Veckobrev från grundsärskolan analyseras. Syftet är att undersöka hur grundsärskolans kunskapsuppdrag synliggörs genom beskrivningar av undervisningen i veckobrev samt hur dessa kan stärka samverkan med vårdnadshavarna. Forskning om föräldrasamverkan och kommunikation med vårdnadshavare lyfter fram att veckobrev kan vara ett redskap för att stärka samarbetet med hemmet kring elevernas lärande. Veckobreven analyseras med en kvalitativ textanalys som undersöker deras innehåll, intertextualitet och relationsskapande uttryck. Dessutom används grundsärskolans kursplaner som ett verktyg i analysen av texterna. Analysen visar att veckobreven både informerar om pågående arbetsmoment och lyfter fram att man verkligen arbetar i skolan. Detta förstås som att breven också fyller en funktion för att legitimera grundsärskolan som skolform. Kommunikationen kan förstås både som uttryck för partnerskap och isärhållande i relationen mellan specialläraren och vårdnadshavarna.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och elever kan arbeta med Ipads i undervisningen i grundsärskolan, vad elever och pedagoger tycker om att arbeta med Ipad i undervisningen och om Ipads kan vara ett lämpligt digitalt verktyg i undervisningen och som stöd för kommunikation för elever med en utvecklingsstörning. Undersökningen är av kvalitativ art och intervjuer gjordes med både pedagoger och elever i klassen. Flera observationer gjordes av undervisningen. Slutsatsen av studien visar att pedagogerna är positiva till att eleverna på grundsärskolan arbetar med Ipads och att Ipad kan vara ett bra pedagogiskt verktyg för elever med utvecklingsstörning på särskolan med många variationsmöjligheter.

This study has examined how teachers in primary education with experience of inclusion look on inclusive education. The study was based on the concept of inclusion and how it is made possible in primary school. The study was conducted using semi-structured qualitative life-world interviews with three teachers in primary education with included pupils with learning disabilities in their class. The results show the complexity of having a pupil with learning disabilities in class. To interpret, follow and then assess under two syllabuses are seen as difficult. That even to know how teaching should be designed according to the special school curriculum, is seen as a challenge. Teachers agree on the need for support, help and adaptation in the form of trained assistant, a financial position that allows material purchasing, and that their special educational knowledge needs to be deepened. It highlighted a shortage of special education teachers and teachers do not show clearly which special educational perspective they assume in their teaching, as they may be situation-bound.

Särskolan är idag en skolform för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om och fördjupad förståelse för hur tillhörighet till särskolan kan upplevas och påverka identitetsutveckling hos elever med lindrig utvecklingsstörning. Studien är kvalitativ med hermeneutisk ansats och bygger på semi-strukturerade intervjuer med elever i gymnasiesärskolan. I studien framkommer att eleverna i gymnasiesärskolan upplever tillhörigheten tudelat. Samtidigt som särskolan upplevs som en trivsam och trygg miljö, positiv för social delaktighet och kunskapsmässig utveckling upplever de en skam och sorg över tillhörigheten som de därmed försöker att hemlighålla. Det framkommer även att tillhörigheten till särskolan kan påverka identitetsutvecklingen både positivt och negativt. Då den genom att vara anpassad efter elevens förutsättningar kan bidra till en positiv självbild kan den också bidra till identitetsförvirring då eleven för omgivningen hemlighåller tillhörigheten och därmed inte fullt ut kan ta till sig identiteten som elev i särskolan.

Syftet med studien var att undersöka vad som krävs för att specialläraren med inriktning utvecklingsstörning ska kunna skapa ett samarbetsklimat inom teamet som ger optimala förutsättningar för elevernas lärande och utveckling. Arbetet har utgått från tidigare forskning kring ledarskap i skolan, träningsskolans pedagogiska praktik och betydelsen av delaktighet och samarbete i arbetslivet. Ett historiskt avstamp har gjorts utifrån synen på hur utvecklingsstörning utvecklats, samt hur särkolan vuxit fram.  Studien har utgått från ett kvalitativt perspektiv, där jag genom en fenomenologisk ansats sökt förståelse kring speciallärarens roll som teamledare. För att undersöka hur speciallärarens sätt att leda och fördela arbetet inom personalteamet kan påverka ansvarsfördelningen, känslan av sammanhang och därmed även möjligheterna till måluppfyllelse för eleverna har jag genomfört gruppintervjuer av befintliga personalteam. Det förväntade resultatet har begränsats till en förståelse kring förhållandena i de grupper jag studerat, varmed allmängiltiga slutsatser inte kunnat dras. Teoretiska ansatser har hämtats från professionsteori, praktisk kunskap, Goffmans rollteori, Foucaults maktaspekt och Antonovskys tes om känslan av sammanhang. Resultatet av studien visade att det inom samtliga team fanns forum för gemensam planering och en tydlig ansvarsfördelning mellan teammedlemmarna, där specialläraren hade en given roll som ledare för såväl elevassistenter, som fritidspedagog. I samtliga team uttryckte teammedlemmarna att de kände sig delaktiga i den gemensamma planeringen, genomförandet och utvärderingen av undervisningen. Det som skiljde teamen åt var den tid teamen hade till förfogande för den gemensamma planeringen, samt djupet av teammedlemmarnas delaktighet. I analysen av resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna framstod att orsaken till att det kan uppstå samarbetsproblem inom särskolans personalteam kan vara en begränsning i synsättet från samhällets, såväl som verksamheternas sida kring professionsbegreppet inom grundsärskolan. I studien framkom att vi behöver en vidare syn på vad profession innebär, för att bättre kunna se och ta vara på den verkliga kompetensen inom teamet. Professionen bör innefatta alla de som arbetar yrkesmässigt tillsammans. För teamen jag intervjuat skulle detta innebära att professionsbegreppet inte bara skulle inrymma speciallärarna, utan även innefatta övriga teammedlemmar. Genom ett mer omfattande professionsbegrepp skulle samtliga yrkesgrupper kunna mötas av såväl förväntningar som krav, varmed hela teamet under speciallärarens styrning och handledning skulle kunna utveckla en optimal undervisningssituation för eleverna. Vid diskussionen av resultaten framkom att för att de mest gynnsamma förutsättningarna för elevernas utveckling ska kunna uppnås, krävs att skolledningen skapar förutsättningar för teamet att mötas. Specialläraren bör vara trygg i sig själv för att kunna ta tillvara på teammedlemmarnas kompetens och kunna leda dem i att fokusera på elevernas mål enligt läroplan, skollag och aktuell forskning. Ytterligare en förutsättning för det goda samarbetet i teamen visade sig vara att speciallärarna, såväl som de övriga medlemmarna i teamet känner sig bekräftade i det arbete de utför.

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse samvaron och relationerna på Träffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och välmående. Då med uppmärksamheten riktad särskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhämtat vårt empiriska material. För att besvara vår frågeställning har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T. Scheffs sociala band, R. Collins interaktionsritualer samt E. Goffmans teori om stigma. I vår analys diskuterar vi gemenskapens betydelse, vad gemenskapen innehåller, dess positiva konsekvenser, identifikation och stigma samt empowerment och brukarnas plats i dagens samhälle. Resultatet av vår studie visar att Träffpunkten/Öppen Bas i större eller mindre utsträckning fyller en funktion för alla våra respondenter. De individer vi har intervjuat har alla olika bakgrund och social situation, med en funktionsnedsättning som gemensam nämnare. För någon innebär Träffpunkten/öppen Bas ett mål mat, medan andra värdesätter den gemenskap som erbjuds. Träffpunkten/Öppen bas är en samlingsplats som ger brukarna tillfälle att komma hemifrån och delta i en social gemenskap på jämlika villkor, något som hos flera brukare givit positiva utslag även i deras vardag utanför Träffpunkten/Öppen Bas.

The value of knowledge and the role of subjects have been questioned in recent years. Research shows that students need knowledge through subjects that develop their ability to participate in our society, economy and democracy. Acquisition of knowledge has to be an ongoing process where students learn how to learn by practicing how to reflect, critical thinking, practice problem solving and to set up hypotheses. The PISA report shows students skills in mathematics, science and reading. Research of today are concerned that the PISA report will undermine today’s view of what knowledge is.   The aim of this study is to examine how students with learning disabilities in special school experience their education, their view of knowledge and how they experience their own progress in learning and acquisition of knowledge. The study also views how the education mirror their self-esteem.   Data were gathered through interviews with students in an upper secondary school for students with mild learning disabilities. Theory analysis is based on Dewey´s theories of education and Moira von Wright´s reconstruction of G.H Mead´s theory about human intersubjectivity. Hermeneutic analysis were used for understanding of gathered data.   The outcome of this report is that students aim to learn is for a meaningful future and they wish to get a job and earn money. Important knowledge is mainly mathematics, Information Technology and language skills.  Also to follow rules and social skills are important knowledge. There are traces of awareness in the students answers of skills of knowing that learning is an ongoing process and the importance of acquire information. The students strongly connect acquisition of knowledge to school situations. The study also shows lack of expectations from the surrounding society and in one view of self, there is a separation from themselves and important knowledge. This study also shows that the interviewed persons are aware of that others value their knowledge and that has affected their self-esteem positively.

Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om elevassistenternas uppdrag inom särskolan, genom att lyssna till, jämföra och analysera speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenters utsagor kring undervisningen inom gymnasiesärskolan. Drivkraften bakom studiens inriktning utgår från forskarens upplevelser inom såväl lärar-, som elevassistentrollen. Elevassistentrollen är komplex, men samtidigt viktig. Forskaren var nyfiken på hur samarbetet mellan professionerna såg ut i gymnasiesärskolan. Arbetet har utgått från tidigare nationell och internationell forskning kring bland annat elevassistenters roll, utbildning och funktion i undervisningen. Studien utgick från kvalitativa metoder, där forskaren genom kvalitativa forskningsintervjuer sökte olika aspekter av informanternas bild av omgivningen kring elevassistenters uppdrag, vad elevassistenter bidrog med till undervisningen samt hur samarbetet mellan speciallärare med inriktning utvecklingsstörning och elevassistenter ser ut. Det teoretiska ramverk som studiens resultat har tolkats utifrån är Säljös (2016) beskrivning av sociokulturellt perspektiv, med betoning på begreppen mediering och situerat. Resultatet av studien visade att uppdraget för elevassistenter var mångfacetterat och handlade om både omsorgsuppgifter och pedagogiska uppgifter. Resultatet visade även att elevassistenten bidrog med teckenstöd, förflyttningar mellan aktiviteter och genom att stötta eleverna vid pedagogiska uppgifter. Även samarbetets förutsättningar belystes i resultatet och det beskrivs att god personkemi professionerna emellan var avhängigt för att samarbete skulle fungera optimalt. Resultatet påvisade också att det skilde sig markant åt mellan elevassistenter och speciallärare vad gällde uppskattning av kollegor. Samtliga speciallärare kände uppskattning i någon utsträckning, medan ingen av elevassistenterna upplevde uppskattning på sin arbetsplats. Resultatet från studien beräknas inte bidra med generell kunskap eller allmänglitliga slutsatser, men kan ge en fingervisning kring hur det kan se ut i gymnasiesärskolan.

No description available.