In this thesis our aim is to critically uncover how honor crime as a phenomenon is constructed in Swedish newspapers and if the discourse has changed over time. This thesis is a replication of Reimers´s (2007) discourse analysis of honor crime after the murder of Fadime Sahindal in the year 2002. In the year 2020 a man named Reza Hoseini was murdered in Sweden by a man and his two teenage sons. The court ruled the murder as an honor killing and we used this murder to examine the discourse of honor crimes in Sweden. We found that Swedish newspapers describe the perpetrator as an immigrant man, or a muslim immigrant man and the victims are the immigrant women and the young sons that are raised into becoming perpetrators. We can see that there is a “we” and a “them”. “We” are the Swedish people, and the swedes are described as good, equal and modern while “them” are the immigrants and they are described as bad, unequal and conservative. However, we can also see that the Swedish newspapers criticize the government for not protecting the immigrant woman and for not saving the young sons from becoming perpetrators. In relation to Reimers (2007) we can establish that there has been a change in the discourse regarding the government and agencies, like the police, and their supposed responsibility for the honor killing committed. They are blamed for failing more so now than before.

Hedersrelaterat våld och förtryck är idag ett allvarligt problem i det svenska samhället. Detdrabbar både flickor och pojkar och påverkar deras frihet och levnadsförhållanden på ett destruktivt sätt. Våldet och förtrycket kan ta sig uttryck genom t.ex. fysisk och psykisk misshandel, omfattande kontroll, hot, könsstympning och tvångsäktenskap. Barn som lever underdessa förhållanden är i behov av stöd och hjälp och det är socialtjänstens uppgift att bistå meddet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om möjligheten finns att tvångsomhändertabarn enligt 2 § LVU när de växer upp med hedersrelaterat våld och förtryck. Lagstiftning,förarbeten, domstolsbeslut och doktrin, samt myndigheters handböcker och rapporter har studerats. Studien har visat att hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck på sådant sättsom kan likställas med flera av rekvisiten i 2 § LVU och lagen är således tillämplig när dethedersrelaterade våldet och förtrycket utgör en påtaglig risk att skada barnets hälsa eller utveckling.

I uppsatsen undersöks den didaktiska potentialen i två verk som behandlar temat hedersrelateratvåld och förtryck. Det är en känslig samhällsfråga som kan leda till stigmatisering av folkgrupper eller personer med vissa religiösa trosuppfattningar. För att behandla frågan i undervisningen krävs det att läraren gör en didaktisk läsning för att kunna planera undervisning om hedersrelaterat våld och förtryck. I denna uppsats har temat HRV och risken för stigmatisering undersökts i två verk utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv och postkolonial teori. Det görs genom en didaktisk läsning av romanen Stjärnlösa nätter (2011) av Arkan Asaad och den självbiografiska romanen Vem har sagt något om kärlek? (2021) av Elaf Ali. Böckerna visar en komplex bild av hur hedersnormer påverkar ett kollektiv, både i Sverige och karaktärernas hemländer. Analysen visar en skillnad mellan hur manliga och kvinnliga karaktärer drabbas på olika vis till följd av de traditionella könsrollerna som präglar deras liv. För de kvinnliga karaktärerna är en stark oskuldsnorm orsaken till det förtryck och våld som de utsätts för. Kvinnans sexualitet är centralt för det hedersförtryck som uttrycks i böckerna. För de manliga karaktärerna ställs krav på att bevara familjens heder och försörja familjen. I båda böckerna görs ett samband mellan kultur och hedersnormer vilket kan bero på författarnas bakgrund och upplevelser. Böckerna öppnar upp en möjlighet att diskutera vad HRV är, vilka som utsätts för det, vilka förtryckarna är och vilka orsaker som finns för förtrycket.

Studiens syfte är att undersöka hur några rektorer ser på de ändringar i Lgr22 som behandlar ämnet hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de ämnar implementera dem på sina skolor. Regeringens fleråriga satsning för att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck har för skolans del resulterat i en ny läroplan som trädde i kraft höstterminen 2022. Sveriges skolor befinner sig i ett implementeringsarbete som respektive rektor är ytterst ansvarig för. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju rektorer på grundskolor i den kommun studien avgränsats till. Intervjumaterialet kategoriserades efter våra frågeställningar och analyserades efter det läroplansteoretiska perspektivet med hjälp av begreppen formulerings- och realiseringsarena samt efter Fullan’s modell för utbildningsförändring. Resultatet av studien visar på stora skillnader i hur rektorer upplever relevansen av läroplansändringen och arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck på sin skola. Dessa skillnader har sin grund i rektorers olika bakgrund och tidigare erfarenheter, som påverkat hur de tolkat uppdraget i Lgr22. Men även i hur stor förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck rektorer upplever på sin skola. Det sistnämnda speglar också i vilken mån det genomförts kunskapshöjande insatser för rektorer och personal inom ämnet, de som anser sig ha hedersproblematik bland eleverna har i större mån sökt kunskap och vice versa. Resultatet visar också att majoriteten av rektorerna inte anser att ämnet är efterfrågat i läroplanen av skolpersonal.

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning om hedersvåld, hur det beskrivs i den svenska debatten, samt i ett urval av svenska media, läroböcker, statliga publikationer och annan litteratur som används av socialarbetare och studenter. Syftet är också att reflektera över hur detta påverkar samhället vi lever i här i Sverige, främjar det oss att skapa kontakt med nya människor från andra kulturer? Resultatet pekar å ena sidan åt att hedersvåld i Sverige är ett nytt och svårt begrepp som vissa hävdar har med kultur att göra, och som förekommer i enstaka grupper i vissa samhällen i världen, men som nu i större utsträckning nått Sverige och Norden i och med den ökade asylinvandringen. Å andra sidan, finns det de som uttrycker att hedersvåld inte är kulturellt betingat, utan menar att det inte är annat än "vanligt" våld mot kvinnor, och somliga hävdar till och med att "hedersvåld" är en svensk konstruktion. Just den kontroversiella uppfattningen om hedersvåldets vara eller icke vara har jag också valt att ta fasta på.

Syftet med denna studie är att belysa socialarbetares upplevelser av att arbeta med människor som har varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fyra socialarbetare som arbetar på skyddade boenden för personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har fått beskriva sitt arbete med klienterna och hur detta arbete påverkar dem själva. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Socialarbetarna beskriver ett komplext arbete med traumatiserade klienter, ett arbete som kräver att de arbetar med ett speciellt förhållningssätt. Det komplexa arbetet med klienterna innebär att härbärgera svåra berättelser dagligen vilket i sin tur påverkar socialarbetarna i viss mån negativt. Socialarbetarna beskriver också att arbetet är utmanande och intressant där de får hjälpa andra människor genom att stödja klienterna under en tid i deras liv, på vägen mot ett självständigt liv utan våld.

The aim of this study was to learn how the utreseförbud is applied in the Swedish judiciary. The law is one of the preventive measures introduced to protect children from honor-related violence and oppression. Utreseförbudet aims to protect children when there is a substantial risk for the child to be taken abroad for the purpose of entering into a forced marriage or being exposed to female genital mutilation. This study examines how the substantial risk in the law is described by the social welfare board and how the court assesses the substantial risk. The empirical material of the study consists of the 27 judgements made so far, concerning utreseförbudet. The material was examined through a content analysis and analyzed using the central theoretical concepts: honor, control mechanisms to maintain the ideal of virginity and discretion. Based on the results of the study, it emerged that utreseförbud is issued when the social welfare board and the court both have extensive knowledge of honor and when the circumstances described are considered concrete. Finally, it is discussed whether the law should be extended to include all forms of abduction in an honor context.

Arbetet har berört förekomsten av mäns våld mot flickor och unga kvinnor i förhållande till hedersrelaterat våld och förtryck. Det primära syftet med uppsatsen har varit att analysera när ett omhändertagande av unga flickor kan komma till stånd i förhållande till hederskulturen i hemmet. Sekundärt har arbetet klarlagt vad lagstiftningen syftar till och om det utifrån resultatet framkommer att LVU ger ett tillräckligt gott skydd för unga flickor som växer upp i en hedersrelaterad hemmiljö. I uppsatsen har gällande författningstext, förarbeten, rättspraxis och doktrin undersökts för att analysera rättsläget. Resultatet har visat att det anges särskilda förutsättningar för när vårdbehov föreligger enligt 2 § LVU. Det har dock påvisats att det finns problem med tillämpningen när det gäller andra omständigheter och där uppgifter som lämnats inte anses tillräckligt konkreta eller svårbedömda av andra skäl. Därför kan det konstateras att även om lagstiftningen innebär ett visst skydd för våldsutsatta flickor finns flera problem av olika karaktär. Trots en nationell strategi och ökad kunskap, utsätts många flickor idag fortfarande för hedersrelaterat våld.

The purpose of this study is to investigate how school counselors perceive their competence and knowledge regarding honor-related violence and whether it in turn affects their ability and opportunities to draw attention to these young people. We also want to find out how school counselors, based on their knowledge, deal with suspicions of honor-related violence and oppression. The study's overall issues concern different forms of knowledge that school counselors use when it comes to work with honor issues and how school counselors act when there is a suspicion that a student is exposed to honor-related violence and oppression. We have used a qualitative method with semi-structured interviews with six school curators from two different municipalities in southern Sweden. We thematized these interviews, and then analyzed them using scope for action as theory and previous research. The study clearly shows that honor issues are considered a challenging and complex subject and the results show large differences in school curators' own views on their knowledge, how to acquire their knowledge and what the collaboration with the social services looks like.

Syftet med föreliggande studie är att studera hur organisationer, som jobbar med pojkar och unga män som drabbats av hedersrelaterat våld och förtryck, beskriver deras problematik. I studien har semi-strukturerade intervjuer genomförts och del-innehållsanalys har använts. Våra teoretiska utgångspunkter har varit maskulinitetsteorin, det ideala offret samt det kulturbetingade perspektivet. Resultatet av studien visade att pojkar och unga män som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck ofta också är förövare i samma kontext, att det våld och förtryck de utsätts för är snarlikt det som drabbar flickor och unga kvinnor och att en utlösande faktor för att drabbas är att bryta mot familjens normer. De slutsatser vi dragit utifrån vår studie är att våra resultat ligger i linje med tidigare forskning samt att leva upp till mansnormen är centralt och betydande för att inte bli utsatt för hedersvåld. / The purpose of this study was to explore how organizations, who are assigned to meet boys and young men who are victims of honour related violence and oppression, describe their situation. The study was conducted through semi-structured interviews and form-content analysis has been used. Our theoretical framework consists of masculinity theory, the ideal victim as well as the culture-related perspective. The results of the study showed that boys and young men who are victims of honour-related violence is also often perpetrators in the same context. The violence and oppression they face is like the one suffered by young girls and women and that a triggering factor for suffering is to violate family norms. The conclusions we have drawn is that our results are in line with previous research. It´s also both central and major that boys and young men live up to the concept of masculinity, to avoid becoming a victim of honour-related violence.