I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande. För två av fyra tidningar kunde partiskhetsutlåtanden göras, där en bedöms som partisk och en som opartisk. Dagens Nyheters rapportering bedömdes som partisk, då Alliansens fick betydligt mer uppmärksamhet och nästan uteslutande positiv uppmärksamhet, samtidigt som De rödgröna fick avsevärt mindre utrymme och mestadels negativ uppmärksamhet. Svenska Dagbladet å andra sidan lyckades balansera sin rapportering mellan blocken, både i fråga om utrymme och behandling och bedömdes därför som opartisk i frågan. Aftonbladet och Expressens resultat var tvetydiga och tillät inte att utlåtanden gjordes, åt det ena eller andra hållet.

Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland.   Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland. Tidningarna vi undersökte som fått representera Skåneregionen var Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda och Kvällsposten. Tidningarna som fått representera Stockholm, Västerbotten och Gotland var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar.   Resultatet visade på att det fanns små skillnader i hur de skånska och övriga tidningarna gestaltade Sverigedemokraterna. Artiklarna var till största del gestaltade ur ett spelperspektiv i regionerna. Vi fann dock skillnader gällande rapporteringen av partiet. Sverigedemokraterna fick större exponering i de skånska tidningarna sett till antalet artiklar och storleken på artiklarna.

Denna uppsats är en fallstudie där gestaltningsteori används för att analysera hur tvåolika typer av svenska tidningsmedier har gestaltat läraryrket i två olika valrörelserdär den skolpolitiska frågan stått i centrum: 2010 och 2018.Materialet utgörs av totalt 114 artiklar som hämtats från dagstidningarna DagensNyheter och Aftonbladet samt från de två fackliga tidningarna Lärarnas Tidning ochSkolvärlden och som alla publicerats under de sista tre veckorna innan respektive val.En diskursanalytisk metod har använts och det övergripande syftet med studien äratt studera hur mediernas gestaltningar av lärare har påverkat den skolpolitiskadiskurs som rör läraryrket, dess problem och de föreslagna lösningarna.Frågeställningarna har sökt svar på hur de olika medierna valt att gestalta läraryrketoch hur den skolpolitiska diskursen i tidningarna sett ut vid de två studeradevalrörelserna.I studien nås slutsatsen att framför allt dagstidningarna tenderar att gestaltaläraryrket på ett väldigt episodiskt sätt, som inte sätter yrket i en större och merstrukturell skolpolitisk kontext, medan facktidningarna överlag tenderar att användaen något mer tematisk gestaltning som visar upp läraryrket ur en bredare ram. Denepisodiska övervikten vad gäller gestaltningar får tydliga effekter på den skolpolitiskadiskursen i de två studerade valrörelserna, där mediernas kortfattade och enklagestaltningar är med och producerar likaledes enkla lösningar på stora skolpolitiskafrågor.I undersökningen visas också att vilka som får komma till tals om läraryrket ärcentralt för hur yrket, dess problem och föreslagna lösningar framställs och attskillnaderna i diskursen kan kopplas till vilka som får uttala sig om yrket: om det ärpolitiker (vilka är överrepresenterade i dagstidningar) eller om det är faktiskskolpersonal (som tillåts ta större plats i den fackliga diskursen).I studien visas dock tecken på att morgontidningen Dagens Nyheter tagit steg moten mer tematisk gestaltning under 2018 års valrörelse än under 2010 års, därläraryrket och dess problem på ett helt annat sätt kopplas till en större samhällspolitiskoch samhällsekonomisk kontext än tidigare.

Syftet med denna uppsats var att undersöka mediebevakningen kring Sverigedemokraterna inför valet 2010 med utgångspunkt från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets nätupplagor mellan perioden 1 januari 2009 och 19 september 2010. Som en jämförelse, för att kunna se relativiteten i vad som är mycket och vad som är lite mediebevakning, valde jag att även inkludera Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i den kvantitativa undersökningen. Detta med anledning av att de tre partierna alla fick ungefär samma procentantal röster. Under studiens gång har jag tittat på ca 5000 artiklar och dessa artiklar har sedan fått ta plats i diagram, där jag kategoriserat de olika artiklarna efter att ha gjort en bedömning. De kategorier jag valt att ta med är opinionsundersökningar, artiklar där partiet bara omnämns politiskt, kritik mot partiets politik, oroligheter kring partiet och partisammankomster, kritik mot specifika partimedlemmar, reklam, PR och dylikt samt granskande artiklar om partiet. Jag valde även att göra en retorisk analys, men då enbart på artiklar skrivna om Sverigedemokraterna, detta i och med att det var Sverigedemokraterna som var i fokus.   Efter att ha avslutat den kvantitativa studien kunde jag konstatera att Sverigedemokraterna inte är det partiet som det skrivits flest artiklar om utan det var Vänsterpartiet. Däremot framgick det mycket tydligt att typen av rapportering var ytterst annorlunda när den gällde Sverigedemokraterna jämfört med de övriga två partierna. Sverigedemokraterna hade en övervägande del negativa skriverier. Så som kritik mot specifika partimedlemmar samt rapportering kring oroligheter vid partisammankomster. När det gällde de övriga två partierna var den typen av rapportering försvinnande liten.   Genom att jag, genom denna kvantitativa studie, har fått underlag för att medierapporteringen kring Sverigedemokraterna sett annorlunda ut än kring de övriga två partierna väljer jag att avslutningsvis diskutera kring ifall medierapporteringen hade något att göra med det resultat som uppstod. Det är inte möjligt att svara på den frågan genom denna analys utan det krävs ett betydligt större urval och även en annan typ av analys, men man kan ana att mediebevakningen har haft någon form av påverkan i och med att media är en av våra största källor till information. Dock skulle denna påverkan ha varit positiv på sådant sätt att Sverigedemokraterna, genom att inte ha fått nå ut med sin politik och vad den egentligen handlar om, fått sympatiröster från dem som sett partiet som utanför och syndabockar.

Den här uppsatsen handlar om hur valrapporteringen av miljöfrågor i de två svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sett ut under valperioderna 1979, 1988, 1998 och 2010 samt hur rapporteringen har förändrats över tiden. I uppsatsen söker vi svar på frågan om vilka miljöfrågor som har prioriterats under valperioderna i medierna, hur de har framställts och varför. För att ta reda på vilka miljöfrågor som har fått mest utrymme i medierna inför valen har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Denna undersökning kompletterade vi med en kvalitativ studie för att se hur dessa frågor har framställts i medierna och varför. Vi har även gjort en studie där vi utgår från dagordningsteorin. Med den undersökningen ville vi ta reda på om tidningarnas högst prioriterade miljövalsfrågor stämmer överens med de politiska partiernas agenda. Man kan tydligt se att miljörapporteringen var mer utbredd 1979 och 1988 än den är idag på grund av specifika miljöfrågor som var viktiga just då, medan miljöfrågorna under valperioderna 1998 och 2010 snarare har blivit en självklarhet som vilka andra valfrågor som helst. Under de senare åren finns inga särskilda miljöfrågor som utmärker sig i statistiken, istället intresserar sig medierna mer kvantitativt för flera olika miljöfrågor. Det är även uppenbart att tidningarna på 70- och 80-talen rapporterade mer om miljöfrågorna på ett sätt som passade tidningens egen agenda. Tanken med uppsatsen är att den ska belysa ett ganska outforskat ämne och förhoppningsvis inspirera till fortsatta studier om mediernas valrapportering av miljöfrågor.

Denna uppsats undersöker hur två svenska partiledare, Stefan Löfven och Annie Lööf, använder sig av det sociala mediet Instagram under en sexmånadersperiod före riksdagsvalet 2018. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes uttrycken för hur Löfven och Lööf hanterade den allt mer diffusa gränsdragningen mellan privatliv och politik. I relation till denna gränsdragning undersöktes vad för material de publicerade utifrån de kommunikativa funktionerna broadcasting, mobilization, hybridity, och personalization. Därtill analyserades vad för bild av sig själva partiledarna presenterade av sig själva utifrån Erving Goffmans dramaturgiska skola och teorier kring självrepresentation och icke-verbala signaler. Det studien fann var att det största fokuset hos båda partiledarna låg på politik och arbetsrelaterat innehåll men att personliga inslag integrerades i stor utsträckning i materialet. Gränserna mellan privat och arbetsliv var otydlig hos båda och deras privatliv användes för att definiera dem som individer. Det framkom dock stora skillnader mellan partiledarna i hur partiledarna använde mediet där Annie Lööf använde det på ett mer interaktivt och personligt sätt via sitt sätt att framställa sig själv.

Det svenska väljarbeteendet har förändrats med åren. Allt fler byter mellan olika partier och beslutet för vart rösten hamnar tas allt senare in i valrörelsen. Medierna är medborgarnas främsta källa till information och den lokala dagstidningen är den källa som flest människor använder sig av. Då orienteringsbehovet är som störst bland medborgarna, som i samband med val, ökar mediernas makt att påverka. I denna studie var syftet att undersöka hur lokala medier gestaltar den politiska rapporteringen i samband med valrörelser, hur det journalistiska förhållningssättet såg ut och om det skett någon förändring över tid. Studien har genomförts med en kvantitativ innehållsanalys på landsortstidningarna Östgöta Correspondenten och Nya Wermlands-Tidningen med material från de två sista veckorna vid valrörelserna 2002 och 2010. Resultatet visade att det är den sakpolitiska gestaltningen och det beskrivande journalistiska förhållningssättet som dominerar den lokala politiska rapporteringen. Den spelgestaltade journalistiken ökade något mellan åren men annars var skillnaderna inte speciellt stora. / The Swedish electoral behavior has changed over the years. An increasing number of people switch between different parties and the decision for each vote is taken later and later into the election campaign. The media is the main source of information for the citizens, and the local newspaper is the source that most people use. When the need of orientation is strong among the citizens, like during the election, medias power to influence increases. In this study the purpose was to investigate how the local media framing political news during election campaigns, how the journalistic approach looked like and if there was any changes over time. The study was conducted by a quantitative content analysis of the provincial newspapers Östgöta Correspondenten and Nya Wermlands-Tidningen with material from the last two weeks of the election campaign in 2002 and 2010. The results showed that it is the issue oriented framing and the descriptive journalistic approach that dominates the local political reporting. The game framed journalism increased slightly between years, but otherwise the differences were not very large.

Titel: Fler partiledardebatter  – “men det är ungefär samma ingredienser” –  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014. Författare: Emma Österberg och Elvira Linderot Kurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 18 785 Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen. Tidigare forskning har visat att ökad konkurrens kan påverka medieföretagens strategier, till exempel genom att de vill stärka sina varumärken eller göra “bra tv” med ökat tempo och dramaturgi. Syftet med studien var att ta reda på hur SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen förhöll sig till den nya konkurrenssituation som uppstod i valet 2014, samt att ta reda på vilka strategier de hade vid programutformningen för partiledardebatterna.          Metod: I den empiriska undersökningen användes två kvalitativa metoder. Först gjordes en analys av partiledardebatternas programkoncept, utifrån fyra teman: miljö, medverkande personer, programmoment samt publikmedverkan. Genom samtalsintervjuer fick en programansvarig på varje medieföretag sedan svara på vilka strategier de haft när de utformade programmen samt hur de såg på konkurrenssituationen.          Resultat: Samtliga medieföretag förhöll sig till den nya konkurrensen, främst genom att de ville göra partiledardebatter som stack ut och stärkte deras varumärken, genom bland annat välkända programledare. En strategi var också att göra “bra tv”, genom dramaturgi och tempoväxling. När det gällde att rikta sig till en viss publik stack Aftonbladet ut i valet av en ung målgrupp, medan de övriga riktade sig till en mer bred publik. En strategi var också att göra program som kändes seriösa och granskande, framförallt gällde det SVT, som har ett public service- uppdrag och dessutom konkurrerar med sin trovärdighet. För kvällstidningarna var partiledardebatterna ett sätt att utveckla sin tv-satsning – och de kände sig fria att testa och prova nya grepp. Även TV4 ville sticka ut och försökte ha med “annorlunda moment”. SVT såg sig mer bundna av traditioner, men samtidigt inspirerades de av kvällstidningarnas “ton och identifikation” och trodde att det var något de kunde ta till sig av i framtiden. De programansvarige poängterade att partiledardebatterna har en demokratisk betydelse och såg det främst som positivt att det gjordes fler debatter.

The local level of politics in Sweden has been described as strong in relation to similar levels internationally aswell as to other political and administrative levels in the national system. Despite this, the research has regularlyoverlooked important aspects of local politics throughout several decades. The purpose of this study is to begin toaddress the lack of research by studying electoral campaigns in the Swedish municipal election. Representativesfrom two local party organizations have been interviewed in order to identify campaign tools and strategies thatare prevalent in what is deemed two very successful campaigns. The two campaigns are compared and differencesbetween local parties and parties connected to the national level of politics are considered. To some extent thefindings of this study match those of previous research on the national level of politics. However, some of thefindings suggest the possibility of achieving greats results in local elections using low-cost campaign methods. Inorder to find stronger evidence for causality between a particular campaign activity and election results furtherresearch of more numerous cases is necessary.

Title: "Public safety – The main freedom question of our time? A discourse analysis of the Swedish Moderate Party’s election manifesto 2022" The present study aims to explore the Moderate Party’s (Moderaterna) construction of public safety (trygghet) during the Swedish election campaign 2022. Mainly, the topic of choice is motivated by an interest in how a political party, whose election results were successful, navigated the mediatized politics and approached policy issues particularly important to the voters. The study's specific focus on trygghet is in view of the fact that the word is closely knit to political domains like “law and order”, which to a high extent dominated the political debate during the Swedish election 2022. The purpose of this study was achieved by examining Moderaternas election manifesto for 2022, as it holds the party’s collected ideological viewpoints and simultaneously serves as a primary outlet for media coverage on the political subjects of concern. Particularly we found it interesting to examine how the meaning of trygghet is established in response to insecurity (otrygghet) as its negative counterpart, and how Moderaternas description of the Swedish political and societal conditions in relation to trygghet contributes to shape peoples’ perceptions of their social environment. After initially identifying the political contexts in which trygghet is constructed as especially necessary in the manifesto, the theoretical and methodological framework allowed us to further examine how Moderaterna shapes the idea of trygghet, occasionally even beyond what may be considered the traditional understanding of the word. This study points out how Moderaterna largely motivates societies need for trygghet by pointing out an alleged increased crime rate in Sweden, as well as how the actors which are constructed as threatening to the public safety is consequently constructed as external from the community that is argued for. We claim that Moderaterna implicitly presents the desired community as constituted by a specific set of values, to a high degree associated with their ‘orderly’ politics. The construction of community in opposition to threaths is somewhat problematized, as we highlight how the reproduction of discourses with polarizing characteristics could potentially have adverse implications on societal level. Throughout the analysis, each theme is approached with a methodological perspective which allows us to see how Moderaternas legitimization of their politics in response to the increased need for trygghet, can be seen as a mode of exerting power.