Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. I flera andra länder ökar mortaliteten i hjärtinfarkt bland kvinnor. Många kvinnor ser fortfarande hjärtinfarkt som i huvudsak en manlig åkomma. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för den drabbade ett livshotande tillstånd i vilken varje minut räknas Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse och agerande i samband med insjuknande av hjärtinfarkt. Metod: I litteraturstudien har8 vetenskapliga artiklargranskats som överensstämmer med studiens syfte. Artiklarna har analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Alla artiklar i studien var kvalitativt designade. Resultat: I samband med hjärninfarkt visade kvinnor svårigheter att associera symtom med en hjärtinfarkt. Många saknade kunskap om de kliniska symptom kvinnor kan uppleva vid en hjärtinfarkt. Bilden som massmedia visar om hjärtinfarkt påverkade kvinnors uppfattning av symtom. Det råder fortfarande en uppfattning bland kvinnor att hjärtinfarkt drabbar främst män. Anhöriga verkarhastor betydelse i beslutet att söka vård. Slutsats: Det behövs mer information till allmänheten om de kliniska symtomen på hjärtinfarkt bland kvinnor och att dessakan skilja sig det från männen symtom. Massmedias bildav hjärtinfarkt bör ses med kritiska ögon.

Den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor äldre än 55 år är hjärtinfarkt. Kvinnor insjuknar i regel 10 år senare än män. Olikheter i symtombilden har observerats vilket kan leda till att sjukvård inte uppsöks. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka forskningsfältet med mål att belysa kvinnors upplevelser, tankar och känslor vid hjärtinfarkt med atypiska symtom. Vi vill även undersöka vad som finns skrivet om eventuella konsekvenser vad gäller omvårdnaden/vården pga de atypiska symtomen. Metoden är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsansats. Resultatet visar att de flesta kvinnorna inte ansåg sig vara i riskzonen för att drabbas av en hjärtinfarkt. Deras förförståelse och kunskaper om hjärtinfarkt var avgörande när de tolkade och analyserade de atypiska symtom som de upplevde i det akuta skedet. Kvinnorna försökte ofta relatera sina symtom till andra sjukdomstillstånd samt lindra och behandla dessa med egenvårdsåtgärder. I kontakten med sjukvården upplevde kvinnorna ett stort obehag av att inte tas på allvar och vara hörda. Kvinnorna gavs ofta andra diagnoser än hjärtinfarkt vilket skapade frustration och tvivel. / The most common cause of death among women older than 55 years of age is myocardial infarction. Women usually fall ill 10 years later than men. Dissimilarities in symptoms have been observed which can lead to that you are not seeking medical treatment. The aim of this study is to investigate the research field and illuminate women´s perceptions, thoughts and feelings during their myocardial infarction with atypical symptoms. We also want to investigate what is written about the consequences when it comes to caring/nursing when the symptoms are atypical. The method is a literature review, which is based upon 11 articles with a qualitative approach. The results shows that most of the women did not see themselves at risk of having a myocardial infarction. Their pre-understanding and knowledge of myocardial infarction was crucial when they interpreted and analyzed the atypical symptoms that they experienced in the acute phase. Women often tried to relate their symptoms to other illnesses and they also tried to relieve and treat these with self-treatment. In their contact with the medical department women often felt discomfort because they felt that they were not taken serious and were not being listened to. Women were often given other diagnosis than myocardial infarction, which lead to frustration and doubt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en utbredd folksjukdom vilken förekommer hos samtliga generationer och kön. Det finns en överrepresentation av patienter med psykisk ohälsa inom psykiatriska- och somatiska verksamheter. Att arbeta inom hälso- och sjukvården och ta emot personer med psykisk ohälsa kan upplevas tids- och resurskrävande. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa och beskriva individer med psykisk ohälsas upplevelser av att söka vård inom somatiska vårdinrättningar. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier samt en studie med mixad metod. Artiklarna hämtades via databassökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: En majoritet av patienterna upplevde stigmatiserande attityder från personalen, ett bristande förtroende kopplat till dess symtombeskrivning samt kunskapsbrist. Patienterna uppfattade att reell kompetens saknades relaterat till att frångå patientens tidigare hälsohistoria och behandla patienten enligt nuvarande hälsoproblematik. Noterade arroganta attityder gentemot patienterna framhävs, vilka saknade korrelation till patienternas uppförande. Positiva vårdupplevelser framhävs i de fall vårdpersonal skapade en god relation med patienten samt erhöll en genuin känsla av omsorg. Slutsats: Patienterna beskrev att stigmatiserande attityder från personal bidrog till en känsla av utanförskap inom de somatiska vårdinrättningarna. Utanförskapet genererade ett hinder gällande vårdsökande, vilket ansågs begränsa individens livskvalitet. Enligt författarna beräknas studien generera en ökad sjukdomsförståelse hos vård- och omsorgspersonal, vilket kan bromsa samhällsutvecklingen av psykisk ohälsa. / Background: Mental illness is a widespread public illness which occurs in all generations and genders. There is an over-representation of patients with mental illness in psychiatric- and somatic functions. Working in health care and receiving people with mental illness can be experienced as time- and resource-consuming. Aim: The purpose of the studies was to compile and describe the experience of individuals with mental illness seeking care in somatic care facilities. Method: A descriptive literature study based on ten qualitative studies and one study with a mixed method. The articles are retrieved via database searches in the databases PubMed and Cinahl. Main results: A majority of patients experienced stigmatizing attitudes from professionals, a lack of trust linked to its symptom description and a lack of knowledge. The patients perceived that real competence was lacking in relation to departing from the patient's previous health history and treating the patient according to current health problems. Noted arrogant attitudes towards the patients are highlighted, which lacked correlation to the patients' behavior. Positive care experiences are highlighted in cases where care staff created a good relationship with the patient and received a genuine feeling of care. Conclusion: The patients described that stigmatizing attitudes from professionals contributed to a feeling of exclusion within the somatic care facilities. Being outside generated an obstacle regarding seeking care, which was considered to limit the individual's quality of life. According to the authors, the study is expected to generate and increase understanding of the disease among health and social care personnel, which can slow down the social development of mental illness.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva rådgivningssamtalet vid centrala sjukvårdsrådgivningar. Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats på 12 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl och PubMed. Resultatet visade att rådgivningssamtalet innehöll en gemensam interaktion och bedömningsprocess, där sjuksköterskan analyserade och tolkade det objektiva och subjektiva i den vårdsökandes hälsoproblem för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. Processen skedde i ett ansiktslöst icke fysiskt vårdmöte mellan sjuksköterskan och den vårdsökande och kunde beskrivas utifrån fyra faser 1) att samla information 2) att analysera och tolka 3) att bedöma 4) att åtgärda. Sjuksköterskans möjligheter med samtalet var att skapa en bra relation och god kontakt, analysera hälsoproblemet och bedöma behov av vård och tolka den vårdsökandes känslor av upplevelsen runt symtom och situation. Sjuksköterskorna upplevde svårigheter med att ställa de rätta frågorna och att hantera känslor hos den vårdsökande. De vårdsökandes möjligheter var att bli vägledda och lotsade, hjälp att hantera oro och stöd till egen förmåga att hantera hälsoproblemet samt att bli tagen på allvar och att få vara delaktig. Att inte få respekt och bekräftelse av känslor och önskningar runt hälsoproblemet samt att bli behandlad som ett objekt var svårigheter för den vårdsökande i rådgivningssamtalet. Rådgivningssamtalets innehåll kan beskrivas som en process med fyra faser liknande vårdprocessen med en gemensam interaktion och beslutsprocess mellan sjuksköterskan och den vårdsökande för att nå fram till samförstånd i beslut och åtgärd. / The aim of the present literature studie was to describe the process of telephone nursing at the central medical care help line. Article search was performed through PubMed and Cinahl. The results showed that counseling call could be described by four phases 1) collect and disseminate information 2) analysis and interpretation 3) assessment 4)proceed. Opportunities for the nurse were to create a good relationship and good contact, analyze health problem and assess care needs and interpret the care seekers feelings of experience of the symptoms and situation. Results showed that nurses experienced difficulty in asking the right questions and to manage emotions of the care seekers. The care seekers opportunities in counseling call were to get their health assessed and guidance in managing their health problems, both practical and emotional. Not getting the respect and acknowledgment of feelings and desires around health problem were difficulties for the care seekers in the counseling call. The conclusion from this study is that the call may be described as a process with four phases similar to the care process with an interaction and decision-making with the nurse and the care seekers together to reach consensus in decision and action.

No description available.

Bakgrund: Telefonrådgivning är en växande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. För vårdsökande innebär det att få råd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om äldres erfarenheter av telefonrådgivning för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten. Syfte: Syftet är att beskriva äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral. Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats använts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med äldre vårdsökare som har fått telefonrådgivning via vårdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde två teman Få kontakt och Kommunikation.  I Få kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och Förutsättningar med tillhörande underkategorier. Slutsats: Telefonsystemet som används för att få kontakt kan ses både som en tillgång och ett hinder för kontakt. Äldre vårdsökande använder olika strategier för att underlätta kontakt med vårdcentral. Kommunikation mellan telefonsjuksköterskan och den äldre vårdsökanden kräver att det finns bra förutsättningar. Om kommunikationen dem emellan är god och den vårdsökande får vara i centrum blir vårdmötet tillfredsställande och den vårdsökande känner sig hjälpt. Om kommunikationen brister och den vårdsökande inte får vara i centrum kan vårdmötet bli otillfredsställande och leda till att vårdsökanden istället känner sig stjälpt. Slutsatsen är att telefonrådgivning på vårdcentralen kan både hjälpa och stjälpa den äldre vårdsökande. / Background: Telephone nursing is a large part of the nurse's work at the health center. The caller wants to get advice, information and support in everyday life. With this work we want to enhance the understanding of older people's experiences of telephone nursing at health center to further develop the telephone nursing from elderlies perspective. Aim: The aim is to describe the elderly caller’s experiences of telephone nursing at health center. Method: The study has a qualitative descriptive design with an inductive approach. Data was collected through 10 interviews with elderly callers who had received telephone nursing and the data was analyzed by a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in to two themes Get Contact and Communication. In Get Contact the following categories appeared: Phone system and Strategies for Contact with related subcategories. In term Communication the following categories appeared: Treatment and Conditions with related subcategories. Conclusion: The telephone system that is used for contact with the health center can be seen both as an asset and obstacle. Elderly callers use different strategies to facilitate the contact. It is important that there are good preconditions for the communication. If the communication between the nurse and elderly caller is good and the caller is in focus, the caller will feel helped and satisfied with the telephone meeting. If there is lack of communication and the caller is not in focus, the telephone meeting can be unsatisfied and lead to a feeling of being overturned.

Bakgrund: Distriktssköterskan har ett ansvar att utveckla vården i alla led för att det skall gynna säkerhet, kontinuitet och relationer som genererar i personcentrerad vård. Att främja hälsa genom telefonrådgivning kan vara både stimulerande och utmanande beroende på samtalets karaktär och arbetssituation. Att vara styrd av tid kan skapa stress. Forskning menar att beslutstöd kan öka kvaliteten på samtalen och agera hjälpmedel som ett komplement till distriktssköterskans egna erfarenheter. En adekvat bedömning kan vara avgörande för den vårdsökande och det visar sig att felaktiga beslut minskar vid användning av beslutstöd. Dock beskriver forskning också att samtalen blev för styrda vilket resulterade i att det personcentrerade samtalet ibland kom i skymundan. Det beskrivs som komplicerat att kombinera teknologi med ett personcentrerat förhållningssätt. Distans skapas i samtalet med den vårdsökande vilket genererar i en krånglig omvårdnad.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka beslutstödets inflytande på det personcentrerade samtalet i telefonrådgivningen, samt möjligheter och utmaningar som detta innebär för distriktssköterskan. Metod: För att besvara frågan användes semistrukturerade intervjuer vilka analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Analysen frambringade fem olika kategorier och 12 underkategorier. Studien visade att majoriteten av deltagarna inte använde beslutstödet mer än som ett komplement vid ärenden av mer akut karaktär. Däremot användes kollegor och andra digitala plattformar som hjälpmedel. Ett personcentrerat förhållningssätt infann sig trots utmaningar i det dagliga arbetet med vissa reservationer, och trots att beslutstödet inte användes. Slutsats: Denna studie belyser telefonrådgivningens komplexa arbete och att det personcentrerade förhållningssättet förekommer trots avsaknad av beslutstöd. Resultatet speglar det dagliga arbetet och kan bidra till en kännedom om arbetsuppgiften och vad som bör förbättras och anpassas till verksamheten. Nyckelord: beslutstöd, distriktssköterska, erfarenhet, hjälpmedel, patient, personcentrerat samtal, personcentrerad vård, primärvård, rådgivningsstöd, sjuksköterska, telefonrådgivning, vårdcentral, vårdsökande

Bakgrund: Psykisk ohälsa drabbade många unga vuxna och upplevdes olika, det kunde innebära tillfälliga besvär men också besvär som påverkar vardagen. Sociala medier hade både för- och nackdelar när det handlade om psykisk ohälsa. Bristande kunskap kring psykisk ohälsa ledde till stigmatisering. Syfte: Undersöka unga kvinnors erfarenheter av att söka vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ metod har använts som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Det kunde vara svårt för kvinnor att känna igen psykiska symtom vid psykisk ohälsa. De kunde känna skam och rädsla för att söka vård vid psykisk ohälsa. Ett bristande förtroende för vården kunde finnas på grund av tidigare erfarenheter. Unga kvinnor kunde få symtomlättnad vid vårdsökande. Det kunde vara lättare att söka vård för fysiska symtom än psykiska symtom för kvinnor. Stöd av närstående var en fördel för unga kvinnor. I stället för att ta tag i dem psykiska problemen isolerade unga kvinnor sig. Media var till stor hjälp för att unga kvinnor ska söka vård. Konklusion: Unga kvinnor hade olika erfarenheter av att söka vård, det fanns negativa aspekter som gjorde att unga kvinnor inte sökte vård. Det fanns även olika positiva aspekter som gjorde att unga kvinnor vågade söka vård. / Background: Mental illness affected many young adults and was experienced differently, it could mean temporary problems but also problems that affect one’s everyday life. Social media had both advantages and disadvantages when it came to mental illness. Lack of knowledge about mental illness led to stigmatization. Aim: Investigate young women’s experience of seeking care for mental illness. Method: A qualitative method has been used which is based on eight scientific articles. Findings: It could be difficult for young women to recognize the psychological symptoms of mental illness, they could feel shame and fear about seeking care for mental illness. A lack of trust in care could be due to previous experiences. Young women could get symptom relief by seeking care. It could be easier to seek care for physical symptoms than psychological symptoms for young women. Support from relatives was an advantage for young women. Instead of addressing mental health issues, young women isolated themselves. The media was a great help for young woman to seek care. Conclusion: Young women had different experiences of seeking care, there were negative aspects that made young woman not seek care. There were are also various positive aspects that made young woman dare to seek care.

Telefonrådgivning har ersatt en stor del av traditionella vårdbesök, nationellt och internationellt. Tillgängligheten och enkelheten gör det till en uppskattad funktion av vårdsökande. För att kunna utveckla telefonrådgivning och för att implementera personcentrerad vård är det viktigt att lära sig hur telefonsjuksköterskor och vårdsökande upplever samtalen. Syfte: Att beskriva upplevelser av rådgivande telefonsamtal på en hälsocentral utifrån telefonsjuksköterskors och vårdsökandes perspektiv. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes under hösten 2017. Deltagare: Fem vårdsökande och fem telefonsjuksköterskor. Analys: Telefonsjuksköterskors och vårdsökandes intervjuer analyserades för sig. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Telefonsjuksköterskors intervjuer gav tre slutgiltiga kategorier; oro för att stressfaktorer ska påverka kvaliteten och arbetstillfredsställelsen, närvaro och förståelse är viktigt för att göra bra bedömningar samt känslor och förväntningar kan vara svåra att bemöta. Vårdsökandes intervjuer resulterade i tre kategorier; Att inte alltid bli förstådd och rädsla för felbedömningar, ett respektfullt bemötande skapar en känsla av att tas på allvar samt att önska sig enklare och tryggare tillvägagångssätt. Slutligen skapades en kategori utifrån de båda perspektiven: Egenskaper som kännetecknar det bra samt det mindre bra samtalet. Konklusion: Telefonrådgivning är komplext och telefonsjuksköterskor upplevde svårigheter i arbetet. Vårdsökande var överlag nöjda med telefonrådgivningen men upplevde problem med förtroende och ansvar. Telefonrådgivning upplevs överlag fungera bra. Vårdsökande upplever den som en trygghet men även som en nödvändighet vilket ger orsak till att fortsätta förbättra kvaliteten och minimera riskerna. / Telephone nursing has replaced a large part of traditional health care visits, nationally and internationally. The availability and accessibility makes it an appreciated service for health seekers. In order to develop telephone nursing and for implementation of person centered care it is important to learn how phone nurses and care-seekers experience the calls. Aim: To describe experiences of telephone nursing in primary care from the perspectives of telephone nurses and care seekers. Participants: Five telephone nurses and five care seekers. Method: Qualitative individual semi structured interviews were conducted during autumn of 2017. Analysis: Interviews of telephone nurses and care seekers were analyzed separately using qualitative content analysis with an inductive approach.  Results: Three final categories for telephone nurses were found; concern that stress factors can affect assessment quality and work satisfaction, presence and understanding is of importance in making correct assessments, emotions and expectations can be difficult to account. Three categories for care-seekers; not always being understood and fear of misjudgments, respectfulness can create feelings of being taken seriously and wishing for easier and securer accessibility. In the end a final category was created that included views from both perspectives regarding the good respective the difficult call.  Conclusion: Telephone nursing is complex and telephone nurses experienced work difficulties. Care seekers were generally pleased with the service provided but still had issues concerning trust and liability. Telephone nursing is generally well functioning. Care seekers look to it as a security and as a necessity which is cause to keep improving quality and eliminating risks.