Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur umgänget mellan de biologiska föräldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus på vad som är bäst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjänsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rätt till sitt ursprung. Studiens resultat visar på vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. Omfånget på och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att träffa föräldern, där samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens längd bör vägas in. Det är vidare viktigt att föräldern har förmåga att fungera som förälder under umgänget. Barnets övriga nätverk spelar en viktig roll för barnet och umgänge bör ske även med för barnet viktiga personer i omgivningen. Att samarbetet kring barnet i umgängesfrågan är av stor betydelse för barnets välmående och utveckling påvisas i studien med hjälp av utvecklingsekologi. Samarbete inom socialtjänsten har betydelse till exempel för att dubbla budskap från socialtjänsten inte ska oroa barnet, dess föräldrar eller familjehem. Socialtjänsten bör vidare samarbeta med föräldern för att föräldern ska kunna utvecklas till en god umgängesförälder och med familjehemmet för handleda dem i att hur det kan vara att leva med ett barn som har upplevt svåra situationer. Slutligen har samarbetet mellan familjehem och de biologiska föräldrarna tagits upp som kanske det viktigaste samarbetet kring barnet, då barnet för att utvecklas väl behöver se att normerna i de olika föräldrasystemen kan stämma överens.

Denna studie undersöker hur elever på språkintroduktionsprogrammet upplever sin skolvardag. Studiens material utgörs av elevintervjuer, tre enskilda och två gruppintervjuer, och dessa har analyserats tematiskt. Informanterna berättar att de önskar möte, att de känner sig delvis utanför. De berättar om känslor av stress och att gå tillbaka i utvecklingen, om hur skolor i ursprungslandet skiljer sig från den skola de går i nu och hur de upplever modersmålsundervisning onödig. Studiens slutsatser redovisar att eleverna skulle gynnas av fler möten, exempelvis de möten som redan sker i skolan utanför lektionstid, att informanterna önskar mer utrymme för individuella ämnen och att studiehandledningen inte ses som särskild viktig hos eleverna. Alla informanter är positiva till lärarna, och vissa uttrycker stor skillnad i attityd gentemot lärarna i Sverige jämfört med lärarna i ursprungslandet. Modersmål och studiehandledning diskuteras och föreslås utgöra framtida forskningsfokus, med syfte att utveckla dessa.

The purpose of this study is to examine guardians' expectations of the leisure-time centers and how familiar they are with the curriculum and the after-school activities. We have used a quantitative method in the form of a questionnaire that we sent out to 2 schools. We analyzed the results with the help of Developmental Ecology, Gender Perspective, and Bourdieu's sociocultural perspective. We concluded that women are much more involved in children's schooling than men. If we look at the answers based on the gender of the respondents, we can also observe a continued strong tendency in society to place women in the social and men in the technical. We, therefore, recommend expanding the norm-critical work. It also turns out that almost half of the guardians are not aware of the curriculum chapters that concern the leisure-time center. In our opinion, the leisure-time centers need to be significantly better at communicating with the home. According to the guardians' ranking of the central content of the curriculum, the after-school center is primarily seen as an arena for development based on the children's own initiative and for social upbringing. The younger the guardians are, the more there is a shift towards preferring the former. We interpret this as a sign of society's trend to place higher demands on the individual. In accordance with previous research, adult-led activities are more often requested than free play, however, our results do not show the same significance. However, we can observe that younger guardians have higher expectations of the staff's participation than the older ones, which may be due to their own experiences in the leisure-time center.

Ett syfte med denna kvalitativa studie var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på hinder och möjligheter för familjeterapins tillgänglighet i Sverige från 1970-tal till nutid. Ett annat syfte var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på familjers attityder till familjeterapi över tid. Sju erfarna psykoterapeuter med inriktning familj- och system samt även handledarutbildning intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor.   När det gäller frågan om hur utvecklingen sett ut vad gäller hinder och möjligheter för familjeterapin i Sverige har den ett komplext svar. Det som tycks tydligt är att familjeterapins utveckling är kontextberoende, det omgivande samhället har stor påverkan. Detta belyses genom att som teoretisk grund använda Bronfennbrenners utvecklingsekologiska system som har arbetats fram till sex intervjuteman; Samhällets förändring, Från kollektiv till individ, Forskning, evidens och Socialstyrelsen, Familjeterapins utveckling, familjens förändring över tid samt Familjeterapi och tydlighet. Den rådande samhällssynen på människan påverkar den politiska styrningen vilket har betydelse för vilket utrymme familjeterapin lyckas ta eller inte.   Familjers attityder till familjeterapi handlar om, förutom det omgivande samhällets påverkan, även om familjeterapeuters attityder till familjer. Familjers attityder påverkas också av hur familjeterapeuter tydliggör familjeterapi.

Området kriminalitet och brott är ett väl diskuterat ämne i dagens samhälle. Då unga begår brott finns idag fler olika insatser inom det sociala arbetet, exempelvis inom öppenvården där unga personer kan få hjälp genom ungdomsbehandling, kontaktperson, familjebehandling, socialsekreterarstöd och Sociala insatsgruppen (SIG). Inom slutenvården kan placeringar på HVB-hem och SIS bli aktuella inom det sociala arbetet. Åström m.fl. (2013) beskriver att det upplevs som svårt för socialsekreterare att hitta rätt och framför allt matchande insatser som står i paritet till ungdomarnas behov. Brottslighet och kriminalitet som socialt problem medför stor orolighet och otrygghet för medborgarna, bidrar till samhällsekonomiska utmaningar och hotar rättssäkerheten i samhället. I den politiska debatten debatteras huruvida exempelvis straffskalorna för kriminella handlingar ska höjas och vilka effekterna det skulle bli av en sådan lagreglering, vilket i sig är en viktig fråga. Dock är detta i ett skede när brottsligheten redan utvecklats hos en individ, en reaktiv handling från samhället, och behandlar inte roten till problemets uppkomst, vilket i stället skulle vara ett proaktivt försök att genom socialt arbete tidigt se och bemöta riskfaktorer för ingången i kriminaliteten. Av dessa anledningar pekar forskningen på ett än större behov kring att de samhälleliga resurserna dels fortsätter utveckla de nuvarande insatserna som finns inom det sociala arbetet, dels att ekonomiska resurser behöver öronmärkas till det förebyggande arbetet i tidigt skede för att samhället inte ska utmanas med att försöka släcka bränder i framtiden. Därav syftar vår studie till att försöka förstå vilka riskfaktorer som är, sett ur tidigare kriminellas egna erfarenheter, bidragande till ingången och engagemanget i en kriminell livsstil. Genom semistrukturerade intervjuer med sex tidigare kriminella har studien kartlagt vilka insatser som intervjupersonerna själva anser behövs, i det förebyggande arbetet med denna problematik. Vårt syfte och våra frågeställningar har besvarats och analyserats med hjälp av tidigare forskning inom området samt genom vår valda teori, den utvecklingsekologiska teorin. Vårt resultat och vår analys har bland annat uppmärksammat att våra intervjupersoner haft många olika riskfaktorer, gällande sig själva och sin närmiljö, för tidig ingång i kriminalitet som tillsammans skapat en kumulativ effekt och påverkat deras utveckling negativt. Vi har även upptäckt att avvikande beteenden hos barn och ungdomar kan innebära en risk för ingång i kriminalitet vilket bör förebyggas genom att bemöta individens behov. Även skolan och föräldrarnas samspel är viktig och de behöver inkludera, se och höra elevernas/ barnens behov för att bidra med trygghet, kärlek och en känsla av samhörighet.

Studiens syfte är att studera de bakomliggande sociala faktorerna som kan bidra till utvecklingen av datorspelsberoende. Studien genomfördes kvalitativt genom att intervjua fem personer som själva ansett sig vara datorspelsberoende. Tidigare forskning som berört detta ämne har handlat om hur användare påverkas av spelet, och inte vad som lett fram tillatt det intensiva spelandet påbörjades. Som teoretisk utgångspunkt för studien valdes den utvecklingsekologiska modellen som användes för att studera individen utifrån ett mikro-,meso-, exo-, makroperspektiv. Våra data visar resultat främst på en mikronivå där vi fann att en problematik på denna nivå fanns genomgående för samtliga informanter. Vi fann också att datorspelsberoende passar in på de kriterier för beroende som satts upp av American Psychiatric Association trots att datorspelsberoende inte ingår i de erkända beroendena.

The aim of this study was to use stories from three people who previously lived in homelessness to increase the knowledge of the social network's impact on the process of exiting homelessness. In order to answer our questions, whether the social network facilitated or hindered the way out of homelessness, we have used a narrative method to take advantage of these person's life stories. As a theoretical perspective, we used the ecology of human development, based on the idea that human development occurs in interaction with their environment at different levels. Results showed those interviewees' networks had a significant impact on their path out of homelessness and that these relationships both facilitated and hindered this process. At the same time, these relationships affected our interviewees in different ways and were found in various areas of life, which indicates that there is more than one way out of homelessness. However, common patterns emerged in these stories that said that the relationships facilitated consisted of those who have supported and encouraged our interviewees in their way out of homelessness. While hindering relations consisted of those who disbelieved in the interviewees abilities and not supported when needed most.

Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet är att undersöka hur olika professionsföreträdare för yrken närliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföreträdare nära förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förväntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. Därtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lära och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta personer. Intervjuer och styrdokument har bearbetats fenomenologiskt så att essensen av det sagda och skrivna tagits fram. Resultatet visar på förväntan på att förskolan tar en aktiv roll i arbetet för barn som upplevt trauma. Förskolans omgivning önskar enligt intervjupersonerna ett mer tillitsfullt samarbete mellan förskolepersonal och vårdnadshavare. Likaså efterlyses ett förebyggande hälsoarbete mellan deltagarnas egna professioner och  förskolepersonal. Ett inslag av misstro mot förskolepersonal blandas med tilltro till förskolan som potentiell arena för positiv samhällsutveckling. Resultatet analyseras först i jämförelse mellan intervjuer och styrdokument. Därvid framkommer att intervjupersonernas förväntan på förskolan är i samklang med styrdokumentens uppdragsbeskrivning. Samverkansupplevelserna analyseras utifrån Danermarks teori för samverkanskvalitet vilket visar på samverkansbrister i styrning, struktur och samsyn enligt intervjupersonernas upplevelser. Ett tänkt barn sätts som fallstudie in i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, som belyses med Ungars, Ghazinours och Richters resiliensteori. Då synliggörs hur intervjupersonernas upplevelse av samverkan kring barn som erfarit trauma berör hela barnets utvecklingsekologiska sammanhang. Analysen visar att kvalitativ samverkan är en förutsättning för att barnet ska ta sig ur ett posttraumatiskt stress-syndrom. Det samhälleliga uppdraget för förskola och nätverk blir att ge barnet många användbara verktyg och tillfällen för att ta sig genom kaos till fortsatt utveckling och lärande.

Syfte Syftet med uppsatsen är att försöka få reda på ny kunskap om vad som kan vara den optimala miljön för en fotbollsspelare på pojksidan. Tanken med studien är också att jämföra hur kulturen i Stockholm och Halmstad ser ut gällande prestige, högsta serie, selektering, specialisering, föräldrar, värdering av att vinna i ung ålder, tränarens roll, faciliteter och vad har föreningarna för möjlighet gällande träningstimmar (bilaga 4). Dessa faktorer kan vara avgörande i varje individs utveckling. Frågeställningar Vad är en optimal miljö för en pojkfotbollsspelare att utvecklas i? Vad är skillnaderna och likheterna mellan miljön i Stockholm och Halmstad? Metod Detta är en kvalitativ studie bestående av intervjuer med en semistrukturell intervjuguide. Tre spelare från Stockholm och tre spelare från Halmstad har intervjuats och de svar som framkommit har analyserats och diskuterats med hjälp av tidigare forskning inom ämnena: faciliteter, familj, tränare, filosofi & kultur, skador, status i skola och nyckeln till framgång. Resultat Resultaten visade på att alla individer är olika, och att det som hjälper en person att slå igenom och ta sig till landslaget kanske inte fungerar för en annan. Flertalet intervjupersoner har lyft familjen som den viktigaste faktorn för att de ska ha lyckats, medan andra har lyft fram deras inre motivation som den avgörande faktorn för deras fotbollsspelande. Gällande plantider så fanns det betydligt fler i Halmstad än i Stockholm sommartid, men under vintern så var det Stockholm som hade flest tider och detta berodde på tillgängligheten till konstgräsplaner. Slutsats I studien så har svaren från intervjupersonerna analyserats och mikrosystemet var den delen som ansågs vara viktigast av stegen ur utvecklingsekologin. Då genom att du måste känna en trygghet i den närmiljö du har. Att hela tiden känna att du kan lita på någon och få feedback från dessa personer. Detta kan både fälla eller stärka en spelare. Vissa spelare passar bättre in med mer regler medan andra passar in med fria tyglar. Här gäller det för spelarna att hitta sin egna väg att gå. De andra nivåerna påverkar givetvis också människan, men i den här studien fann vi mikronivån den viktigaste nivån.

The purpose of this study was to investigate social workers professional experiences of social services statutory responsibilities to provide advice, support and other help to foster families. Furthermore, the purpose was to analyze what factors and conditions that affects social workers ability to provide adequate support. According to both inter-national and Swedish research foster parents are asking for more support. We became curious about how foster care secretaries in Sweden give support. To get this infor-mation we had three focusgroup interviews with a total of twelve social workers. Our three focusgroups were located in municipalities in southern Sweden. The interviews were transcribed and coded for our results. The theoretical perspective we used were Urie Bronfenbrenner's theory about the ecology of human development and the perspec-tive about risk- and protection factors. The study shows that they have quite few sup-port methods to offer the foster homes and the lack of resources (time, education and economy) and vague guidelines are two factors that affects the social workers ability to provide adequate support. Although social services becomes the deputy parent of the foster child and are one protection factor in the child's life, the social services does not receive much attention in forms of for example further education.