In the library community there is a continuous discussion about enhancing user interactivity on library websites, according to the principles of Web 2.0, called Library 2.0. The purpose of this thesis is to study how librarians conceive Library 2.0. The focus is on the study of the librarians’ conceptions of user interactivity on the website, and if the librarians conceive that their professional role is affected by Library 2.0. The study is implemented methodologically by interviewing six librarians and using phenomenography as an approach. The result showed several variations of descriptive conceptions that were divided into two conceptive categories. These two categories, A and B, are seen from three perspectives, the library as an institution, the librarians’ professional role and the librarians’ view of the user. Conception category A showed that Library 2.0 influences to a great extent, category B showed that Library 2.0 influences to a small extent. Examples of that influence are that Library 2.0 is a state of mind that permeates all library work. The professional role will be more individualized and that Library 2.0 will affect the relationship between librarian control and user influence. The user perspective shows conceptions that the social interaction will benefit in a democratic manner. The conceptions that Library 2.0 will influence to a small extent are not as prominent. The difference between category A and B indicates that Library 2.0 is conceived as something ideological as opposed to a technical tool. The results exhibit that Library 2.0 influences the library and the librarian. / Uppsatsnivå: D

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet. Skillnaden mellan kontakt, interaktion och dialog ligger i vilken typ av kommunikation det handlar om och vilken typ av information som museet efterfrågar, men också i hur relationen ser ut mellan museet och besökarna: är museet auktoriteten eller inbjuder det besökaren att påverka? På de undersökta svenska museernas webbplatser finns endast ett fåtal funktioner som utnyttjar webbens möjligheter till deltagande. De flesta webbplatserna ger snarare intryck av att vara främst reklammaterial för det fysiska museet. Detta kan bero på att webben ses som ett verktyg snarare än som en del av en virtuell kultur. Exempel finns dock på utländska museer som satsat mycket på sin virtuella närvaro. Olika sociala medier som skulle kunna användas av museer i interaktionssyfte tas också upp, främst bloggar, folksonomier och sociala nätverk. Bloggar blir allt vanligare på museer och kan användas för att till exempel visa föremål eller diskutera museets verksamhet. Besökare kan enkelt delta genom att skriva kommentarer, eller i vissa fall till och med skriva egna inlägg. Folksonomi, eller social taggning av konstverk och föremål, kan användas som navigationsverktyg på webbplatserna, vilket kan ha både för- och nackdelar beroende på vilket mål museet har med att visa sina samlingar virtuellt. Sociala nätverk, som communities av olika slag, kan för museerna vara ett sätt att nå ut till sina besökare men även till nya besökargrupper. Allmänhetens förtroende för museerna och museernas förtroende för allmänheten är något som kan påverkas av ett "öppnare" webbarbete. Förtroende behöver dock inte vara kopplat till auktoritet, och det finns tecken som tyder på att synen på auktoritet är under förändring i och med att delaktighet och deltagande blir allt vanligare i samhället. Detta är något som museer måste förhålla sig till oavsett hur de arbetar idag, och det finns troligen många fördelar med att hänga med i utvecklingen.

Social media on the Web has become more common over the last decade and in recent years it has grown immensely. The social media with the highest amount of members is Facebook, where not only private persons are found - companies started to establish their profiles on the network in 2006. However, little is known about how these companies succeed and reach their audience with information dissemination and interact with them. The aim of this study is to contribute with information to local companies on how they can manage to maintain their activity with different approaches and strategies. This study examines how three different local companies chooses to spread information and maintain relationships with their members on Facebook. The research question in this thesis is: How are companies active on Facebook, in regard of dissemination of information and interaction? This is examined with the help of a framework which suggests three strategies with different grades of activity, which is applicable on the companies Facebook sites. The three strategies proposed by Waters, Burnett, Lamm and Lucas (2009) include disclosure, information dissemination and involvement. Disclosure contains a description about the company and its services, logo and opening hours. Information dissemination comprises photographs, video and audio files as well as news and campaigns in posted announcements or links. Involvement includes interactivity with customers, and between customers where ways to contact the company, such as e-mail and message boards exists. An e-commerce store is also presented in this strategy. The outcome of this thesis is that companies will have the best approach and strategy if they mirror their Facebook strategy with their business strategy. It is also of great importance to have continuous activity, both information dissemination and interactivity on the companies Facebook sites.

Title: “We become like a little ambassador in the country of Facebook” – an essay on the pres-ence of Swedish National Radio on Facebook. (“Vi blir som en liten ambassador I Facebooklan-det” – En uppsats om Sveriges Radios närvaro på Facebook) Number of pages: 34 (46 including enclosures) Author: Nina Willén Tutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies C Period: Fall 2010 University: Department of Informatics and Media, Uppsala University Purpose/Aim: My purpose is to examine what the presence of the Swedish National Radio on a commercial network like Facebook means and how the editors themselves argue about it. For the analysis I use critical political economy as a theoretical point of view. Material/Method: The material consists of interviews made from a qualitative method. The informants are delegates from the editorial staff of the Swedish National Radio’s channels P3 and P4. Main results: Even though Facebook is a good tool for spreading information and getting in touch with people, it still is a commercial network and that cannot be forgotten. Companies use the surveillance structure of Facebook to collect information from their potential costumers so that the users can see tailored advertising on the site. The presence of the Public Service-based Swedish National Radio makes the users want to stay at Facebook and keep them entertained so that the companies can gather more information and thus earn more money. Keywords: Social networking, critical political economy, Facebook, surveillance, scrutinizing, communication, web 2.0, Public Service.

Syfte: Vårt syfte är att besvara vår problemformulering och se hur lojalitet kan skapas genom sociala medier då lojalitet är en grundsten i skapandet av långsiktiga kundrelationer. Vidare ämnar vi besvara problemformuleringen genom att undersöka hur företag kan använda sociala medier för att skapa och bevara potentiella och befintliga långsiktiga kundrelationer. Metod: Ett kvalitativt och abduktivt förhållningssätt är det som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen utgår från ett positivistiskt synsätt och kvalitativa intervjuer har valts som metod för att samla in empirisk data. Teoretiskt perspektiv: Denna undersökning baseras på erkända teorier och modeller främst inom internetmarknadsföring, relationsmarknadsföring samt kundlojalitet då dessa ämnen ligger som grund för vår undersökning. Vidare används teorier och modeller kring sociala medier som ett verktyg för integrerad kommunikation. Empiri: Semistrukturerade, kvalitativa intervjufrågor har utformats för denna undersökning. Frågeställningarna har besvarats av framstående webbkonsulter samt av företag, framgångsrika inom området. Slutsatser: Utifrån vår undersökning har vi besvarat vår frågeställning; hur skapar ett företag kundlojalitet och konkurrenskraftiga kundrelationer via sociala medier? Utifrån vår undersökning ser vi företagens närvaro i sociala medier som en god förutsättning för att skapa kundlojalitet och bygga relationer. Sociala medier möjliggör en direkt dialog med kunderna vilket skapar en personlig kontakt. Vi har identifierat stora möjligheter med att företagen kan bemöta kunderna och exponera varumärket, nå ut med önskvärt budskap samt möjligheten att påverka kunderna i önskvärd riktning. Slutligen kan vi konstatera att sociala medier är ett starkt och effektivt verktyg vid skapande av kundlojalitet och långsiktiga kundrelationer. Det krävs dock att kanalerna används på rätt sätt vilket är möjligt genom ökad kunskap genom egen erfarenhet.

SammanfattningSociala medier växer som marknadsföringsverktyg och det är enligt forskare ett utmärkt sätt för företag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomförts de senaste åren och det finns fortfarande ett stort intresse inom ämnet. Det vi har valt att undersöka är hur företag idag använder sig av sociala medier i sitt marknadsföringsarbete, vi har även valt att jämföra två olika branscher för att utöka kunskapen inom det redan utforskade området. Vi har därför valt att se på modebranschen och teknik- och industribranschen för att utreda om det finns skillnader mellan dessa när det kommer till arbetet med sociala medier. För att undersöka detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra företag inom modebranschen och fyra företag inom teknik- och industribranschen. Vi har använt oss av primärkällor och sekundärkällor, där våra primära källor utgörs av våra kvalitativa intervjuer och våra sekundära källor är hämtade ur tryckta källor och elektroniska källor. Resultatet vi fick har lett oss fram till slutsatsen att modebranschen kan dra större nytta av att använda sig av sociala medier då de fyra företag vi intervjuat säljer en produkt, till skillnad från de fyra företag vi intervjuat inom teknik- och industribranschen som är tjänsteföretag. Modebranschen ser sociala medier som en mer naturlig del av marknadsföringen, medan teknik- och industribranschen är mer traditionell och använder sociala medier mer för att utveckla sin relationsmarknadsföring och även som en kundtjänstkanal. Modebranschen arbetar mycket med bloggar, kampanjer och tävlingar medan teknik- och industribranschen arbetar mycket med rekrytering via sociala medier. Båda branscher ser sociala medier som en ökande trend och förstår vikten av att synas i de forum där deras kunder verkar.

In this thesis I have chosen to study the use of crowdsourcing in Swedish archival institutions as well as the influence this methodic platform has on the work of modern archivists. This also raises the question whether the nature of the platform is in any way influenced by the attitude working professionals might have towards crowdsourcing as a legitimed working method. This investigation is based on case studies and interviews with archivists from select Swedish institutions and also the methodology of two now ongoing crowdsourcing projects. The theoretical framework on which this composition is based comes from the work of Gregory Asmolov and his work on crowdsourcing platforms and their functionality as tools of governing. Cultural-Historical Activity Theory (CHAT) is applied to analyze how the method of crowdsourcing is utilised by archival institutions and influenced by their daily routine in conjunction with Governmentality as the chosen way of studying how these platforms might control their users. From the results of the performed case studies, two discourses emerged based on the view on quality concerning gathered information amongst the involved subjects. The first of these discourses places it´s trust and faith in users themselves where validity is of a lesser concern than the actual availability of information through the concept of ”wisdom of the crowds”. Discourse number two represents an alternate perspective where quality of information is of the outmost importance and requires the supervision of professionals upon the work of common users. Through the course of this study I have come to find that the use of crowdsourcing in Swedish archival institutions is mainly controlled by the archivist in charge´s attitude towards this specific working method and in a larger context also formed by the basic archival discourse, legal questions and financial matters of the last century. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

En av lärarens stora utmaningar som pedagog är att nå fram till eleverna. Speciellt i dagens samhälle där klyftan mellan lärare och elever blir tydlig genom inaktuella arbetssätt inom skolan och användandet av modern teknik. Ett användande som sällan förmår att stimulera eleverna i en undervisning som ser till den utvecklade digitala verklighet som de lever i. Det är intressant att utreda hur lärare på bästa sätt kan möta de förväntningar som ställs på en undervisning som är anpassad till IKT i ett postmodernt samhälle. Studien avser därför att utreda verksamma gymnasielärares IKT-användning i undervisningen genom att undersöka hur lärare arbetar med IKT avseende webb 1.0 eller webb 2.0. Detta för att undersöka lärares uppfattning om IKT som redskap i undervisningen och överensstämmelsen med läroplanens övergripande riktlinjer samt utröna relationen till den postmoderna samhällsutvecklingen och dess anpassning till skolans verksamhet. Studiens genomförande bygger på en webbaserad kvantitativ enkätundersökning bland verksamma lärare på sju gymnasieskolor. Resultatet pekar på att den äldre tekniken webb 1.0 används mer frekvent än den mer utvecklade webb 2.0-tekniken och att lärarna oftare använder sig av traditionella arbetssättet med informationsöverföring även om den nya tekniken tillåter ett större elevdeltagande. Lärarna ser positivt på den nya webb 2.0-tekniken men motsätter sig tekniken i undervisningen främst då den även medför en distraktion som för många elever kan påverka deras lärande negativt. Att gymnasieskolan har påbörjat en anpassning mot nya arbetssätt blir tydligt men trots detta existerar det fortfarande många utmaningar. En ökad anpassning av skolans verksamhet till ett utvecklande webb 2.0-arbetssätt skulle kunna bidra till ökade tillfällen för mötet med elever i dess egna digitala verklighet samtidigt som ökade möjligheter till interaktion kring lärandet skulle skapas.

The current state of our web is one where users can create and distribute information freely and without constraining limitations of knowledge. It’s as easy as making a Facebook status update or sending out a Tweet to make contributions to the web and we’re all doing it. Web-Giants like Facebook and Google deinate the web because they have such massive user amounts and therfore they control the information their users see. This is a problem because we’re hidden from the entire information amount that is the web in the 21st century. Today we limit ourself unknowingly by using these sites who implements a personalization approach which tries to show us the information it thinks we want to see. The next generation of the web seeks to open up the web to computers that makes it easier for them to understand and analyse the information on the web. Then they can help us by giving more relevant answers to the questions we ask them and show us what we actually want to see. This papers focus is in how these questions affect the daily life of the digital natives 2.0. What is their views on a web-based life now and in the future. We then go on to use these islands of information to render forth a list of demands one should be able to ask of a web-application in the future we know as Web 3.0.

Knowledge is today one of the most important resources for an organization to handle. But knowledge can also be difficult for organizations to manage. The internet is still growing and new tools take form that allows users to effectively share information. The purpose of this report was to describe how organizations can make use out of internal social media to facilitate knowledge management processes. Three issues involving mapping, coding and dissemination of knowledge to were produced to answer the thesis. The study was limited to examining the identification, coding and dissemination of knowledge through the internal social media plattformen, IBM Connections. The theoretical framework emphasizes how social networks can promote knowledge sharing, how a knowledge mapping can promote knowledge dissemination and sharing, how knowledge can be stored in data sources and how important interaction is to spread awareness. The theory has been supplemented by descriptions of how the system IBM Connections works. Surveys were conducted on four companies that use IBM Connections as an internal communication plattformen. The four companies were selected to illustrate how they use the plattformen of knowledge management processes and we chose to interview the people who were responsible for the introduction of the plattformen. The study identified several similarities between the different companies and that although there were some technical and cultural recalcitrant units against this new type of system within the organization so favored IBM Connections knowledge in several ways. The built-in search automatic created a map of knowledge through the plattform's user profiles. Saved files and documents could be found even after the employees left the company, which encodes knowledge into the company knowledge resources. The opportunity to interact with one another, often over great distances, favored the sharing of knowledge. A comparison with the theoretical framework provided us with the conclusion that internal social media can be used in several ways to Knowledge management through automated knowledge maps, the ability to store knowledge within the company and to communicate knowledge across functional and geographical boundaries in interactive discussions. / Idag är kunskap en av viktigaste resurser för en organisation att hantera, men kunskap kan också vara svår för organisationer att hantera så att de kan dra nytta av den. I skrivandets stund växer internet fortfarande explosionsartat och nya verktyg tar form som gör det möjligt för användare att effektivt sprida information. Syftet med denna rapport var att beskriva hur organisationer kan använda sig utav interna sociala medier för att underlätta Knowledge management-processen. För att besvara syftet användes tre frågeställningar som berörde kartläggning, kodning och spridning av kunskap. Undersökningen avgränsades till att undersöka kartläggning, kodning och spridning av kunskap via den interna sociala medieplattformen IBM Connections. Den teoretiska referensramen betonar hur sociala nätverk kan främja kunskapsdelningen, hur en kunskaps-kartläggning kan främja kunskapsspridning och delning, hur kunskap kan sparas i data källor och hur viktig interaktion är för att sprida kunskap. Teorin har kompletterats med beskrivningar av hur systemet IBM Connections fungerar. Undersökningsobjekten var fyra företag som använder sig utav IBM Connections och de valdes ut för att belysa hur de använder sig av plattformen inom Knowledge management-processen. Vi valde att intervjua de människor som ansvarade för införandet av plattformen på företagen. Undersökningen visade på flera likheter mellan de olika företagen och att även om det fanns vissa tekniska och kulturella motsträvigheter gentemot denna nya typ av system inom organisationen så främjade IBM Connections kunskapsöverföring på flera olika sätt. Den inbyggda sökfunktionen skapade en automatisk kartläggning av kunskapen genom plattformens användarprofiler. Sparade filer och dokument kunde hittas även efter att anställda lämnat företaget vilket kodar kunskapen in i företagets kunskapskällor. Genom möjlighet att interagera med varandra, ofta över stora avstånd, främjades kunskapsspridningen. En jämförelse med den teoretiska referensramen gav oss slutsatsen att interna sociala medier går att använda på flera sätt för Knowledge management genom automatiska kunskapskartor, möjlighet att spara kunskapen inom företaget och möjlighet att kommunicera kunskap över funktionella och geografiska gränser i interaktiva diskussioner.