Syftet med det här examensarbetet är att belysa hur grundskolans personal enligt nu gällande skollag (2010:800) uppfattar att de kan erbjuda elever med autism en likvärdig utbildning. Jag har undersökt personalens syn på elevernas behov samt vilka möjligheter och hinder de ser för att erbjuda en adekvat undervisning som eleverna är i behov av. För att undersöka syftet har jag gjort en kvalitativ undersökning med hermeneutisk ansats samt använt mig av intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag har intervjuat personal som arbetar med elever med autism i en grundskola i en kommun i södra Sverige. I och med den gällande skollagen (2010:800) har barn med autism utan diagnostiserad utvecklingsstörning inte rätt att bli mottagna i särskolan, vilket var möjligt tidigare. Det innebär att de här eleverna idag tillhör grundskolan och läser utifrån grundskolans styrdokument. Den teoretiska ramen jag har använt mig av för att analyser mina resultat är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska system och dessutom har jag använt mig av Wings (2012) symtomtriad för att förklara pedagogernas uppfattning av elevernas behov. Jag har kommit fram till att personalen uppfattar att elever med autism har behov av trygghet, tydlighet, flexibilitet, hjälp att tolka samt förutsägbarhet för att förstå sin omvärld. Personalen uppger att de har stora möjligheter att anpassa verksamheten för att eleverna ska få en likvärdig utbildning. Det som däremot ses som hinder är tiden, läroplanen, bristande kompetens och sociala sammanhang. Det här ställer stora krav på kunskaper hos grundskolepersonalen idag vilket både min studie och litteraturen pekar på

Sammanfattning Dans har funnits i olika former och kulturer sedan urminnes tider och har värdesatts av människor genom historien. Även idag är dans en central del av idrottsundervisningen i skolan. Trots detta visar forskning att momentet utförs ytterst sparsamt i ämnet idrott och hälsa då dans har visat sig vara problematiskt och medför flera didaktiska utmaningar för lärarna. Den forskning som gjorts inom dansundervisningen har främst utförts på grund- och gymnasieskolan. Grundsärskolan har näst intill exkluderats trots att kraven på dansundervisning nästan är identiska med de övriga skolformerna. Uppsatsens syfte är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka idrottslärares erfarenheter av dansundervisning i grundsärskolan. För att kunna besvara syftet har följande frågeställningar används: Vilket innehåll använder idrottslärare vid momentet dans i grundsärskolan? Hur bedriver idrottslärare dansundervisningen i grundsärskolan? Varför undervisar idrottslärare dans i grundsärskolan? Vidare avser studien att diskutera resultatet i termer av elevers meningserbjudande om dans. För att kunna skapa en förståelse för idrottslärarnas didaktiska val av innehåll och hur dessa val påverkar elevernas lärande i termer av meningserbjudande har en didaktisk teori med pragmatiska inslag används. Studiens datainsamlingsmetod vilar på semistrukturerade intervjuer av fem idrottslärare som arbetar inom grundsärskolan. Resultatet av studien visar att lärarna ställs inför olika didaktiska val när det kommer till dansundervisningen i grundsärskolan. Dock visar studien att lärarna generellt sett är positiva till dans och att de använder momentet som en central del i undervisningen. Främst är det den friare formen av dans som präglar undervisningen då den anses vara lättare för eleverna att ta till sig och lättare för läraren att anpassa efter varje elevs egna förutsättningar. Vidare visar studien att dansundervisningen främst används för att motivera eleverna till fysisk aktivitet då dansen bidrar till rörelseglädje. Själva kvalitén i rörelserna ses som mindre viktiga, det är snarare den medryckande och motivationshöjande känslan som lärarna vill förmedla. Sett utifrån tidigare forskning, på grund- och gymnasieskolan, är dans som kulturell uttrycksform en relativ stor del av det meningserbjudande som lärarna delger eleverna, vilket inte är fallet i den här studien. Det meningserbjudande som eleverna istället erhålls är möjligheten att förstå och uppleva dans som en individuell uttrycksform, en fysisk aktivitet, ett naturligt sätt att utveckla koordination och motoriska färdigheter, samt att dans kan förstås som en livslång aktivitet.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll på dessa verbaliseringar genom ett s.k. tänka-högtprotokoll, är det möjligt att undersöka hur tänkande går till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ”vanlig” verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivåer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmåga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie är att utveckla en tänka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning. De Tänka-högtprotokoll som tas fram analyseras för att undersöka om det är möjligt att använda verbaliseringen som metod för att studera strategier hos personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ studie genomfördes med nio deltagare med lindrig utvecklingsstörning, tre kvinnor och sex män, i åldern 27-45. Deltagarna fick lösa en uppvärmningsuppgift, bestående av 13 bilder, och en huvuduppgift, bestående av 7 bildserier. Huvuduppgiften var att sätta ihop fyra till fem bilder till ett händelseförlopp och samtidigt verbalisera sina tankar. Analysen pekar på att metoden fungerar hos personer med lindrig utvecklingsstörning, då sex av deltagarna ligger på önskad verbaliseringsnivån, dvs. nivå 2. Vad gäller strategier finns indikationer på att några av deltagarna bryter ner det komplexa problemet till mindre delar för att hitta lösningen.

This thesis focuses on how librarians describe their work towards users with intellectual disabilities which is a priority group in the control documents for the public libraries. These aims for the user group are to be found in The Swedish library Act, Swedish Agency for Accessible Media (MTM) and Swedish Arts Council and they make up the foundation for this study. The aim of this thesis is to gather knowledge about how to get users with intellectual disabilities to get included and feel welcomed in the library. Three main questions were asked: How does the six librarians in our thesis describe their work towards users with intellectual disabilities? Which challenges does the librarians experience? How do the librarians deal with the identified challenges? In this study qualitative interviews were accomplished with librarians from six different public libraries. M. K. Buckland´s Access to Information (in Information and information systems 1991) was partly used as a model to analyze our empiric material. Buckland, who has a long and solid library background in his profession, identifies six types of barriers and how to overcome the challenge of getting access to information. The results show that collection development is a priority for the libraries and also suitable in four of Buckland´s six barriers of access to information. One conclusion is that several librarians in the study felt content with their efforts since they had a good book collection for the user group. Three other factors that had high priority for the librarians were cooperating with external organizations, programs on the library especially suited for the user group and doing outreaching work to get the user group to come the library.

Denna studie är en kvalitativ studie, som syftar till att få syn på lärandet och skolutvecklingens betydelse, för lärandet i grundsärskolans inriktning mot träningsskola och gymnasiesärskolans individuella program. Studiens empiri är insamlad genom fokusgruppsdiskussioner i grundsärskolan med inriktning träningsskolan och gymnasiesärskolans individuella program. Undersökningsgruppen består av personal som är verksamma i de båda skolformerna. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats i relation till bakgrundslitteraturen för att därefter presenteras i temaområden utifrån studiens två frågeställningar: Hur diskuterar respondenterna runt olika perspektiv på lärandet och hur diskuterar respondenterna runt skolutvecklingens betydelse för lärandet?   Resultatet visar att respondenterna menar att allt är ett lärande och det sker ett lärande i alla situationer under hela dagen. Lärandet sker individuellt och det handlar om att personalen har ett förhållningssätt som utgår från individuella anpassningar eftersom elevernas förutsättningar är så olika där behovet av stöd kan vara varierande. En annan aspekt på lärandet är att det handlar om den enskilde personalens kunskapssyn. Att skapa ett lärande handlar om att skapa relationer och detta kan ske genom att ge grupptillhörighet för eleven. Kommunikation framträder som en viktig grund för lärandet och det anses därför viktigt att personalen har kunskap om alternativ, kompletterande kommunikation samt kommunikationsstödjande IT-teknik. Ovanstående medför en specialpedagogisk konsekvens på grund av att det kan vara av ekonomiska eller organisatoriska skäl som ger förutsättningar för vilka elever som ska få tillgång till IT och olika hjälpmedel som stödjer kommunikationen. Respondenterna framhåller att trygga och långvariga relationer mellan elev och personal är viktigt vilket leder till att gruppsammansättningar bör vara över tid.   När det gäller skolutvecklingens betydelse för lärandet visar resultatet att samverkan och samtal är i fokus.  I studiens resultat ser vi att förutsättningar för möjligheter till samtal är beroende av vilken syn och struktur som ledning och rektorer skapar. Samtal som syftar till att skapa samsyn anses viktigt både inom arbetslaget och mellan olika verksamheter, enligt respondenterna. Samsyn kan ses som en grund för att skapa ett gemensamt förhållningssätt och metoder för att ge eleverna möjlighet till goda förutsättningar för kunskapsbildning.

This study aims to investigate primary school teachers' perceptions of mainstreaming pupils in special needs to distinguish obstacles and the teachers’ perspective on pupils’ differences. Through qualitative interviews with a phenomenographical approach, four teachers' perceptions about individual integration obstacles and opportunities have been analyzed. The result has been sorted into description categories to visualize different aspects of obstacles and opportunities for individual integration. These are then analyzed on the basis of perceptions of pupils' differences in order to distinguish between the teacher's perceptions of pupils in special needs and inclusion and segregation. From an inclusive perspective, all teachers emphasize the social benefits of individual integration. The teachers' perceive individual integration as an opportunity to normalize differences and disabilities. At the same time, teachers perceive that individual integration requires including values in the classroom. Three of the teachers perceive the knowledge-sharing of specialists as more effective in the lesser teaching group. Three of the teachers perceive that teaching of SEN pupils requires individualized tuition and that a shortage of resources constitutes an obstacle for individual integration. The teachers' perceive individual adaptation as a balance between knowledge-orientation and social participation in the classroom. At the same time, they recognize that this adaptations also benefits other pupils. Analysis based on inclusive and compensatory perspectives on pupils 'differences shows that the teachers' perceptions varies and that none of them can be said to represent one perspective. There are both compensatory and critical perspectives in all teachers' perceptions. My analysis shows a connection between teachers' compensatory perceptions and the experienced lack of resources as an obstacle to individual integration while an inclusive view tends to lead in to less material and more value-focused challenges.

Syftet med den här studien var att undersöka hur musiklärare inom grundsärskola och gymnasiesärskola beskriver sitt arbete med elever med annat modersmål än svenska i ämnet musik. Fyra, inom särskola verksamma, musiklärare intervjuades och deras utsagor analyserades enligt fenomenografins regler. Resultatet visade att vissa saker är generella för alla elever i särskola och andra är specifika för elever med annat modersmål än svenska. Lärarna som deltog i studien gör inga större förändringar i sin didaktik beroende på vilket modersmål eleven har. Däremot görs ofta individanpassningar för att så många elever som möjligt ska kunna delta i undervisningen efter sina förutsättningar. Musiksalen är en plats där elever får utvecklas på både det musikaliska planet och inom andra områden. Lärarna arbetar med att skapa ett tryggt rum där eleverna ska få uppleva hur det känns att lyckas. För elever med annat modersmål än svenska kan musikundervisningen bli ett tillfälle då de kan få känna sig mer likvärdiga med sina klasskamrater än i teoretiska ämnen.

Denna uppsats bottnas i vår, som verksamma lärare på gymnasiesärskolan, upplevelse av stigmatisering hos elever på nationella gymnasiesärskolan. Syftet har varit att undersöka om och hur verksamma lärare gymnasiesärskolan upplever stigmatisering hos elever som nyligen blivit placerade på gymnasiesärskolan och hur det påverkar elevernas identitet, lärande och framtidsutsikter. Gymnasiesärskolans historia och funktion kategoriserar in elever som intellektuellt funktionsnedsatta vilket erbjuder ett historiskt grundat och samhälleligt förankrat Stigma. Empirin har samlats in via kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i gymnasiesärskolan. Empirin har sedan analyserats med hjälp av Goffmans teori om Stigma. De huvudsakliga resultaten från studien var att stigmatisering upplevs förekomma och att stigmat främst kopplas till institutionen särskola, vilket i sin tur upplevs grunda sig i samhälleliga förväntningar, normer och bristande förståelse för särskolan. Detta leder till en krock med elevernas självbild som i sin tur begränsar elevernas lärande och framtidsutsikter.

Alla människor har rätt till en fungerande kommunikation. Det är med hjälp av kommunikationen människan skapar tänkande, relationer och utveckling. Utan en fungerande kommunikation minskar möjligheterna till fullt deltagande i sitt liv och sin omvärld. Personer med intellektuell funktionsnedsättning är oftare utsatt för problematik inom just kommunikationsområdet då de många gånger inte kommunicerar på samma sätt som personer utan intellektuell funktionsnedsättning. Dessa elever har dessutom större kognitiva svårigheter som medför att inlärning och utveckling är begränsad. Det finns risker med att elever med intellektuell funktionsnedsättning inte får möjlighet till den kommunikation och kommunikationsutveckling de har rätt till. Det kan påverka den kognitiva utveckling och deras möjlighet att påverka sina egna liv.  Följande studie har inriktat sig mot gymnasiesärskolan och enligt läroplanen Gysär 13 ska alla elever ges de förutsättningar som krävs för att kunna utveckla och bibehålla en fungerande kommunikation. För att uppnå studiens syfte har åtta lärare på gymnasiesärskolan intervjuats i syfte att ta reda på hur de arbetar med kommunikation, kommunikationshjälpmedel och vad de anser främjar en god kommunikationsutveckling för att eleverna ska kunna bli aktiva deltagare och medskapare av sina egna liv. Dessutom undersöks vilka implikationer kommunikation eller bristen på kommunikation kan få för den enskilde eleven. Studien visar bland annat det finns ett brett användande av kommunikativa hjälpmedel bland elever och lärare på gymnasiesärskolan. Detta till trots upplever lärarna att det finns behov av utveckling inom området. Många elever ges inte de möjligheter de har rätt till på grund av brist på kunskap och samsyn hos personalen och organisationen i stort. Respondenterna lyfter vikten av tydliga kartläggningar och utbildning av personalen som framgångsfaktorer i det fortsatta arbetet.

Syfte: Föreliggande studie syftar till att undersöka hur vuxna personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning beskriver sin förståelse och upplevelse av hälsa. Vad lägger de själva in i begreppet hälsa och hur får de sedan in hälsoperspektiv i sin vardag. Intresset ligger även i att kunna beskriva vad det finns för positiva och negativa faktorer som de upplever påverkar deras upplevelse av hälsa. Frågeställningar:•Vilken betydelse har hälsan enligt vuxna personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning?•Finns det något som de tycker är viktigt för att de ska kunna må bra?•Har de fått lära sig något om vad man själv kan göra för att må bra? Metod: Den kvalitativa ansatsen är huvudmetod och det fenomenologiska tankesättet har använts. Enskilda intervjuer är huvudinsamlingsmetod. Studien bygger på tio intervjutillfällen med personer som har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Respondenter kommer från två olika grupper. Den ena gruppen kallas för mammor i vuxenhabilitering och den andra unga vuxna inom daglig verksamhet. Resultat: Studien beskriver vad personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning lägger in i begreppet hälsa, vad de anser vara viktigt för att kunna må bra, vad dessa personer identifierade för orsaker till ohälsa, samt hur de försöker leva ett mer hälsosamt liv. Studiens resultat överensstämmer med en del tidigare forskning kring målgruppen som visar att hälsa uppstår i en interaktion mellan en individ och hans omvärld. Studien visar också att det är meningsfullt med olika insatser som kan öka kunskap och påverka beteendet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt uppmuntrar den till att fortsätta med de utbildningar som redan finns för denna målgrupp, exempelvis inom FUB (Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning), men även att starta fler nya projekt för att både uppmärksamma gruppen och stärka den enskilda individens självkänsla och självförtroende, något som bidrar till större delaktighetsförmåga. / Objective: This study aims to investigate how adults with mild intellectual disabilities describe their understanding and experience of health. How do they describe the concept of health themselves and how do they then see their health in perspective in their everyday lives? There is also even an interest in being able to describe both the positive and the negative factors which affect their experience of health.Issues: •What does health mean for adults with mild intellectual disabilities?•Is there anything that they consider important in order to feel well?•Have they learned something that they themselves are able to do in order to feel well?Method: The qualitative approach is the main method, and the phenomenological way of thinking has been used. Giving individual interviews is the main method of collection. The study is based on ten interviews with people who have mild intellectual disabilities. Respondents are from two different groups. One group is called mothers of adult rehabilitation and the other young adults in daily activities.Results: The study describes what people with mild intellectual disabilities understand to be the concept of health; what they consider to be important in order to feel well; what they identified as negative health reasons while, at the same time, trying to live a more healthy life. The results of the studies are consistent with part of previous research concerning this particular group which show that health arises from interaction between the individual and his environment. The study also shows that it is meaningful with different contributions that can increase knowledge and influence the behaviors of people with intellectual disabilities. While it is encouraging to continue the education that is already in use for this group, for example in the FUB (Association for children, youth and adults with developmental disabilities), it can be good also to begin more new projects to both draw attention to the group and to reinforce the individual's self-esteem and confidence that contribute to greater participation ability.