Syftet med denna uppsats är att undersöka hur normalitet och avvikelse representeras i HBOs tv-serie True Blood. Fokus ligger på hur etnicitet och sexualitet representeras. Uppsatsen frågeställning är: Hur representeras normalitet och avvikelse, med fokus på etnicitet och sexualitet, i HBOs tv-serie True Blood?  Denna har operationaliserats genom ett egenkomponerat analysschema, innehållandes olika teman som utrönts genom författarens förkunskap om tv-serien och dess handling. Metoden består av ett analysschema som använts genom en semiologisk analys samt Stuart Halls representationsbegrepp. Analysens teoretiska ramverk är Michel Foucaults maktbegrepp och Gayle Rubins sexualitetscirkel. Uppsatsens utgångspunkt är inspirerad av Anna Höglunds tes om att vampyrberättelsen kan ses som ett tidsdokument om oss människor och hur vampyrberättelsen har använts för att skildra vår historia samt samtid. Uppsatsen har även ett sciencefictionperspektiv, vilket innebär i denna uppsats att vampyrkaraktären används för att porträttera samt synliggöra samhällsproblem. Då science fiction traditionellt brukar användas som samhällskritik lämpar sig detta perspektiv väl på vampyrberättelsen och True Blood.

Syftet med denna uppsats har varit att analysera fyra vampyrfilmer med Mary Douglas teori för att se hur föreställningar om renhet, orenhet och anomalier framställs samt ifall dessa föreställningar har förändrats i de fyra utvalda filmerna mellan 1979-2016. Med kritisk diskursanalys som metod har filmerna Nosferatu the Vampyre (1979), The Lost Boys (1987), Twilight (2008) samt Daylight's end (2016) analyserats genom en tematisering av vampyrers egenskaper där en jämförelse dem emellan gjorts. Uppsatsens resultat visar att vampyrer som befinner sig i ett tillstånd mellan liv och död anses vara anomalier, vilka har hanterats på olika sätt av respektive samhällen. Vissa vampyrer har ett mer moraliskt förhållningssätt gentemot människor då de valt bort att äta människoblod och blir därför mer accepterade av samhället, medan andra vampyrer har ett omoraliskt beteende, vilket gör att de då elimineras. Det som anses orent i ett samhälle har blivit vardagligt i ett annat och ju mer mänskliga egenskaper vampyrerna har desto mer accepterade är de av samhället.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur vampyrfilmer från andra kulturer relaterar till Bram Stokers Dracula och den europeiska myten. Vampyren har varit ett forskningsämne sedan 1700-talet och sedan 90-talet har en del av vampyrforskningen fokuserat på vampyren som en postkolonial varelse. Flera studier visar på att Dracula är en representation av "de andra", men också en representation för de förtryckande kolonierna. I uppsatsen analyseras fyra filmer från olika delar av världen och kommer fram till att en vampyrfilm aldrig helt verkar kunna avvika från Dracula, men att just dessa fyra filmer tar upp viktiga frågor om hybriditet, gemenskap och relationen till kristendomen.

Syftet med den här uppsatsen bygger på en gestaltningsanalys av vampyrerna Edward Culleni Twilight och Stefan Salvatore i The Vampire Diaries där fokuset handlar om hur dessavampyrkaraktärer gestaltas genom olika aspekter som utseende, kroppsspråk, humör,beteende och agerande. Jens Eders karaktärsklocka är den metod jag använt mig av för attgöra analysen på vampyrkaraktärerna. Vampyrernas samspel med andra karaktärer är ocksåen viktig del i analysen. Både samspelet med andra vampyrer och samspelet med människor.Resultatet visar att den moderna vampyren har en större utsträckning mot den “klassiska”vampyren som nästintill bara har monstruösa drag utan någon empati eller ångest över sinahandlingar. Både Stefan och Edward har både monstruösa och mänskliga skildringar i derasgestaltning som både följt med genom historien eller uppkommit under modern tid.Vampyrer har traditionellt setts som hjärtlösa monster som bara dödar. Så ser det inte ut idagen moderna vampyrfilmer och serier.

Denna uppsats menar att visa på ett samband mellan det västerländska samhällets, kulturella utveckling och förändringen i vampyrens porträttering på film. Uppsatsen kommer att fokusera på de tre aspekter: porträttering, religiösa (kristna) influenser samt makt. De två filmerna som kommer att analyseras utifrån detta är Twilight (2008) samt Dracula (1931).                       Dessa två filmer är gjorda i olika århundranden vilket kommer att visas i resultatet. Resultatet visar på att den senare filmen talar för det kulturella samhällets utveckling ifrån ett fokus på kristendomen. Det som spelar roll och ger vampyrerna ett övertag är heller inte deras odödlighet, utan deras makt eller pengar likt det postsekulära samhället vi lever i. Slutligen så talar dessa filmer om en växande rädsla för gömda hot snarare än synliga hot.

In this essay, I make a queer feminist analysis of four novels written by the Swedish author Sigge Stark. The novels are: Uggleboet, Manhatareklubben, Cirkus Demonio och Baskerflickan. Using Judith Butler's theories I examine the relations between sex/gender and sexuality in the four books and show how the construction of gender is performed and the heterosexual normativity is jeopardized. I also examine whether, and if so how, Sigge Stark uses the romantic and the gothic genres to include transcending gender identities and sexualities in her work. The essay also includes a contextualisation of her prerequisities as an author and the necessity in performing a critical analysis of mass produced romantic literature.

Denna studie behandlar monsterkroppar i HBO:s tv-serie True Blood (2008 – 2014) och deras tillblivelse samt orientering utifrån skevhet, performativ materia och temporalitet. Med utgångspunkt i Sara Ahmeds queera fenomenologi analyseras empirin genom en queer och reparativ läsning i syfte att studera huruvida True Blood som tv-serie kan ha emancipatorisk och subversiv potential. Studiens empiriska omfång utgörs av sju sända säsonger av True Blood, innehållandes totalt åttio avsnitt, och som urval har primärt tre kvinnliga karaktärer följts. Dessa tre karaktärer definieras ha monsterkroppar utifrån den normativa människokroppen. I analysen diskuteras, förutom de tre valda karaktärerna, även andra monsterkroppar. Slutsatsen är att True Blood som text utmanar och ifrågasätter, genom sina monsterkroppar, normativa föreställningar och räta linjer och därmed anses ha emancipatorisk och subversiv potential.

This paper examines in what way the heterosexual matrix is challenged by Stephenie Meyer in Breaking dawn (Så länge vi båda andas). By doing a thematic study on the various family constellations appearing in the novel, I search for the queer elements in it. I discuss incest, family building and motherhood, and find that there are numerous queer elements associated with the themes I have chosen. I conclude that the Cullen family challenges the heterosexual matrix, despite not being typical queer vampire characters. I also find that building a successful family is not based on gender or constellation otherwise, but is instead dependant on democracy and equality. Bella has a desire to taste the blood of both her daughter and her father, interpreted as an incestuous desire. I find similarities between Bella’s extreme motherhood behaviors and how drag show artists parody gender. / Denna uppsats undersöker på vilka sätt Stephenie Meyer utmanar den heterosexuella matrisen i Så länge vi båda andas. Genom att göra en queerteoretisk temastudie utifrån temat familj undersöker jag de queera elementen i texten. Jag behandlar incest, familjebildning och moderskap och kommer fram till att det finns många queera inslag i mina valda teman. I min analys drar jag slutsatsen att familjen Cullen, trots att de inte är klassiska queera vampyrkaraktärer ändå utmanar den heterosexuella matrisen. Jag kommer även fram till att framgången i en familjebildning inte ligger i kön, eller konstruktion, utan i demokrati och jämställdhet. När Bella åtrår sin faders och dotterns blod tolkar jag detta i sin kontext som ett incestuöst begär. Jag jämför extremismen i Bellas moderskap med hur dragshowartisten parodierar genus.

Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt? Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat? För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever. I studien presenteras valda modeller för läsundervisning som är applicerbara. Eftersom ämnet bjuder på många infallsvinklar torde man kunna fånga många elevers intresse och entusiasmera till fortsatt läsning. / This is a study on whether you can use vampires as a source of inspiration when teaching at upper secondary school level. Two questions form the basis for the study: How can the vampire theme be used in the classroom with horror literature as Dracula (1897) and Twilight (2005) as a foundation? Which models for teaching literature are available for the vampire theme? In order to answer the questions of the study close reading has been used as method. The result shows that the vampire by all means can be used as a source of inspiration for an   educational purpose. The study shows that you have to be cautious when you introduce   horror literature in class and the use of different models is important due to the fact that you want to reach all students. In the study a few selected models for teaching literature are presented that are applicable. Since the subject invites to a wide range of approaches one should be able to catch most of the student’s interest and inspire with enthusiasm.