Höjd pensionsålder och ökad livslängd har medfört att fler personer arbetar allt högre upp i åldrarna. Detta faktum tillsammans med snabbare samhälls- och teknikutveckling, samt en ständig efterfråga på ny kunskap och personlig utveckling, förstärker behovet av ett livslångt lärande. Denna bakgrund ramar in studien vars syfte varit att undersöka den seniora studentens upplevelser och erfarenheter av att vara äldre i en lärsituation där normen och lärandet är utformat efter yngre studerandes situation, behov och inlärning. Metod som använts för insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerade intervjuer med sju individer som har erfarenhet av att vara seniora studenter. Ur intervjuerna utkristalliserades teman som sedan analyserats genom Interpretativ Fenomenologisk Analys i relation till tidigare forskning och teorier. Resultat som motivationens betydelse, utbildningsmöjligheter och omgivningens påverkan visade på olika faktorer som fått individen att ta steget in i ett seniort lärande. Gemensamt är att detta steg är stort och visar på en bredd av individuella faktorer som styr, med den gemensamma nämnaren av att ha genomgått ett inre och yttre förändringsarbete. Baserat på tidigare forskning visas att det finns en växande grupp av seniora studenter. För att möta det kommande behovet bör det tas ett helhetsgrepp på hur utbildningsväsendet ska uppnå Europeiska unionens direktiv på det livslånga lärandet i praktiken vilket även gäller äldre studerande med en tidigare högre utbildning.

<p>Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven.</p><p>Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter. Genom bandinspelning och protokoll har jag kunnat se mönster på makt-, kontroll- och dominansrelationen mellan läraren och eleverna. Gruppdynamiken i en vuxenklass är annorlunda än en lärar/elev relation inom skolans lägre stadier vilket gör att makt-, kontroll- och dominansförhållandet är intressant att undersöka. Lärarrollen medför en formell auktoritet där statusen och åldersrelationen till eleverna gör att läraren har en förutbe-stämd makt eller dominans men i relationen mellan vuxenstuderande och lärare försvinner den automatiska åldersstatusen då läraren i många fall är lika gammal eller till och med yngre än sina elever.</p><p>Förutom att åldersrelationen är annorlunda för en lärare som undervisar vuxna har också lärarrollen i stort förändrats på senare tid. Idag är lärarrollen mer av handledande karaktär än tidigare och det påverkar givetvis makt-, kontroll- och dominansförhållandet mellan lärare och elev. Läraren måste släppa på sin egen kontroll för att låta eleverna vara delaktiga. Detta vet eleverna om men det är ändå något som hindrar dem att ta steget fullt ut. Den traditionella lärarrollen är djupt rotad och eleverna vet att det är läraren som i slutänden bedömer vilket bromsar dem i deras eventuella försök att ta större plats i det språkliga samspelet.</p><p>Läraren har den innehållsliga, interaktiva och kvantitativa dominansen i klassrummet och genom sin position en viss makt men i det stora hela visar det sig att läraren mer domine-rar än att hon utövar makt gentemot sina elever. Läraren har kontroll över det som sker i klassrummet i de allra flesta fall men det finns de tillfällen då läraren får släppa på kontrollen och släppa in eleverna. Läraren låter eleverna vara delaktiga i arbetet men olika mycket under olika delar av lektionen.</p>

This study is based on 26 essays about A Good Book, written by as many participants inSwedish classes in secondary education for adults. The object is to analyse the students&apos;views on fiction and reading: What books they prefer, but also why and how they read.Objectivity and subjectivity in literary criticism is also discussed.Most favoured author both among men and women is Stephen King. The majority of thebooks mentioned are translated from English. The women also read historical and psychological novels while the men prefer fantasy. The question whether a book is goodor not is in the students&apos; opinion only a matter of taste. They also defend their own lreading against all kinds of literary expertese.Mostly the students read for pleasure, but they also think that fiction can provide usefulinformation e.g. facts about other countries. They like to get deeply involved in thebooks they read and so there is a difference, not only between what books they like toread and what they are asked to read at school, but also between their personal responseto literature and the analytical approach favoured by the educational system.

Intresset för ämnet till denna uppsats väcktes vid undervisning för vuxenstuderande där flertalet verkade ha haft en mer negativ attityd till matematik än vad de hade nu. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om denna upptäckt gick att styrka med en undersökning. Genom en enkätundersökning bland 71 elever i årskurs nio undersöktes deras nuvarande attityder till matematik samt att de fick spekulera om och hur de trodde att deras attityder till matematik skulle förändras i framtiden. Enkätundersökningen genomfördes även bland 43 vuxenstuderanden och där undersöktes hur de kom ihåg att deras attityder till matematik varit under högstadiet samt deras nuvarande attityder till matematik och förändringar där emellan. Resultatet visar att elever i årskurs nio placerar matematik ungefär på mitten på en skala över hur roligt ämne det är, att övervägande del är positiva till lektionernas utformning, att matematik inte är ett så svårt ämne men väldigt viktigt att kunna i vardagen och som allmänbildning och att en majoritet inte tror eller är tveksamma till att deras attityd till matematik kommer att förändras i framtiden. Bland de vuxenstuderande hade många haft en negativ attityd till matematik under högstadiet även om flera gav positiva svar. En majoritet tycker att det nu är roligt att gå till matematiklektionerna, att de får lära sig matematik med den metod som passar dem bäst, att matematik inte är ett så svårt ämne men viktigt både som skolämne och för dem personligen i och med att de behöver betyget och kunskaperna för studier, jobb, i vardagen och för självförtroendet. En klar majoritet tycker att deras attityd till matematik har förändrats sedan högstadiet och nästan alla tycker att den har blivit mer positiv. Olika motiveringar till det är att de är mer mogna nu, att de fått ett mål med studierna, är mer koncentrerade och motiverade samt får studera i egen takt och på egen nivå.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Klassrummet har ett alldeles eget samtalsklimat vilket påverkar hur samtal och diskussioner ter sig i just en klassrumsmiljö. Relationen mellan lärare och elever påverkar hur makt-, kon-troll- och dominansförhållandet är i klassrummet. En dialog är sällan helt symmetrisk utan oftast dominerar en deltagare och i relationen mellan elev och lärare är det läraren som har den dominerande rollen vilket medför att läraren hamnar i en maktposition eller en överord-nad roll gentemot eleven. Syftet med denna uppsats är att se hur en lärare språkligt utövar makt och kontroll i klassrummet samt att se hur dominansen i det språkliga samspelet ter sig där. Undersökningen är gjord i en Komvuxklass vilket gör att det är relationen mellan en lärare och vuxenstuderan-de som har observerats. Undersökningen har genomförts genom observation under en dubbel-lektion, 2x 45 minuter. Genom bandinspelning och protokoll har jag kunnat se mönster på makt-, kontroll- och dominansrelationen mellan läraren och eleverna. Gruppdynamiken i en vuxenklass är annorlunda än en lärar/elev relation inom skolans lägre stadier vilket gör att makt-, kontroll- och dominansförhållandet är intressant att undersöka. Lärarrollen medför en formell auktoritet där statusen och åldersrelationen till eleverna gör att läraren har en förutbe-stämd makt eller dominans men i relationen mellan vuxenstuderande och lärare försvinner den automatiska åldersstatusen då läraren i många fall är lika gammal eller till och med yngre än sina elever. Förutom att åldersrelationen är annorlunda för en lärare som undervisar vuxna har också lärarrollen i stort förändrats på senare tid. Idag är lärarrollen mer av handledande karaktär än tidigare och det påverkar givetvis makt-, kontroll- och dominansförhållandet mellan lärare och elev. Läraren måste släppa på sin egen kontroll för att låta eleverna vara delaktiga. Detta vet eleverna om men det är ändå något som hindrar dem att ta steget fullt ut. Den traditionella lärarrollen är djupt rotad och eleverna vet att det är läraren som i slutänden bedömer vilket bromsar dem i deras eventuella försök att ta större plats i det språkliga samspelet. Läraren har den innehållsliga, interaktiva och kvantitativa dominansen i klassrummet och genom sin position en viss makt men i det stora hela visar det sig att läraren mer domine-rar än att hon utövar makt gentemot sina elever. Läraren har kontroll över det som sker i klassrummet i de allra flesta fall men det finns de tillfällen då läraren får släppa på kontrollen och släppa in eleverna. Läraren låter eleverna vara delaktiga i arbetet men olika mycket under olika delar av lektionen.

Sfi är en skolform inom vuxenutbildningen där det bedrivs undervisning i svenska som andraspråk. Eleverna kan gå tre olika studievägar beroende på skolbakgrund från hemlandet där studieväg 1 är anpassad för elever med ingen eller maximalt fem års skolbakgrund från sitt hemland. Det innebär att i gruppen finns elever som lär sig läsa och skriva för första gången på ett nytt språk. Enlig Skollagen (SFS: 2010:800) har eleven som påbörjar studier på Sfi rätt att avsluta kursen med stöd men vuxenutbildningen där Sfi ingår är undantagna de delar i Skollagen (SFS: 2010:800) som anger särskilt stöd. Läs- och skrivinlärningen ska enligt Kursplanen för Sfi (2018) ske under hela studietiden parallellt med den kurs som eleven studerar. Syftet med studien är att undersöka rektorers uppfattning om vad de anser krävs för att elever med minder än fem års skolbakgrund från hemlandet ska kunna fullfölja sina studier på Sfi. Tidigare forskning har visat att framgångsrik läs- och skrivinlärning för analfabeter bygger på modersmålet, för eleven känt kulturellt och socialt kontexts som gör undervisningen förståelig, meningsfull och motiverande. Metoden som använts för insamling av data är semistrukturerade intervjuer med rektorer från sju olika kommunala Sfi. Intervjuerna har analyserats induktivt med stöd av innehållsanalys. Resultatet visar att rektorerna upplevde att samverkan mellan Sfi, Arbetsförmedling och socialtjänst störs av de olika uppdrag verksamheterna har gentemot individen som försvårar för eleverna att uppnå målen i kurserna. Rektorerna angav att specialpedagogiskt perspektiv och utvecklingsarbete var viktigt för att stödja elevens utveckling. Rektorerna tog även upp det formativa arbetssättet som ett medel att synliggöra elevens progression och kartläggning av behov. För att stödja elevers lärande behöver Sfi, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten samverka för att eleven ska uppleva den röda tråden mellan studierna på Sfi och den aktivitet som sker övrig tid. En sådan aktivitet kan vara språkpraktik där eleven utvecklar språket samtidigt med förståelse för olika kulturella och sociala kontext som den möter. För att möta elever olika behov är det önskvärt att Sfi utvecklar inkluderande specialpedagogik enligt Hornbys (2015) teori där eleven får stöd både i grupp och enskilt utifrån elevens behov. / Swedish for immigrants (Sfi) is a school form in adult education where teaching is conducted in Swedish as a second language (L2). Students can take three different study paths depending on the school background from their home country where study path 1 is adapted for students with none or a maximum of five years of school background from their home country. This means that in the group there are students who learn to read and write for the first time in a new language. According to the Education Act (SFS: 2010: 800), the student who commences studies at Sfi has the right to terminate the course with support, but the adult education where Sfi is included is exempt from the parts in the School Act (SFS: 2010: 800) that state special support. Reading and writing learning, according to the syllabus for Sfi (2018), must take place during the entire study period in parallel with the course the student is studying. The purpose of the study is to investigate the principals' perception of what they consider necessary for students with less than five years of school background from their home country to be able to complete their studies at Sfi. Previous research has shown that successful learning of reading and writing for illiterates is based on their first language (L1), for the student a known cultural and social context, which makes the teaching understandable, meaningful and motivating. The method used for collecting data is semi-structured interviews with principals from seven different municipal Sfi. The interviews have been analyzed inductively with the help of content analysis. The results show that the principals felt that the collaboration between Sfi, the employment agency and social services is disrupted by the various assignments the different actors have towards the individual which makes it difficult for the pupils to achieve the goals in the courses. The principals stated that special educational perspective and development work were important to support the pupil's development. The principals also addressed the formative approach as a means of highlighting the student's progression and mapping of needs. In order to support pupils' learning, Sfi, the employment agency and the social services need to collaborate for the student to understand the relationships between the studies at Sfi and the activity that takes place at other times. Such activity can be language practice where the student develops the language at the same time as understanding of different cultural and social contexts. In order to meet students' different needs, it is desirable that Sfi develops inclusive special education according to Hornby's (2015) theory where the student receives support both in group and individually based on the student's needs.

The purpose of the present study is to describe adult second language learners’ experiences of mathematics learning from a past and contemporary perspective. What experiences in mathematics do they bring? What does it mean to learn Mathematics through their new language? The study is based on life-world narratives from five second language students with another native language than Swedish. Today they all study at a Swedish folk high school, at upper secondary level and they have previously studied at this level in Mathematics.   The result shows that the meeting with the Swedish school and folk high school context is confusing. They face a new school culture with quite different normative rules and it is unclear to them how to behave as good students in this context. They are positive about the response from teachers which is much unlike their previously experiences. The teachers are competent tutors, supportive, listening, encouraging, friendly, authorities without being iron handed.   The multilingual students in this study describe that the new language is of secondary importance in mathematics learning. Everyone starts off  in year one at upper secondary level and sees mathematics the first period as a refresher. Mathematic studies are, during this period, used to consolidate the mathematical concepts in the new language. All change automatically to their native or previous school language when working with mathematical tasks. There are basic mathematical  concepts learned and automated, it is too cognitively demanding to use the Swedish language. They are critical of how Mathematics is taught, a lot of individual work and pace and says that briefings and discussions are more effective, a teacher led approach that they are familiar with.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att undersöka erfarenheter av och uppfattningar om matematiklärande hos gymnasie- och vuxenstuderande i matematiksvårigheter för att därigenom öka kunskapen om denna elevgrupp och bättre kunna möta skilda undervisningsbehov. Frågeställningarna som ämnas besvaras är hur gymnasie- och vuxenstuderande som befinner sig i matematiksvårigheter beskriver sina möjligheter till lärande och utveckling i matematik och på vilket sätt dessa uppfattningar och erfarenheter kan relateras till begreppet matematisk resiliens. Matematisk resiliens härstammar ifrån psykologisk resiliens och handlar bland annat om att hantera och övervinna motgångar knutna till matematiklärande. Tidigare forskning kring matematisk resiliens är framförallt gjord i USA och Storbritannien och fenomenet är ännu inte studerat i någon högre utsträckning i svensk kontext. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt med en hermeneutisk ansats. Studiens resultat presenteras i teman som beskriver möjlighet till lärande och utveckling i matematik kopplat till synen på förmåga, synen på arbete och ansträngning, synen på matematikens relevans och värde samt synen på hur känslor påverkar matematiklärandet. Resultatet diskuteras i relation till matematisk resiliens och vi konstaterar att arbetet med att öka elevers matematiska resiliens kan vara ett sätt för lärare och speciallärare i matematik att öka måluppfyllelse och att uppmärksamma de affektiva aspekterna av matematiklärande. Detta kan exempelvis ske genom användningen av the growth zone model och explicit undervisning kring olika studiestrategier samt att teorier om mindset särskilt beaktas vid utformandet av undervisningen. Sammanfattningsvis visar vår analys av resultatet att det är viktigt att ta i beaktande äldre elevers erfarenhetsmässiga bagage av återkommande misslyckanden och komplexa relation till matematiklärande.