Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som kan leda till inflammationer vilket kan orsaka stor smärta och påverka fertiliteten. Endometrieliknande vävnad växer och blöder utanför livmodern och det bildas ärrvävnad, sammanväxningar samt cystor. Var tionde fertil kvinna i världen lever idag med sjukdomen men mörkertalet är antagligen stort då det tar många år att få en endometriosdiagnos ställd. Detta visar att vårdpersonal möter dessa kvinnor under långa perioder.  Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av sjukvårdens bemötande bland kvinnor med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar analyserades med tematisk analys. Resultat: Dataanalysen resulterade i ett huvudtema; Att inte bli tagen på allvar med undertema; Avsaknad av kunskap och kompetens, Normalisering av smärta och Fördröjd diagnos samt Att bli misstrodd. Resultatet beskriver kvinnornas upplevelse av vårdens bemötande.  Slutsats: Kvinnorna uttrycker att de upplever en bristande kunskap och normalisering av sjukdomen från vården och därmed fördröjd diagnostisering. Detta leder till ett stort lidande vilket påverkar kvinnornas livskvalitet negativt. Okunskapen om sjukdomen är stor både i vården och i samhället. Framtida forskning för utökad kunskap och kännedom i vården behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that can lead to inflammation, which can cause great pain and affect fertility. Endometrial like tissue grow and bleeds outside the uterus, causing scar tissue, adhesions and cysts to form. One in ten fertile women in the world live with the disease today, but the hidden statistics is probably large as it takes many years to diagnose endometriosis. This points to the fact that healthcare professionals meet these women for long periods of time. Aim: The aim is to describe the experience of healthcare treatment among women with endometriosis. Method: A literature review based on eight qualitative articles was analyzed using thematic analysis. Result: The data analysis resulted in one main theme; Not being taken seriously with sub-themes; Lack of knowledge and competence, Normalization of pain, Delayed diagnosis and To be distrusted. The result describe how these women experience the treatment of their health care giver.  Conclusion: The women express that they experience a lack of knowledge and normalization of symptoms surrounding the disease from healthcare, causing delayed diagnosis. This leads to great suffering, which negatively affects the women's quality of life. Ignorance about the disease is great both in healthcare and in society at large. Expanded knowledge of understanding in care is needed.

Bakgrund Cirka fem procent av alla gravida kvinnor i världen konsumerar en eller flera beroendeframkallande substanser idag. Ett växande bekymmer är den snabba ökningen av opioidmissbruk under graviditet, vilket inte bara har en negativ inverkan på kvinnan utan även kan leda till olika skador på fostret. Individer med substansbrukssyndrom upplever frekvent stigmatisering relaterat till sitt beroende. Kvinnor representerar omkring 30 procent av alla personer som erhåller vård för narkotikarelaterade problem i Sverige, och dödsfallen bland dessa kvinnor ökar betydligt. Personcentrerad vård skall utgå från att se personen bakom diagnosen eller sjukdomen och erbjuda ett empatiskt förhållningssätt. Trots detta utgör den otillräckliga vården ett hinder för kvinnor med substansmissbruk under graviditet. Syfte Beskriva hur gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever mötet med vården. Metod Detta arbete är en icke-systematisk litteraturöversikt med tio vetenskapliga originalartiklar, som genom en integrerad dataanalys presenteras i resultatet. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att få fram artiklar kopplade till det valda ämnet. Klassificering och kvalitetsbedömning gjordes med hjälp av Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag. Resultat Resultatet har sammanställts i fem huvudkategorier: Upplevelser av bemötande, Upplevelser av stigmatisering, Upplevelser av behandling, Att söka vård och Identifierade behov: Kunskap och kommunikation. Resultatet påvisar att gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever att mötet med vården präglas av stigmatisering, otillräcklig behandling och kunskapsbrist. Slutsats Denna litteraturöversikt belyser hur gravida kvinnor med substansbrukssyndrom upplever mötet med vården. Resultatet indikerar att mötet mellan dessa gravida kvinnor och vården ofta är präglat av stigmatisering och diskriminering på grund av deras aktiva bruk av substanser. Många erhåller otillräcklig smärtlindring under förlossning. Resultatet belyser även behovet av ökad kunskap och förbättrad kommunikation inom hälso- och sjukvården. Positiva upplevelser var inte enbart relaterade till vårdpersonalens specialisering, utan snarare till närvarande och fördomsfria vårdgivare som ingav känslan av trygghet. / Background  Approximately five percent of all pregnant women worldwide are currently consuming one or more addictive substances. A growing concern is the rapid increase in opioid abuse during pregnancies, which not only negatively affects the woman but can also lead to various harms to the fetus. Individuals with substance use disorder often experience stigmatization related to their addiction even in the context of healthcare visits. Women constitute about 30 percent of all individuals receiving care for drug-related problems in Sweden, and fatalities among these women are increasing significantly. Person-centered care should recognize the person behind the diagnosis or illness and offer an empathetic approach. Despite this, the inadequate care becomes a barrier for women with substance use during pregnancy.  Aim To describe how pregnant women with substance use disorder experience encounters with healthcare.  Method  This is a non-systematic literature review with ten scientific original articles, which were selected and presented in the results, through an integrated data analysis. The databases PubMed and CINAHL were used to retrieve articles related to the chosen topic. Classification and quality assessment were performed using Sophiahemmet University’s modified assessment criteria model.  Results  The results obtained after the analysis of the ten scientific articles have been compiled into five main categories: Experiences of reception, Experiences of stigmatization, Experiences of treatment, Seeking care, and Identified needs: Knowledge and communication. The results indicate that pregnant women with substance use disorders perceive encounters with healthcare characterized by stigmatization, inadequate treatment and lack of knowledge.  Conclusions  This literature review emphasizes how pregnant women with substance use disorders experience encounters with healthcare. The results indicate that the interaction between these pregnant women and healthcare is often characterized by stigma and discrimination due to their active substance use. A significant number of these women do not receive sufficient pain relief during childbirth. The findings underscore the necessity for increased knowledge and improved communication within healthcare. Positive experiences were not solely related to the specialization of healthcare professionals but rather to the presence of a nonjudgmental healthcare provider who instilled a sense of security.

Studier har visat att det är viktigt att ge kvinnor evidensbaserad information och råd kring träning och graviditet. Syftetmed studien var att undersöka frågeställningen: Upplever kvinnor efter sin förlossning att de fick kunskap under sin graviditet kring fysisk aktivitet och träning? Metodensom användes var en enkätundersökning och ett av inklutionskriterierna var att man skulle ha fött sitt barn inom de senaste 24 månaderna. Resultatetav studien baserades på 360 enkätsvar vilka visade 70 % av de svarande anser att de inte fått tillräcklig information om träning under graviditeten. Av de svarande som ansåg sig fått tillräckligt med kunskap om fysisk aktivitet under graviditeten fick 39 % den informationen från en fysioterapeut, flest av alternativen. 52 % av de svarande bedömde sin kunskap om träning och graviditet som låg under graviditeten. Enkätresultaten visade också att 86 % av de svarande som bedömde sig ha hög eller mycket hög kunskap om gravidträning under graviditeten gjorde en förändring i sin träning. Det var sex procentenheter högre än resultatet bland alla respondenter. Slutsatsenav studien visade indikationer på att de kvinnor som träffat en fysioterapeut under sin graviditet i högre grad verkar uppleva att de fått information om hur de bör träna under graviditeten. Det bör undersökas genom vidare studier.

Background: Endometriosis is a chronic disease that approximately one out of ten women suffer from. The disease affects many aspects of the women’s lives. The health care’s lack of knowledge results in a delayed diagnosis, which increases the risk of infertility, a negative psychological impact and an unnecessary suffering. The professionals describe the lack of knowledge as a barrier which complicates the interactions and care they want these women to receive. The women´s partners describe a feeling of being powerless and a concern about women´s wellbeing and the consequences of the disease. Aim: Was to describe women´s experience of living with endometriosis. Method: Literature review of 15 scientific articles. Results: The result of the study describes women’s experiences of living with endometriosis. The authors concluded the women’s experiences in five different themes, pain, fertility, psychological impact, health care encounters and limitations of life. These themes describe the disease’s impact on women’s lives and what limitations they experience due to endometriosis, but also the women’s health care encounters, which for the most part is described as negative and trivializing. Discussion: The discussions are based on the following headings, life with endometriosis, the Swedish National Board of Health's guidelines, education might be the answer and the multidisciplinary work. The authors discussed women’s experience of the disease and how the guidelines from The Swedish National Board of Health´s are supposed to improve care of endometriosis patients. They also discussed how education of both caregivers and patients can improve these women’s situation, and lastly what roll the multidisciplinary team can play. The discussion originated from Katie Eriksson’s nursing theory. / Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar ca en av tio kvinnor och som påverkar många aspekter av hennes tillvaro. Bristande kunskap hos vårdgivarna gör att dessa kvinnor får vänta på diagnos vilket medför ökad risk för infertilitet, psykisk påverkan och ett onödigt lidande. Vårdgivarna beskriver att deras bristande kunskap försvårar möjligheterna till ett bemötande och en vård som de vill att kvinnorna ska få. Kvinnornas partners beskriver en maktlöshet och en oro kring kvinnornas mående samt sjukdomens konsekvenser. Syfte: Var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: Litteraturöversikt av 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten beskriver kvinnornas upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Författarna summerade upplevelserna i fem teman, smärta, fertilitet, psykisk påverkan, bemötande i vården och begränsningar i vardagen. Alla dessa teman beskriver hur kvinnorna påverkas av sjukdomen och hur de upplever att sjukdomen begränsar deras liv på olika sätt, men också deras upplevelser av vården, som till största del består av negativa erfarenheter och trivialisering av sjukdomen.  Diskussion: Diskussionen förs kring följande rubriker, livet med endometrios, Socialstyrelsens riktlinjer, utbildning kan vara lösningen och multidisciplinärt arbete. Författarna har under dessa rubriker diskuterat kvinnornas upplevelser av sjukdomen, hur Socialstyrelsens riktlinjer ska förbättra vården, på vilka sätt författarna tror att utbildning kan förbättra kvinnornas situation samt vilken roll det multiprofessionella teamet har för kvinnorna. Diskussionen har förts med Katie Erikssons omvårdnadsteori som utgångspunkt.

<p>Barn påverkas av föräldrars psykiska sjukdom i form av oro, rädsla och skuld samt har en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk sjukdom. En utmaning för den psykiatriska vården är det ökande antalet av vuxna med psykiatrisk sjukdom som även är föräldrar till minderåriga barn. Sjuksköterskor inom psykiatrin har en viktig roll när det gäller att uppmärksamma dessa barn samt se till att de får adekvat hjälp och stöd. Syftet med studien var att beskriva hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever det stöd de får ifrån den psykiatriska vården samt beskriva vårdpersonals upplevelser av stöd till dessa barn. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer som<em> </em>genomfördes med sex barn som har föräldrar med psykisk sjukdom och fjorton vårdpersonal som arbetar inom den psykiatriska vården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet utmynnade i fyra kategorier. 1. Barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever sig bli hjälpta av stödet från den psykiatriska vården även om det bör förbättras. 2. Vårdpersonal upplever att den psykiatriska vården erbjuder olika verksamheter som ger ett gott stöd till barn även om det bör förbättras. 3. Vårdpersonal upplever att barn behöver uppmärksammas, informeras och stödjas i kontakten med sina föräldrar. 4. Vårdpersonal upplever svårigheter i form av osäkerhet kring sin egen kunskap samt föräldrars ovilja att blanda in barn i den psykiatriska vården. En slutsats av studien är att barn till föräldrar med psykisk sjukdom får ett relativt gott stöd även om det behöver förbättras. För att göra detta krävs utbildning av vårdpersonal och att verksamheten har framtagna rutiner och användbara metoder för att kunna stödja barn.</p> / <p>Children get affected by parents mentally illness in form of anxiety, fear and guilt and also have an enhanced risk to suffer from mentally illness themselves. A challenge to the psychiatric care is the increasing number of adults with a mental illness who also are parents to under aged children. Nurses in the psychiatric care have an important role when it comes to notice these children and make sure that they receive adequate help and support. The purpose of the study was to describe how children of mentally ill parents experience the support they receive from the psychiatric care and describe psychiatric healthcare workers experiences of these children’s support. The method that was used in this study was qualitative interviews with six children of mentally ill parents and fourteen psychiatric healthcare workers. The interviews were analysed based on qualitative content analysis and gave four categories as result. 1. Children of mentally ill parents experience help due to the support from the psychiatric care even though it should be improved. 2. Psychiatric healthcare workers experience that the psychiatric care offers a variable of activities that give a good support to children even though it should be improved. 3. Psychiatric healthcare workers experience that children need attention, be informed and supported in their relationship to their parents. 4. Psychiatric healthcare workers experience difficulties like insecurity about their own knowledge and parents’ unwillingness to involve the children in the psychiatric care. A conclusion from this study is that children of mentally ill parents receive a relatively good support even though it needs to be improved. To do that it takes education of the psychiatric healthcare workers and that the psychiatric care is given routines and useful methods to support children.</p>

Barn påverkas av föräldrars psykiska sjukdom i form av oro, rädsla och skuld samt har en förhöjd risk att själva drabbas av psykisk sjukdom. En utmaning för den psykiatriska vården är det ökande antalet av vuxna med psykiatrisk sjukdom som även är föräldrar till minderåriga barn. Sjuksköterskor inom psykiatrin har en viktig roll när det gäller att uppmärksamma dessa barn samt se till att de får adekvat hjälp och stöd. Syftet med studien var att beskriva hur barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever det stöd de får ifrån den psykiatriska vården samt beskriva vårdpersonals upplevelser av stöd till dessa barn. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer som genomfördes med sex barn som har föräldrar med psykisk sjukdom och fjorton vårdpersonal som arbetar inom den psykiatriska vården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resultatet utmynnade i fyra kategorier. 1. Barn till föräldrar med psykisk sjukdom upplever sig bli hjälpta av stödet från den psykiatriska vården även om det bör förbättras. 2. Vårdpersonal upplever att den psykiatriska vården erbjuder olika verksamheter som ger ett gott stöd till barn även om det bör förbättras. 3. Vårdpersonal upplever att barn behöver uppmärksammas, informeras och stödjas i kontakten med sina föräldrar. 4. Vårdpersonal upplever svårigheter i form av osäkerhet kring sin egen kunskap samt föräldrars ovilja att blanda in barn i den psykiatriska vården. En slutsats av studien är att barn till föräldrar med psykisk sjukdom får ett relativt gott stöd även om det behöver förbättras. För att göra detta krävs utbildning av vårdpersonal och att verksamheten har framtagna rutiner och användbara metoder för att kunna stödja barn. / Children get affected by parents mentally illness in form of anxiety, fear and guilt and also have an enhanced risk to suffer from mentally illness themselves. A challenge to the psychiatric care is the increasing number of adults with a mental illness who also are parents to under aged children. Nurses in the psychiatric care have an important role when it comes to notice these children and make sure that they receive adequate help and support. The purpose of the study was to describe how children of mentally ill parents experience the support they receive from the psychiatric care and describe psychiatric healthcare workers experiences of these children’s support. The method that was used in this study was qualitative interviews with six children of mentally ill parents and fourteen psychiatric healthcare workers. The interviews were analysed based on qualitative content analysis and gave four categories as result. 1. Children of mentally ill parents experience help due to the support from the psychiatric care even though it should be improved. 2. Psychiatric healthcare workers experience that the psychiatric care offers a variable of activities that give a good support to children even though it should be improved. 3. Psychiatric healthcare workers experience that children need attention, be informed and supported in their relationship to their parents. 4. Psychiatric healthcare workers experience difficulties like insecurity about their own knowledge and parents’ unwillingness to involve the children in the psychiatric care. A conclusion from this study is that children of mentally ill parents receive a relatively good support even though it needs to be improved. To do that it takes education of the psychiatric healthcare workers and that the psychiatric care is given routines and useful methods to support children.

Syftet med studien var att undersöka de anställdas upplevelser av vårddjurssamspel. Utifrån ett grundat teoretiskt perspektiv har vi utgått ifrån insamlade data och låtit informanternas talan föra arbetet framåt. Vi har dels studerat äldreboenden där personalen får ta med sina djur och där det även bor djur. Dels hundförare med sina hundar som arbetar inom äldrevården samt behandlingshem där terapin med djur sker. Studien baseras på elva datainsamlingar: tre observationer och åtta intervjuer. Tre av intervjuerna var etnografiska. Utifrån intervjuerna fick vi personalens och hundförarnas åsikter kring detta fenomen. Genom observationerna fick vi se hur interaktion med djur kan se ut. Resultatet visar på ett antal faktorer som är viktiga i interaktionen. Dessa är omtanke, ömsesidig uppmärksamhet, förväntningar och djurets uppgifter. Samspelar faktorerna leder det till en positiv emotionell påverkan. Vi fann att personal, hundförare, boende och djur blev positivt emotionellt påverkade av att ha djur i sin omgivning. I och med att det tydligt framkom olika aspekter av djurens arbete har vi funnit samband mellan effekterna som djuren ger. För att tydliggöra interaktionen mellan vårddjuret och individer har vi använt oss av Hochschilds begrepp emotionellt arbete, kopplat till terapihundarnas arbete, samt Goffman och hans teori om dramaturgi, kopplat till hur samspelen ser ut på fältet, för att analysera resultatet. Vår studie fyller en lucka i den tidigare forskningen, som visat att djur har en positiv påverkan men inte vad som krävs för att det ska ske ett lyckat samspel. Vi har även utgått från de anställdas perspektiv istället för de boendes. / The aim of this study is to examine staffs experience of interaction with animals. With the method grounded theory we have let the informants’ words steer the direction of the study. We have studied elderly care who have their own animals and where the staff is able to bring their pets to work. We have also studied dog handlers with their therapy dogs who work in the elderly care and health and rehabilitation clinic who work with animals. The study is based on eleven data collections, three observations and eight interviews. Three of the interviews were of an ethnographic character. From the interviews we found the opinions of the staff and the dog handlers concerning the phenomenon. We were also able to observe the interaction with animals. This result shows several factors that are important in the interaction. These are: care, expectations, the animals task and mutual attention. If there is a connection between them it can lead to a positive emotional effect. We found that the staff, dog handlers, patients and animals were positively emotionally affected during the interaction with animals. To get a sociological connection we have used the term emotional labor from Hochschild and dramaturgy from Goffman to analyze the findings. We found that our study is important and there is a gap in previous research, our studie shows the importance of different factors for a well-functioning interaction. Another supplement is that this studie have focus on the staffs perspective.

Studien föranleddes av införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. SVF innehåller riktlinjer för hur utredning och behandlingsrekommendationer av cancerpatienter ska göras med målet att korta väntetiderna från misstanke om cancer till start av behandling. Denna studie har bidra med att samla in kunskap om införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancervården för att undersöka vilka faktorer som förenklat eller försvårat implementeringen. Kunskapen kan sedan återföras till organisationen, som i det här fallet är Region Östergötland (RÖ), för att bidra till den fortsatta utvecklingen av arbetet med SVF. Även förbättringsområden samt risker och möjligheter med SVF undersöks för att fördjupa kunskapen ytterligare. Den teoretiska bakgrunden, teoretiska referensramen, baseras på en litteraturstudie och forskningsansatsen är en fallstudie som utgår ifrån patientfall inom tre cancerdiagnoser. Under fallstudien samlas data in genom observationsstudier, dokumentstudier och intervjuer. Intervjuerna utgår ifrån implementeringsteori där vårdgivare berättar om sina erfarenheter och tankar kring implementeringen och hur det är att arbeta med SVF. Urvalet av vårdgivare är personer verksamma inom primärvård och specialistvård som genom sitt arbete kommer i kontakt med cancerpatienter. Riktlinjerna i SVF specificerar hur en cancerutredning ska gå till för varje cancerdiagnos. Till stor del innehåller riktlinjerna alarmsymptom för misstanke om cancer, utredningsprocessen och patientbemötande i processen. Införandet har motiverats av den fragmentering som tidigare tillskrivits vården samt att korta ner de långa väntetider som länge upplevts i cancervården. Implementeringen av riktlinjerna har i RÖ till stor del letts av två projektledare vars uppgift varit att implementera SVF i verksamheten. Uppdraget med implementeringen har utgjorts av införandet nystartad cancerutredningsenhet, Enheten för samordnad cancerutredning (ESCU) samt att stödja primärvården och specialistvården i sitt arbete med att implementera riktlinjerna. I och med införandet av SVF har RÖ valt att utveckla cancervården för att skapa en mer sammanhållen process kring patienten genom att från början göra en vårdprocess som utgår ifrån patientens behov. Studien visar att införandet av SVF på det stora hela inte har förändrat arbetssättet för de vårdgivare som arbetar i vårdprocesserna. De största förändringarna kan ses i processförändringar där tidiga delar av vårdkedjan samordnats och omstrukturerats för att skapa ett bättre flöde genom utredningen. Införandet av ESCU har bidragit till en samordnad remissgranskning där patienterna fångas upp för att på ett sömlöst sätt slussas ut till nästa enhet för fortsatt utredning. Införandet av stödverktyg som standardremisser och samtalsmallar har även lett till en ökad informationsspridning mellan vårdgivande enheter och underlättat informationsspridning till patienterna. De faktorer som framförallt underlättat implementeringen är att det funnits ett tydligt övergripande ansvar där projektledarna tagit en aktiv roll i implementeringen. De verksamhetsbesök och samtal som projektledarna haft med vårdgivande enheter samt de stimulansmedel som delats ut till regionen anses även ha underlättat implementeringen. Faktorer som istället har försvårat implementeringen är motsättningar från beslutsfattare inne i verksamheten och de inre strukturerna i verksamheten. De möjligheter som finns kopplade till implementeringen är ett ökat omhändertagande av patienten där mer jämlik vård, möjlighet att fånga upp svaga patientgrupper tidigt i utredningen och ett ökat patientdeltagande är viktiga delar. Riskerna som framförallt ses som angelägna handlar om undanträngning av andra patientgrupper till fördel för SVF-patienter och att patienter oroas i onödan i och med det tidiga beskedet om misstanke om cancer. Studien har även identifierat förbättringsområden där en omstrukturering av de interna IT-systemen, utvecklandet av ett mer standardiserat arbetssätt för de multidisciplinära konferenserna och att samarbeta med primärvården kring den standardiserade remissen är några exempel.

We are getting older and the health care needs to be developed to keep up with the demographical alterations. The proportion of elderly in Sweden above 80 years of age is expected to increase with 50 percent by 2028 and similar developments are also seen in Europe. Healthcare has many challenges and obstacles to expect, thus wants to use e-health as a tool to make healthcare more efficient. In accordance with sustainable development (Global goals 2030) the goal is to free up healthcare resources and enable and empower the caretakers. The purpose of this study has been to contribute with an increased comprehension of the change processes that can be identified in the implementations of the e-health in elderly care, how these processes are executed and the contextual circumstances that apply in the elderly care. To further understand these processes of change, the study uses a theoretical frame of reference comprised of Andrew Pettigrew's theory of process change and Roger Everett's Diffusion Theory. The study results in the following conclusions: 1) The introduction of e-health is crucial for future healthcare and elderly care.  2) E-health means better patient safety.  3) the demographic development with an older population structure is an important motivating factor for the development of e-health.  4) The public sector currently lacks the competence and expertise to successfully develop e-health.  5) Covid-19 is an important catalyst for accelerating the development of e-health.  6) Normal characteristics of digital tools are a decentralized process due to autonomy in the municipalities.  7) Due to misallocation, the municipalities are dependent on regions for the development of e-health.  E-health and digitalization are, in addition to efficiency aspects, important for delivering a good and preventive care that provides the opportunity for increased transparency and ownership of one’s own care situation. This study applies a qualitative methodology whereas semi-structured interviews have been conducted with four informants. By analyzing collected empirical data from eHälsomyndigheten, Teknikmarknad and ImagineCare AB. The study conclude that e-health is a complex phenomenon, with subprocesses and contextual circumstances, within the elderly care whereas various stakeholder´s interests meet and impacts the possibilities for development. / Vi blir äldre så sjukvård och äldreomsorg behöver utvecklas för att möta demografiska förändringar. Andelen äldre över 80 år i Sverige beräknas öka med 50 procent till år 2028. En liknande utveckling ses i Europa där äldreomsorgen står inför många utmaningar och hinder. E-hälsa är ett av flera tänkbara verktyg för att göra omsorgen effektivare. Enligt hållbarhetens dimensioner (globala mål 2030) är målet att frigöra resurser, skapa jämlikhet och delaktighet, där omsorgstagaren får större insyn och ägandeskap i sin omsorgsprocess. E-hälsa är ett nytt fenomen och studien identifierar implementeringsprocessens problem och de möjligheter som digitaliseringen skapar. Förändringsfaktorerna för utveckling av e-hälsa visas och analyseras. Studiens syfte är att öka förståelsen kring de förändringsprocesser som införandet av e-hälsa inom äldreomsorgen innebär, hur processerna går till och rådande kontextuella förhållanden.   För att förstå dessa förändringsprocesser tillämpas Pettigrews teori om förändringsprocesser samt Rogers diffusionsteori i den teoretiska referensramen. Studien ger följande slutsatser:   1) Införandet av e-hälsa är avgörande för den framtida sjukvården och äldreomsorgen. 2) E-hälsa innebär förbättrad patientsäkerhet. 3) Den demografiska utvecklingen med en äldre befolkningsstruktur är en viktig motivationsfaktor till e-hälsans utveckling. 4) Den offentliga sektorn saknar kompetens och expertis för att på egen hand utveckla e-hälsan framgångsrikt. 5) Covid-19 är en viktig katalysator för att påskynda e-hälsans utveckling. 6) Normala kännetecken för e-hälsans digitala verktyg är decentraliserade processer på grund av självstyre i kommunerna. 7) På grund av suboptimal resursallokering är kommunerna beroende av regioner för utveckling av e-hälsa. E-hälsa och digitalisering är viktiga för effektiviteten samt för att kunna leverera en god och förebyggande vård som möjliggör ökad insyn och ägandeskap för den egna vårdsituationen. I studien används en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter. Insamlad empiri från eHälsomyndigheten, Teknikmarknad och ImagineCare AB analyseras utifrån den teoretiska referensramen varvid en bättre förståelse fås för hur komplex e-hälsa som fenomen är, dess delprocesser och kontextuella förhållanden inom äldreomsorgen där olika intressegruppers mål ställs mot varandra och påverkar utvecklingsmöjligheterna.

Bakgrund: Barnmorskor upplever att rotationsarbete och kontinuitet i arbetet leder till en god vård, bredare kunskap samt att det uppskattas av patienter. Barnmorskorna känner sig mer välmående i sin arbetssituation. Det leder även till en dubbel kompetens hos barnmorskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelse av att arbeta roterande mellan mödrahälsovård och förlossningsvård. Metod: En kvalitativ intervjustudie där semistrukturerade intervjuer med åtta deltagande barnmorskor arbetande i mellansverige utfördes. En kvalitativ innehållsanalys utfördes vilken resulterade i fyra kategorier samt nio subkategorier. Resultat: Barnmorskornas upplevelser av att arbeta roterande beskrevs som ett omväxlande och givande arbete som gav glädje och tillfredsställelse, trots att det var arbetsamt. Samtidigt var det en utmanande uppgift då de behövde hålla sig uppdaterade på två arbetsplatser, få ihop tidboken på barnmorskemottagningen och bibehålla kompetensen på förlossningsavdelningen. Arbetsplatserna skiljde sig åt vilket var med fördelar och nackdelar. En viktig grundsten i arbetet var kollegialt stöd, och att ha en hemarbetsplats istället för två upplevdes positivt. Rotationsarbete ur patientsynvinkel ansåg barnmorskorna vara uteslutande positivt då de kunde ge ett utökat stöd till de födande vilket var en vinst för både barnmorskan och patienten. Slutsats: Trots att det kräver extra arbete från barnmorskorna är upplevelserna av att arbeta roterande övervägande positiva både ur barnmorskans eget perspektiv samt deras beskrivning av respons från patienterna. Det finns relevans för att genomföra ytterligare forskning inom området genom att intervjua en större grupp med barnmorskor. / Background: Midwives experience that working rotationally and with continuity leads to a quality of good care, bigger knowledge and the care is valued by patients. This also leads to a double competency for the midwives. Aim: The aim of the study was to describe midwives’ experience of working rotation between antenatal care and perinatal care. Method: A qualitative interview study with semi structured interviews were conducted, with eight participating midwives working in the central Sweden. An analysis was conducted, resulting in four categories and nine subcategories. Result: The midwives’ experiences of working rotationally were described as a varied and rewarding job that brought joy and satisfaction, even though the work was trying. The work was a challenging task, they needed to be updated at two workplaces, make sure the patients were being cared for at the maternity clinic and maintain the expertise at the maternity ward. The workplaces differed, which was advantageous and disadvantageous. An important cornerstone for the work was collegiate support and having one instead of two working places. From the patients’ point of view the rotationally work by the midwives was positive as they could provide increased support for childbearing women, which was beneficial for the midwives and the patient. Conclusion: Although it requires extra work from the midwives, the experience of working with rotation is mostly positive both from the midwife’s own perspective as well as their description of the patient’s response. There is relevance for conducting further research in the field by interviewing a larger group of midwives.