Bakgrund: Utmattningssyndrom (UMS) är ett folkhälsoproblem, överrepresenterat av kvinnor. Patientgruppen tenderar att mötas av misstro i vården. Patienterna befinner sig ofta i kris och har svårt att acceptera sin situation. Sjukdomstillståndet innefattar oftast skam och skuld. För att minska lidande krävs att vårdpersonal värnar om kvinnornas hälsa och tillfrisknande, genom ett bemötande som ökar patienternas känsla av sammanhang, empowerment och delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av bemötande i vården då de drabbats av UMS. Metod: En studie av sex självbiografier. Självbiografierna analyserades utifrån Lundman och Hällgren Granheims (2017) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade vikten av att bli väl bemött samt vikten av att få ett professionellt stöd i vården. Dessa aspekter grundade sig på kvinnornas upplevelser av att bli sedda, tagna på allvar och delaktiga i sin vård, samt vikten av att få stöd, rätt diagnos och behandling samt att mötas av kunnig personal. Resultatet påvisar både negativa och positiva aspekter. Slutsats: En slutsats är att det finns ett behov av ökad förståelse för betydelsen av bemötande i vården. En förståelse som innebär ökad förmåga att bemöta kvinnornas utsatthet samt att lindra deras lidande, vilket omfattar vårdpersonal i allmänhet och sjuksköterskor i synnerhet. / Background: Burnoutsyndrome is a public health problem, overrepresented by women. The patient group tends to be met with mistrust in care. The patients are often in crisis and have difficulty accepting their situation. The disease state usually includes shame and guilt. To reduce suffering, healthcare professionals are required to care for women's health and recovery, through a treatment that increases patients' sense of context, empowerment and participation. Purpose: The purpose of the study was to shed light on women's experiences of treatment in care when they were affected by burnoutsyndrome. Method: A study of six autobiographies. The autobiographies were analyzed based on Lundman and Hällgren Granheim's (2017) qualitative content analysis. Results: The results showed the importance of being well treated and the importance of receiving professional support in care. These aspects were based on the women's experiences of being seen, taken seriously and involved in their care, as well as the importance of receiving support, the right diagnosis as well as the importance of being met by knowledgeable staff. The results show both negative and positive aspects. Conclusion: One conclusion is that there is a need for an increased understanding of the importance of treatment in healthcare. An understanding that involves increased ability to respond to women's vulnerability and to alleviate their suffering, which includes healthcare professionals in general and nurses in particular.

AbstractDen här studien kartlägger Sveriges sjukhusclowner och består av en kvantitativ del och en kvalitativ deldär clownernas verksamhet analyseras med hjälp av Bourdieus teorier om sociala fält, kapital ochhabitus. Empirin består av nio intervjuer med representanter för clowngrupperna och därutöver harinformation inhämtats från resterande fem grupper. Inledningsvis finns en historik om clownens filosofioch bakgrunden till sjukhusclownyrket, samt en kort redogörelse av svensk och internationell forskningom clowner i vården. Jag som skriver arbetar sedan fem år som sjukhusclown och min clownpersonIngeborg har varit med i arbetet med studien. Resultat, den kvantitativa delen: Idag finns 14 sjukhusclowngrupper med verksamhet från Gällivare i norrtill Ystad i söder. Organisationerna drivs i regel som ideella föreningar, som helt eller delvis är finansierarsin egen verksamhet genom kulturstöd, fonder, sponsorer och privata donationer. Föreningarnasysselsätter 78 artister på heltid eller deltid. Sjukhusclownerna besöker barn- och ungdomsavdelningar påde flesta av landets stora sjukhus flera dagar i veckan. De besöker även regelbundet många av de mindresjukhusen och några grupper arbetar även inom hemsjukvården, demensvården, på äldreboenden ochpalliativa avdelningar. Resultat, den kvalitativa delen: Landets sjukhusclowner arbetar på sjukhusets sociala fält och ärprofessionellt tränade i att möta barn i känsliga situationer, har tystnadsplikt och följer sjukhusens rutinerkring hygien, sekretess, och patientsäkerhet. Samtidigt tillhör de ett eget fält, ett mer fantastisktmikrokosmos där glädje och möjligheten att skapa fantastiska möten, även i livets svåraste stunder, är detsom värderas högst. Clownerna ser till barnets bästa från karnevalens perspektiv, vilket innebär att de kanvända på hierarkier, bjuda in lite oordning där de tycker det är för ordningsamt och skapa ordning där detär för rörigt. Clownen hämtar kapital från sin fantasi, och kan i ena stunden ta en försenad läkare i armen,som om doktorn vore ett olydigt barn, och i andra stunden själv bli utslängd i korridoren av ett barn somfått nog av besök i sitt rum. Clownen är alltid i förändring, i the liminal space (Skåreus), vilket kanske kanrucka på en del av sjukvårdsfältets habitus och ge nya perspektiv på invanda rutiner, procedurer och hierarkier.

Personer med autism har svårt att kommunicera sina tankar, känslor och fysiska förnimmelser på ett sätt som är lätt för andra att förstå. Cirka 1 på 150 barn och ungdomar har autismliknande tillstånd. Syftet: Studiens syfte är att undersöka föräldrar till barn och ungdomar med autism och deras upplevelser i mötet med vården. Metod: Examensarbetet har genomförts som en empirisk studie, genom en fenomenografisk forskningsansats. Föräldrar till barn och ungdomar med autism spektrum har intervjuats genom traditionell intervjuteknik. En intervjuguide med halvöppna, delvis strukturerade frågor användes för att bättre fånga informanternas uppfattning. Resultat: Föräldrarna upplevde ett positivt möte med personalen på barnhabiliteringen och barnakuten på ett sjukhus i en större stad i södra Sverige. Här fungerade kommunikationen, kunskapen och bemötandet. Föräldrarna upplevde dock att mötet på övriga vårdinrättningar var mindre bra. Här fanns en avsaknad på kunskap, kommunikation och positivt bemötande. Väntetiderna upplevde föräldrarna var det största dilemmat i mötet med vården. Slutsats: På barnhabiliteringen och barnakuten innehar sjuksköterskorna och den övriga vårdpersonalen den nödvändiga kompetensen för att bemöta dessa dysfunktionella barn och ungdomar. Däremot upplever föräldrarna en bristande kunskap bland sjuksköterskorna och annan vårdpersonal på andra vårdinrättningar såsom vårdcentraler, övriga mottagningar och vårdavdelningar. / People with autism have difficulty with communicate their thoughts, feelings and physical sensations in a way that is easy for others to understand. Approximately 1 in 150 children and adolescents have some sort of autism resembled condition. The aim: The study aims to investigate the parents of children with autism and their healthcare experiences. Method: The project was undertaken as an empirical study, using a phenomenographic research approach. Parents of children with autism spectrum where interviewed through traditional interview techniques. An interview guide with semi-open, semi-structured questions were used to better capture their experiences. Result: Parents felt positive about their meetings with staff at the children’s habilitation clinic and the children’s emergency wards at a hospital in a major city in southern Sweden. Communication, understanding and treatment worked. However the parents felt that encounters with staff at other healthcare facilities were not as good. Here was a lack of knowledge, communication and postive feedback. Parents felt that waiting times was the biggest dilemma in healthcare. Conclusion: In the children’s habilitation clinic and children’s emergency wards, nurses and other health professionals holds the skills necessary to address the special needs of children and adolescents with autism resembled conditions. Parents experienced a lack of knowledge among nurses and other healthcare professionals at general healthcare facilities such as local health clinics and the general hospital wards.

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning grundar sig i en mångtusenårig kulturell sed och praktiseras än idag. Det innebär att en viss del eller hela kvinnans yttre könsorgan tas bort. Oftast grundar det sig i gamla traditioner, religiösa eller icke-medicinska skäl. Cirka 200 miljoner kvinnor och flickor beräknas vara drabbade och flera är i riskzonen av att drabbas. I Afrika, Mellanöstern och Asien är proceduren normaliserad i vissa områden. Könsstympningen ger tillstötande svårigheter och medför allvarliga komplikationer som är livslånga och livsfarliga.   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av vården hos könsstympade kvinnor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med hjälp av tio artiklar. Artikelsökningar har gjorts med hjälp av databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Åtta kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar valdes. Artiklarna sammanfattades och analyserades utifrån Fribergs metod.    Resultat: Resultatet utifrån tre teman visade att kvinnorna upplevde stigmatisering, bristande bemötande och kompetens om ämnesområdet hos vårdpersonalen. Dock var en del nöjda över vården de fått.  Slutsats: Det finns fortfarande betydligt lite forskning om detta ämnesområde. I studierna framkom det att kvinnorna uppfattade otrevligt bemötande på grund av olika anledningar på vårdplatserna de besökt. Det visades också att sjuksköterskor saknar kunskap och kulturkompetens om könsstympning. / Background: Female genital mutilation is based on a millennial cultural practice and is still practiced today. This means that a certain part or all of the woman's external genitalia are removed. It’s usually based on old traditions, religious or non-medical reasons. Approximately 200 million women and girls are estimated to be affected and several are at risk of being affected. In Africa, the Middle East and Asia, the procedure is normalized in some areas. Genital mutilation causes adjacent difficulties and causes severe complications that are lifelong and life-threatening. Aim: The purpose of this study is to shed light on experiences of care in women with genital mutilation.   Method: A literature review was conducted with the help of ten articles. Article searches have been made using the databases, Cinahl Complete and Pubmed. Eight qualitative articles and two quantitative articles were selected. The articles were summarized and analyzed based on Friberg’s method.   Results: The results based on three themes showed that the women experienced stigma, lack of treatment and competence about the subject area among the care staff. However, some were satisfied with the care they received. Conclusion: There is still very little research on this subject. The studies showed that the women perceived unpleasant treatment due to various reasons in the care places they visited. It was also shown that nurses still lack knowledge and cultural competence about genital mutilation.

Bakgrund: Depressions- och ångestsyndrom är de vanligaste förekommande psykiska sjukdomarna och leder i stor utsträckning till sjukskrivningar. Patientgruppen utgör en stor del av samhället, samt är en vårdsökande grupp som kommer påträffas inom alla instanser av vården. Det finns en stark korrelation mellan ångest och depression samt fysisk sjukdom, vilket innebär att patientgruppen blir allt vanligare förekommande inom vården. För att kunna förbättra vården blir det därför av stor vikt att förstå vård-upplevelsen utifrån patientens perspektiv. Syfte: att beskriva patienters erfarenheter av faktorer som påverkar vården vid depressions och/eller ångestsyndrom. Metod: En litteraturöversikt över elva artiklar med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades: copingstrategier som bidragande faktorer, faktorer som patienten upplever främjar vården, faktorer som patienten upplever försvårar vården, stigmatiseringens konsekvenser för vården, attityder till läkemedelsbehandling av depressions- och ångestsyndrom samt hur patientens självbild påverkar vården. Resultatet redovisar att patienters erfarenheter av försvårande faktorer förekom i större utsträckning än främjande. Erfarenheter som framträdde var bristande bemötande, brister i organisationen, okunskap kring sjukdomsbild samt hur stigmatiseringen påverkar patienten och dennes självbild. Erfarenheter av främjande aspekter var familj och anhöriga som stödjande samt deras eller den egna individens tidigare positiva erfarenheter av vården. Slutsats: Personcentrerad vård kan både underlätta vård och öka följsamheten för denna patientgrupp. För att uppnå en god omvårdnad behöver det etableras en förtroendefull och fördomsfri relation mellan sjuksköterska och patient. Med en personcentrerad omvårdnad stärks patientsäkerheten och sjuksköterskan skapar lättare en förtroendefull relation med patienten. / Background: Depressive and anxiety disorder are the most common mental illnesses and largely contribute to sick leave. The patient group constitutes a large part of society and is a care-seeking group that will be encountered in all instances of healthcare. There is a strong correlation between anxiety and depression as well as physical illness, this means that the patient group is becoming increasingly common in healthcare. To improve care, it is therefore of great importance to understand the care-experience from the patient's perspective. Aim: Where to describe patients' experiences of factors that influence care for depressive and/or anxiety disorders. Method: A literature review of eleven articles with a qualitative approach was carried out. Results: Six main categories were identified: coping strategies as contributing factors, factors that the patient perceives as promoting care, factors that the patient perceives as making care more difficult, the consequences of stigma for care, attitudes to drug treatment of depressive and anxiety disorder, and how the patient's self-image affects care. The results report overall on patients' experiences of care where inhibiting factors occur to a greater extent than promoting factors. Experiences that emerged were deficient treatment in healthcare, shortcomings in the organization, unenlightenment about the clinical characteristics of the disease and how the stigma affects the patient and their self-image. Experiences of enablers were family and relatives as motivators as well as their or the individual's own previous positive experiences of care. Conclusion: Person-centred care can both facilitate care and increase adherence for this patient group. To achieve good nursing care a trustful and unprejudiced relationship between the nurse and patient needs to be established. With person-centred nursing care, patient safety is strengthened, and the nurse creates a trusting relationship with the patient more easily.

Syftet med studien är att undersöka svensk vårdpersonals tankar och attityder inför ett potentiellt införande av anmälningsplikt mot papperslösa. Studien handlar därtill om hur vårdpersonal och papperslösa patienter kan påverkas av anmälningsplikt i hälso-och sjukvården. Undersökningen är utförd på fem yrkesverksamma vårdgivare, bestående av tre sjuksköterskor, en barnmorska och en undersköterska. Studien har en explorativ induktiv ansats där fokusgruppsdiskussion har använts som metod. Materialet från fokusgruppen har analyserats med en riktad innehållsanalys utifrån kategorierna: Rädsla inför att söka vård, etiska dilemman, patientrelation samt vårdprofessionen och yrkesroll. Undersökningens kanske viktigaste resultat är att vårdpersonalen samt tidigare forskning befarar att en redan utsatt målgrupps tillgänglighet till vård kan förhindras. Studien visar på att ett införande av anmälningsplikt skulle kunna avskräcka fler papperslösa från att våga söka vård samt riskera gå längre med hälsobesvär. Resultatet i undersökningen tyder på att förtroendet mellan patient och vårdgivare riskeras äventyras, vilket i sin tur antas drabba vårdkvalitén. I studien dras slutsatsen att vårdpersonal påpekar att det kan ställas inför ett etiskt dilemma om anmälningsplikt införs i vården, då förslaget om anmälningsplikt mot papperslösa går emot deras etiska riktlinjer.

Bakgrund Perimenopaus är en period som kvinnan genomgår innan hon når menopaus, även kallat klimakteriet. Perimenopausen kan innebära många besvärliga symtom, psykiska såväl som fysiska, vilket påverkar kvinnans livskvalité. Många kvinnor har otillräcklig kunskap gällande perimenopaus och dess symtom, men även vart man söker vård, stöd och råd samt upplever kvinnorna att ämnet sällan diskuteras. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter av vården vid perimenopaussymtom. Metod Metod av studien var en icke-systematisk litteraturöversikt med ett resultat baserat på 13 vetenskapliga originalartiklar. Av dessa var nio av kvalitativ design, tre av kvantitativ design samt en tvärsnittsstudie. Artiklarna inhämtades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med användning av en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i form av två huvudkategorier med tillhörande underkategorier, som formades utifrån resultatets huvudfynd. Utifrån huvudkategorierna Erfarenhet av vården och Upplevelse av behandling beskrivs kvinnors upplevelser och erfarenheter av vården vid perimenopaussymtom. Slutsats Kvinnorna upplevde även variation i kunskapen hos vårdpersonal och kände att de inte fått tillräcklig information från vården, vilket fick många kvinnor att känna sig dåligt förberedda inför denna period. Det var av stor betydelse förutsatt att kvinnorna med perimenopaussymtom blev bemötta med förståelse för de besvär som kan upplevas. Ett bra bemötande samt en god relation till sin vårdgivare ledde till minskade symtom och besvär hos kvinnorna. / Background Perimenopause is the period before a woman reach menopause. This period can cause several distressing symptoms, both psychological and physical, which affects women’s quality of life. A large number of women lack knowledge about perimenopause and its symptoms, but also where to seek care, advice and support. Additionally, women also felt that this topic is infrequently discussed. Aim The aim was to describe women’s experiences of health care during perimenopausal symptoms. Method The method used in this study was a literature review with a result based on 13 original scientific articles. We used 9 qualitative design, three quantitative study’s and one cross sectional study. The articles were obtained from the databases CINAHL and PubMed. The articles have been reviewed in accordance with Sophiahemmet University’s assessment basis. Further, the data analysis was accomplished with an integrated analysis model. Results The result of this literature review was formed into two main categories with associated subcategories, which were formed after the main findings in the result. Women’s experiences of healthcare regarding perimenopausal symptoms are described under the main categories Experience of health care and Experience of treatment. Conclusions It was of great significance that women with perimenopausal symptoms were treated with an understanding of the distressing problems they might experience. Providing the patience with a good treatment in addition to the patient having a good relationship with its healthcare provider led to a decrease in symptoms and discomfort for the women. Additionally, women also felt that health professionals' knowledge varied and that they had not received enough information from the health service about menopause and its symptoms, causing many to feel unprepared for this period.

Bakgrund: Sexuellt våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem som leder till allvarliga konsekvenser. Samhällets attityder gentemot kvinnor skapar ett stigma som resulterar i att de är mer utsatta vilket speglar statistiken över fall av sexuellt våld. Många kvinnor är oroliga över hur de kommer bli bemötta när de söker vård. Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som blivit utsatta för sexuellt våld upplever bemötandet inom vården. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie där tio originalartiklar hittades och användes till grund för resultatet. Resultat: Resultatet presenterades i fem huvudkategorier: kvinnornas upplevelser av sjuksköterskornas attityder, upplevelser av brister i kommunikationen, upplevelser av försämrad tillit till vården, upplevelsen av att inte få adekvat vård och behov av utbildning och kunskap. Huvudfyndet i resultatet visade att det fanns brister i bemötandet då sjuksköterskornas fördomar och attityder påverkar bemötandet gentemot de sexuellt utsatta kvinnorna vilket resulterade i en bristfällig vård. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring kvinnornas upplevelser av bemötandet samt mer komplex utbildning kring sjuksköterskans attityder och fördomar för att en förändring ska kunna ske. Detta för att sexuellt utsatta kvinnor ska få en bättre och mer heltäckande vård. / Background: Sexual violence against women is a widespread social issue that leads to serious consequences. The societal attitudes towards women creates a stigma of them being more vulnerable, which in turn reflects on the statistics of sexual violence cases. Many women have concerns about how they will be treated when seeking care. Purpose: The purpose of this study was to analyze how women who have been exposed to sexual violence experience the treatment in healthcare. Method: The design of the study was a general literature study where ten original articles were retrieved and used as the basis for the results. Results: Based on the ten scientific articles, five main categories were presented: the women’s experiences of the nurses’ attitudes, experiences of lack in communication, experiences of decreased trust in healthcare, the experience of not receiving adequate healthcare and need of education and knowledge. The main finding in the results showed that there are absent of proper treatment as the nurses’ prejudices and attitudes affect the nurse’s approach towards the sexually assaulted women and this results in poor healthcare. Conclusion: The conclusion is that more research is needed into the nurse’s attitudes and prejudices for a change to take place. In this way sexually assaulted women will receive better and more comprehensive care.

Artificiell intelligens (AI) har blivit större och större den senaste tiden och vården är inget undantag där det idag implementeras nya lösningar baserat på AI. Med denna utveckling står nu vården inför ett nytt system, taligenkänning (TIK), för att direkt föra in tal till text i journaler, detta utan att behöva först diktera och sedan skickas vidare till en vårdadministratör för transkribering. Detta har dock väckt en stor reaktion från dagens vårdadministratörer och en oro har skapats utifrån vad detta innebär för deras yrke. Denna uppsats ämnar belysa, med hjälp av tematisk innehållsanalys, baserat på Braun och Clarke (2006) beskrivning och tillvägagångssätt, de farhågor som vårdadministratörerna i första hand känner inför införandet av TIK. Men också de möjligheter och utmaningar som medföljer införandet av TIK. Sist undersöker även denna uppsats hur införandet av TIK har fungerat. För att välja ut data att analysera till den tematiska innehållsanalysen har bekvämlighetsprincipen använts för att välja ut artiklar. Efter detta urval och granskning av de artiklar som valts ut, slutade den slutgiltiga analysen på 20 nyhetsartiklar. De slutsatser som framkommit efter den tematiska innehållsanalysen blev att det fanns en del farhågor kring införandet av TIK, främst oroligheter kring yrkets framtid. Införandet av TIK har haft ett mixat mottagande, både att det fungerat bra, men att det finns vissa svårigheter som måste bearbetas. Införandet av TIK har skapat möjligheter, bland annat minskad stress, men även utmaningar har skapats, så som att systemet har en upplärningskurva som kan anses vara trög.

Stressrelaterad ohälsa har ökat i samhället och stress under en längre tid kan leda till känslor av utmattning. Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur utmattning påverkar personer som arbetar inom vården samt hur deras utmattning påverkar aktivitetsutförandet i vardagen. Litteraturöversikt med kvalitativa artiklar har använts i denna studie. Sökningarna har genomförts i databaserna APA Psycinfo, Cinahl och PubMed. Sju artiklar ingick i resultatet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes och resulterade i huvudkategorin: Individuella konsekvenser av arbetsrelaterad utmattning, med tillhörande fyra underkategorier. Resultatet visade hur utmattning har påverkat förmågan att utföra arbetsuppgifter, kommunikationen i arbetsgruppen, strategier samt hur livet utanför arbetet kan påverkas. Arbetsterapi kan vara av vikt inom området då arbetsterapeuten har ett holistiskt synsätt vilket innefattar både person och miljö. Genom kartläggning av personer som drabbats av utmattning kan arbetsterapeuten identifiera områden som individen har svårigheter i. Det finns ett ökat behov av forskning inom området utmattning och arbetsterapi.