i behov av stöd.Nyckelord: Fysisk miljö, förhållningssätt, sociala samspel, utvecklingsekologi

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan.Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där elevintervjuer utförts utifrån öppna frågor som tolkats med hjälp av narrativ metod. Resultat: Undersökningen visar att bristande inflytande, delaktighet och motivation bidrar till stökiga lektioner vilket tillsammans med bristande lärarrelationer, mobbing och uppgifter som inte är individualiserade efter elevens behov samverkar när elever väljer att hoppa av skolan. Elevernas förslag till förbättringar vittnar om både verklighetsanknytning och medvetenhet om vad de själva och samhället behöver när de gäller studiemiljö och ämneskunskaper / Purpose: The purpose of this investigation is to study the experiences of school made by some students who have dropped out from school and also to study the student’s ideas of how they would like school to be in order to suggest changes in school. Theory: I have studied Uri Bronfenbrenner's theories of human ecology, Ian Hacking's theory of social construction, Marton et al´s theories of learning and and Thomas Ziehe´s desriptions regarding changes of the teacher´s position in school after 1968.. I have also made comparative studies of Joanna Giota´s investigations of connections between student´s motivation and their results in school as well as studies of Kristina Szönyi´s investigation of students´s experiences of inclusion in school.Method: I have used a qualitative method with interviews of students and used an open question “Describe your experiences of school”. To interprete the student´s answers I have used a narrative method and hermeneutic interpretation.Result: My study shows that lack of influence over the education, as well as lack of inclusion and motivation leads to noisy lessons which together with a deficient relation between the teacher and the student, mobbing and student tasks that are not on the student´s level are factors that put together lie to ground when a student decides to drop out from school. The students´s suggestions for improvements in school show that they are both realistic and well aware of what they themselves and the society need when it comes to school environment and theoretical knowledge.

I denna studie har vi undersökt förskollärares upplevelser av stress i sin yrkesroll samt hur denna stress påverkar barnen och verksamheten. Tidigare forskning visar att 80 procent av förskollärare upplever att de inte hinner med sitt uppdrag på grund av olika faktorer, vilket i sin tur påverkar barnens möjlighet till undervisning och därmed deras möjlighet till utveckling och lärande. Därför anser vi att ämnet är ett pedagogiskt forskningsproblem som är av vikt att undersöka. Resultatet samlades in genom semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare beskrev sina upplevelser av stress i förskolan. Resultatet analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Syftet med denna studie är att undersöka vad som gör att förskollärare upplever stress i sin yrkesroll och varför. Vi kunde se att förskollärarna i studien upplevde att barngruppens sammansättning och storlek, personaltäthet och vikarier var det som påverkade deras stressnivå mest. Vidare kunde vi se att den upplevda stressen påverkade barnen och undervisningsmöjligheterna. Förskollärarna beskrev att för att kunna minska stressnivån är det viktigt att ha ett bra stöd från rektor och ett gott kollegialt samarbete. / <p>Betyg i Ladok 240109.</p>

<p>Föreliggande studie behandlar ämnet barnperspektivet vid vårdnadstvister. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mödrarna uppfattade att konflikten påverkade barnen, före, under och efter vårdnadstvisten och deras uppfattning av barnperspektivet vid de samhälleliga instanserna, familjerätt och domstol. Jag utgick från följande frågeställningar: Hur såg konflikten ut vid vårdnadstvistens början? Hur beaktades barnperspektivet vid samarbetssamtalen? Hur beaktades barnperspektivet vid vårdnadsutredningen? Hur upplevde mödrarna barnperspektivet vid domstolsförfarandet? Hur uppfattade mödrarna att barnet(n) påverkades under vårdnadstvisten? Hur uppfattar mödrarna att konflikten påverkar barnets(ns) utveckling i dag? Skulle konflikten ha sett annorlunda ut, enligt mödrarnas utsagor, om föräldrarna blivit erbjudna fyra veckors medling? Studien har en fenomenologisk ansats och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer med fyra kvinnor som genomgått en vårdnadstvist. Resultatet analyserades utifrån utvecklingsekologi och anknytningsteori. Undersökningens resultat visade att tre av fyra respondenter hade en värdekonflikt, att alla tror att barnen skulle ha det bättre om föräldrarna fått medling, och att det enligt mödrarna: var barnen i fokus i samarbetssamtalen, att barnperspektivet i vårdnadsutredningarna och i domstolsförfarandet inte var i fokus och att barnen mådde dåligt under vårdnadstvisten. Resultatet visar också, utifrån mödrarnas berättelser, att det finns ett samband mellan hur barnen mår i dag och föräldrakonflikten.</p>