Although much research has reported the effectiveness of task repetition on oral performance (Bygate, 2018), few studies have investigated its effectiveness on writing performance (Manchón, 2014), especially in languages other than English. For instance, Nitta and Baba’s (2014) longitudinal study revealed that EFL undergraduates considerably progressed their syntactic complexity and lexical aspects, but not fluency, through repeating a timed writing task. In relation to the task repetition, however, whether and how L2 learners develop their grammatical accuracy and communicative adequacy (Pallotti, 2009) has remained unclear in the literature. Furthermore, in addition to the linguistic measurements and the qualitative assessments, scant research has attempted to investigate whether any significant changes are brought about in terms of learners’ perceptions through repeating language tasks. <br>Therefore, the current study has shed new light on the developmental changes in the writing performance of Japanese-as-a-foreign-language (JFL) learners. It investigated whether any remarkable changes are brought about in terms of overall complexity, complexity by subordination, accuracy, and fluency through repeating a weekly “15-Minute Writing Task” throughout one academic semester (16 weeks) and one academic year (32 weeks). The writing task topics were considered in terms of the Cognition Hypothesis (Robinson, 2001), which states that different cognitive demands of tasks will lead to different L2 output. Regarding this point, this study explored whether there were any significant differences between two task types: descriptive and argumentative essays. JFL learners who were enrolled in an intermediate-level course at an American university engaged in the two different types of timed writing tasks.<br>First, the one-semester investigation, based on the pre/posttest analysis, revealed different patterns between the two types of writing tasks. For the descriptive essays, despite the improvements in overall complexity, complexity by subordination, and fluency with a large effect size (r ≥ .6) (Plonsky & Oswald, 2014), no significant findings were confirmed for accuracy. In contrast, in the argumentative essays, the learners improved all the linguistic aspects but with a medium effect size (.4 ≤ r < .6).<br>Second, in the one-year investigation, the JFL learners significantly improved overall complexity, complexity by subordination, and fluency during the study period. The dynamic systems approach (Verspoor & van Dijk, 2011) also unraveled the developmental trajectories to show how different variables interacted in the two different types of writing tasks, respectively, throughout the measurement period. Although there were no statistically significant differences in grammatical accuracy measures, the process of L2 writing development showed fluctuations, demonstrating that the improvements in syntactic complexity seemed to have caused many grammatical errors temporarily. Lastly, the learners’ compositions, which were also assessed qualitatively by two native Japanese speakers in terms of readability, indicated significant improvements in communicative adequacy.<br>Finally, to investigate any changes in the learners’ beliefs toward Japanese writing before and after the task repetition, the JFL learners completed the Belief Questionnaire About Writing in Japanese (Ishibashi, 2009). In addition, to examine any changes in foreign language anxiety with a focus on Japanese writing, the learners were required to complete the second-language version of the Daly-Miller Writing Apprehension Test (Cheng, Horwitz, & Schallert, 1999). The study found that the extensive writing experience had a positive impact on the JFL learners’ confidence and willingness when writing in L2 Japanese.<br><br>

Den språkliga situationen i svensk skola har förändrats och allt fler elever är flerspråkiga med olika förstaspråk. Som lärare är det viktigt att ta del av aktuell forskning för att skapa sig en vetenskaplig grund till val av arbetssätt för att utveckla kunskaper på ett inkluderande sätt hos sina elever. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att sammanställa vilka fördelar en transspråkande arbetsmetod kan innebära för flerspråkiga elever i låg- och mellanstadiet och hur en transspråkande arbetsmetod kan påverka deras skrivutveckling enligt vetenskaplig forskning. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har tio vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet av analysen visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka de flerspråkiga elevernas språk- och kunskapsutveckling positivt. När alla språk synliggörs i ett klassrum skulle de flerspråkiga elevernas identitet kunna utvecklas eftersom deras olika språk, kulturella erfarenheter samt tidigare kunskaper inkluderas. En transspråkande arbetsmetod verkar även öppna upp för ett samarbete och inkludering av vårdnadshavare. Resultatet visar att en transspråkande arbetsmetod skulle kunna påverka flerspråkiga elevers skrivutveckling positivt eftersom de inte hämmas av bristande språkkunskaper i sitt skrivande.

Den här studien handlar om vilka samband som kan urskiljas mellan barns läsintresse och skrivutveckling. Har de barn som gillar att läsa mycket böcker någon fördel i sin skrivutveckling jämfört med de barn som läser betydligt mindre? Tidigare forskning visar att läsa och skriva är nära sammankopplade och det återspeglas även av resultatet som framkommit i denna studie. Studien utgår från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts tillsammans med två olika skrivtest, för att kunna mäta respondenternas skrivutveckling. De teorier som ligger till grund för arbetet är kognitiva teorin och sociokulturella teorin, då det är två teorier som är nära sammankopplade med läs- och skrivutveckling. Resultatet visar att samtliga respondenter utvecklas i sin skrivutveckling. Det finns två respondenter som sticker ut från mängden, en av dem besitter en skrivkompetens men ett lästest visar att eleven behöver mer träning i ordförståelse, den andra respondenten kunde inte alla bokstäver i alfabetet vid första skrivtestet men skrev berättelser hemma. / This study is about the connections that can be discerned between children's interest in reading and their writing development. Do the children who enjoy reading books have an advantage in their writing development compared to the children who read considerably less? Previous research shows that reading and writing are closely associated and this is also reflected in the results of this study. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted together with two different writing tests, in order to measure the respondents' writing development. The theories underlying the work are cognitive theory and sociocultural theory, since these theories are closely linked to the development of reading and writing. The result shows that all respondents become more proficient in their writing development. There are two respondents who stand out from the crowd, one of them possesses writing skills but a reading test shows that the student needs more training in word comprehension, the other respondent could not write all letters of the alphabet at the first writing test but wrote stories at home.

In 2017, the Swedish government decided to implement digitalization in schools nationwide. The idea was that the school's digitalization would provide an opportunity to increase students' digital competence, knowledge development and equivalence. The iPad is a relatively new digital tool that is used in schools to a large extent. The purpose of the study is to investigate how teachers use the iPad in Swedish teaching to develop students' reading and writing skills in preschool. What advantages and disadvantages do they see with the iPad as a technical aid, and is there enough knowledge and research to evaluate the use of iPads in teaching?  The results of the study are based on a research and literature review linked to qualitative semi-structured interviews with teachers. The study shows that the iPad can contribute to students becoming more engaged and increase collaboration between students. The iPad can act as a motivation booster in reading and writing development which previous research confirms. It is important to use the iPad with an intended purpose, in order to gain a positive effect. In order to get the best possible effect it is important that schools map the use and ensure that teachers have adequate premises. / 2017 beslutade Sveriges regering att en nationell digitalisering skulle äga rum inom skolan. Målet med beslutet var att skolans digitalisering skulle ge möjlighet till att öka elevernas digitala kompetens, kunskapsutveckling och likvärdighet. Ipad är ett relativt nytt digitalt verktyg i skolverksamheten som generellt används i stor utsträckning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av iPad i sin svenskundervisning för att utveckla elevers läs- och skrivutveckling inom årskurs F till 3. Vilka för- och nackdelar ser de med iPad som tekniskt hjälpmedel, och finns det tillräckligt med kunskap och forskning för att värdera användningen av iPad i undervisningen?  Studiens resultat grundar sig i en forsknings- och litteraturgenomgång kopplad till kvalitativa semistrukturerade intervjuer med aktiva lärare. Studien visar att iPad kan bidra till att eleverna blir mer engagerade och att samarbetet mellan eleverna ökar. IPad kan agera motivationshöjare inom läs-och skrivutvecklingen och detta belyser forskningen som en viktig faktor för elevernas utveckling inom ämnet. Det är viktigt att använda iPaden på rätt sätt med uttänkt syfte för att ge rätt positiv effekt. För att få bästa möjliga effekt inom skolorna är det viktigt att skolledningen kartlägger användandet och ger lärarna rätt förutsättningar.

Att kunna skriva har en stor betydelse i dagens samhälle. Elever i skrivsvårigheter kan påverkas negativt i olika sammanhang i livet. I klassrummet har läraren ett ansvar att se till att dessa elever utvecklar en god skrivförmåga. Syftet med studien är att undersöka vad svensk och internationell forskning visat de senaste 10 åren när det gäller lärares didaktiska kompetens på området skrivutveckling hos elever i skrivsvårigheter i lågstadiet. Studiens frågeställningar handlar om att undersöka vilka kunskaper och kompetenser läraren behöver ha för att gynna skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. Det lyfts även fram vilka undervisningsmetoder som understödjer skrivutvecklingen hos elever i skrivsvårigheter. De huvudbegrepp som behandlas i studien är: skrivsvårigheter, skrivutveckling, undervisningsmetoder och didaktisk kompetens. Metoden som valts till studien är en systematisk litteraturstudie där tre vetenskapliga avhandlingar och sex artiklar ligger till grund för min undersökning. Materialets resultat visar att lärarens skrivkunskaper har en stor betydelse för att gynna elevers skrivutveckling i skrivsvårigheter samt att läraren använder sig av varierande arbetsmetoder. Några framgångsrika undervisningsmetoder som presenteras i resultatet är stöttning och olika typer av skriftspråksaktiviteter.

The writing education in primary schools’ lower years is the starting point for pupils’ future writing development. Teachers for pupils in primary school, in preschool class and grades 1-3, therefore have an important role to generate motivation to write for pupils in their writing development, as this lays the foundation for their motivation to write further on in their future education and lives. Problems have been identified by researchers that poor motivation in writing teaching can lead to consequences where pupils do not develop their writing further on in their upcoming education and lives. Previous research has also found that there is a close connection between motivation and learning as well as motivation and writing development. This declaration is supported by theories about motivation, pupils’ self-confidence in writing, explicit writing teaching as well as didactic and sociocultural theories. The purpose of this study is therefore to discuss how teachers in preschool class and the grades 1-3 work to generate pupils’ motivation in the teachers’ writing teaching. The purpose of this study is also to discuss how the teachers use of authentic writing tasks influence on their pupils' writing development. The outcoming results of this study have emerged through qualitative interviews where the interview answers have been analyzed in association to the presented theories above. The analyzed results have been discussed in relation to previous research which led us to a suitable conclusion that shows that the teachers in this study work in various ways, using different teaching methods where using authentic activities is one of those, to stimulate the pupils’ motivation in their writing development. The results of this study also show that the teachers’ use of authentic writing tasks have a positive influence on their pupils’ writing development.

Feedback can be given in many different forms, and the type that is written and strives to either correct students written errors or support their overall writing ability is suitably enough referred to as written corrective feedback (WCF) of which there are two main types of: indirect and direct WCF. We know that second language writers meet many obstacles, be that lack of motivation and vocabulary or misspellings and phrasal issues; nonetheless, teachers thought processes about what type of feedback to give on what type of error is of importance for the continuation of the development of sound feedback approaches. Therefore, we intend to investigate English teachers perceptions on the WCF they give with the help of the following research questions: What are primary school English teachers’ perceptions about WCF in order to promote their ESL students writing development? What are primary school English teachers’ perceptions regarding their choice between written direct CF or written indirect CF on their ESL students written production?To investigate these questions we wrote an interview guide, and conducted interviews with seven teachers in 4th to 6th grade, asking about their perceptions on the development of writing in English as a second language and how they would describe their corrective feedback and their thought process on what type to give and when to give it on their student’s writing. Our findings showed that all teachers acknowledged two types of students in their ESL classroom: the high proficiency and the low proficiency. The low proficiency need more direct, clear and specific corrections on most of their writing whilst the high proficiency benefit from more indirect CF in order to make use of their metacognitive thinking skills. The findings also revealed that teachers choose to use indirect or direct CF based on the activity and whether the purpose is to learn grammar or not. If the focus is grammar, they would choose direct CF, and if it was to write a fictional story, they would give more indirect CF in order to not stifle the student’s creative process and “take the fun out of it”. Our study points to a need of more research within the field of feedback in general, since there is not much evidence showing what approaches are the most beneficial. Another issue is that there are practically no guidelines for teachers to follow, telling them what type to choose and for what activities. This is something for future research to dig deeper into.

Forskning påvisar ett flertal positiva effekter av utomhuspedagogik, såsom förbättrad fysisk hälsa och social interaktion, men utomhusundervisning i svenskämnet är i dagsläget ett område som endast studerats i begränsad omfattning. Denna studie syftar därför till att undersöka hur en svensklektion med fokus på berättande texter genomförs utomhus. Studien grundar sig i en lärsekvensmodell där iscensättning, första transformationscykeln och andra transformationscykeln är i fokus. Olika former av data samlades in för att studera dessa faser av lektionen. För studie av iscensättningen hade vi tillgång till lärarens planering, videoupptagning av lektionen och intervju med läraren. Första transformationscykeln hade fokus på fyra elever och dokumenterades med hjälp av fältanteckningar under lektionsmomentet. Andra transformationscykeln studerades med utgångspunkt från de texter som eleverna producerade under lektionen. Dessutom intervjuades såväl läraren som eleverna om hur de upplevde utomhuslektionen. Materialet analyserades med en deduktiv ansats där begrepp från lärsekvensmodellen användes för att strukturera data. Analysen av iscensättning och första transformationscykeln visar att såväl läraren som eleverna lyckades bra med att anpassa sig till de institutionella normer som utomhusmiljön innebär. Analysen av andra transformationscykeln visar att två av fyra texter innehöll spår av utomhusmiljön. Såväl läraren som eleverna uttryckte uppskattning av utomhuslektionen som helhet. Sammanfattningsvis visar vår studie därmed att det finns goda möjligheter att genomföra lektioner om berättande texter i en utomhusmiljö.

The purpose of this qualitative study is to investigate how primary school teachers use their subject knowledge in Swedish in combination with technology and pedagogy. Semi-structured interviews at three schools with five licensed teachers who teach Swedish have been interviewed based on a developed interview guide. Based on the theoretical framework technology, pedagogy, and content knowledge, the results from the interviews have been analyzed. The framework contributes to an understanding of how the teachers' different knowledge can be combined so that good teaching can occur with digital tools. The results show that the teachers in the study predominantly reflect on pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge in planning and implementing Swedish teaching. When the teachers in the study reflect onhow technology is used in a meaningful way in Swedish teaching by emphasizing the importance of clear learning goals and objectives that can be achieved through the use of technological tools that promote learning, the teachers combine pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge. Teachers reflect on how technology can support students' text writing by providing different methods and strategies, while allowing for differentiation of instruction to meet students' individual needs. In some cases, it appears that there are difficulties with integrating and getting an interaction between the different knowledge, which appears when the teachers in the study reflect on learning moments that have no clear goal or purpose and when the technology is not used as a pedagogical tool. / Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare igrundskolan använder sina ämneskunskaper i svenska i kombination medteknik och pedagogik. Semistrukturerade intervjuer på tre skolor med femlegitimerade lärare som undervisar i svenska har intervjuats utifrån enframtagen intervjuguide. Utifrån det teoretiska ramverket technology,pedagogy, and content knowledge har resultaten från intervjuernaanalyserats. Ramverket bidrar till förståelse för hur lärarnas olika kunskaperkan kombineras för att en god undervisning ska uppstå med digitala verktyg.Resultatet visar att lärarna i studien övervägande reflekterar överpedagogisk ämneskunskap, teknisk ämneskunskap och teknisk pedagogiskämneskunskap i planering och genomförande av svenskundervisningen. Närlärarna i studien reflekterar över hur tekniken används på ett meningsfulltsätt i svenskundervisningen genom att betona vikten av tydliga lärandemåloch syften som kan uppnås genom användningen av tekniska verktyg somfrämjar lärandet kombinerar lärarna pedagogisk ämneskunskap, tekniskämneskunskap och teknisk pedagogisk ämneskunskap. Lärarna reflekteraröver hur tekniken kan stödja elevernas textskrivande genom atttillhandahålla olika metoder och strategier, samtidigt som den möjliggördifferentiering av undervisningen för att möta elevernas individuella behov.Det framgår i vissa fall svårigheter med att integrera och få ett samspelmellan de olika kunskaperna vilket framträder när lärarna i studienreflekterar över lärandemoment som inte har något tydligt mål eller syfteoch när tekniken inte används som ett pedagogiskt verktyg.

Det finns många olika sätt att möta elevers olika behov och att använda sig av digitala verktyg i sin undervisning är ett sätt. Därför syftar studien till att undersöka hur några lärare och speciallärare beskriver att elever i behov av extra anpassningar arbetar med digitala verktyg för läs- och skrivutveckling i årskurserna 1–3. För att förstå hur och varför några lärare och speciallärare arbetar med elever i behov av extra anpassningar och deras läs- och skrivutveckling behöver olika frågor besvaras. Det är nödvändigt att undersöka digitala verktyg med avseende på för- och nackdelar, vilken effekt olika ramfaktorer får för arbetet samt på vilket sätt lärare och speciallärare arbetar med dem. För att uppfylla syftet med studien har kvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare och tre speciallärare. Intervjuerna har genomförts i par eftersom lärare och speciallärare ofta jobbar tillsammans. Teoretisk utgångspunkt i studien är ramfaktorteorin och det sociokulturella perspektivets centrala delar om den proximala utvecklingszonen, scaffolding och artefakter. Efter en tematisk analys visar resultatet att respondenterna ser flest fördelar med digitala verktyg för att gynna elever i behov av extra anpassningar i deras läs- och skrivutveckling. Centralt i resultatet är att arbetet kräver digital kompetens och undervisning eftersom detta är ramfaktorer som får effekter på elevernas läs- och skrivutveckling. Vidare visar resultatet att talsyntes och Inläsningstjänst är betydande funktioner som lärarna och speciallärarna använder i sin undervisning med digitala verktyg. De fördelar med verktygen som resultatet visar är att de ger eleverna en ökad motivation och en ökad förförståelse. Slutligen visar resultatet att tekniska problem och en rädsla för avsaknad av analoga verktyg är de betydande nackdelarna med digitala verktyg. Avslutningsvis diskuteras studiens metod och resultat i förhållande till studiens syfte och teori. / There are various ways of meeting the various needs within a class and using digital tools is one of them. Therefore, the study aims to investigate how teachers and special needs teachers use digital tools together with to benefit their reading and writing development. To understand how and why teachers and special needs teachers work with pupils with special needs and their reading and writing development, different questions need to be answered. It ́s necessary to investigate the advantages and disadvantages found with digital tools, how frameworks factors affect the work with digital tools and how teachers and special needs teachers work. To fulfill the purpose of the study, qualitative interviews were carried out with three teachers and three special needs teachers. The interviews have been conducted in pairs because teachers and special needs teachers often work together. The theoretical starting point in the study is the framework factor theory and the central parts of the sociocultural perspective about the zone of proximal development, scaffolding and artefacts. After a thematic analysis, the results show that the respondents mostly see benefits of digital tools to benefit students in needs of extra adaptations in their reading and writing development. Central to the result is that the work requires digital competence, teaching since these are framework factors that have effects on pupils’ reading and writing development. The results also show that speech synthesis and a reading service are the significant functions in the tools which teachers and special needs teachers use in their teaching with digital tools. The advantages of the tools that the results show is that they give students an increased motivation and an increased pre-understanding. Finally, the results show that technical problems and a fear of lack of analog tools are the significant disadvantages of digital tools. Finally, the study’s method and the results are discussed in relation to the purpose of the study and the theory.