Bakgrund: Motivation på arbetsplatsen handlar om att attrahera och behålla personal. Det finns olika typer av motivationsfaktorer och tre av dem är karriärmotivation, yttre motivation samt inre motivation. Syfte: Syftet med detta arbete är att studera hur ledare arbetar för att stärka s medarbetares karriärmotivation, yttre motivation och inre motivation utifrån Växjö Kommuns omsorgsförvaltning.  Metod: Studien har ett kvalitativt tillvägagångssätt, med ett hermeneutiskt synsätt. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare inom Växjö Kommuns omsorgsförvaltning. Till intervjuerna förbereddes 32 frågor.  Empiri: Det empiriska materialet är en sammanställning av de sex intervjuer som genomfördes. Det bygger på ledarnas aspekter kring hur de stärker medarbetarnas karriärmotivation, yttre motivation och inre motivation.  Slutsats: Ledarna inom omsorgsförvaltningen arbetar till största del med att främja                    karriärmotivation och yttre motivation hos sina medarbetare. De arbetar även med att främja den inre motivationen men fokuset ligger på de två andra formerna av motivation. Ledarna är noga med att ha en nära och daglig kontakt med sina medarbetare och detta främjar alla tre formerna av motivation.

Denna studie gjordes för att undersöka om samtalsmetoden Livsspelet, som vuxit fram ur klinisk verksamhet, har kopplingar till motivationsteorin Self-determination theory (SDT). Ett framträdande drag hos denna teori är framhävandet av tre psykologiska behov som antas ha betydelse för människors motivation och utveckling: Kompetens, autonomi (självbestämmande) och samhörighet. För att uppnå syftet konstruerades ett analysinstrument, avsett att undersöka om och hur samtalsledarens yttranden kunde kopplas till uppfyllandet av de tre grundbehoven. Tio inspelade samtal med en klient transkriberades. Samtalsledarens samtliga yttranden kodades enligt analysinstrumentet och placerades in i en av 18 kategorier, under fem olika teman. Därefter räknades antalet yttranden i de olika kategorierna för att undersöka hur stor del av samtalsledarens yttranden som kunde kopplas till de tre grundbehoven. Resultatet av undersökningen visade att en majoritet av samtalsledarens yttranden kunde kopplas till de tre grundbehoven kompetens, autonomi och samhörighet.

Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis & Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.

Forskning visar på att elever i grundskolan påvisar bristande motivation när det kommer till läsning och att deras läsvanor har försämrats. När läsning väl förekommer är det till största delen som tidsfördriv, där elever enbart bläddrar i böcker. När lärare har slut på idéer eller lektionsslut börjar närma sig är det oftast läsning elever får fördriva tiden med. Läsning förekommer mestadels i sammanhang där elever förväntas utveckla sin läsförmåga. Syftet med kunskapsöversikten är att ta reda på vad forskning säger om hur lärare kan motiverar elever till läsning, mer specifikt svara på frågeställningen: Hur kan lärare motivera elever till att läsa i årskurs 1-3? För att besvara frågeställningen för kunskapsöversikten har vetenskapliga studier om motivation, läsning och professionella lärare sökts upp som empiriskt material. Detta gjordes genom både manuella och systematiska sökningar i olika databaser. Styrdokument nämns ocksåi bakgrunden för att tydliggöra vad som förväntas av lärare. Forskningen som togs fram analyserades utifrån tematisk innehållsanalys och sammanställdes sedan under lämpliga underrubriker i resultatdelen. Resultatet i kunskapsöversikten visar på att en läskultur är väldigt viktigt för att elever ska bli läsare, där de får uppleva läsande förebilder både i och utanför skolan. Vidare visar resultatet att själva litteraturen elever får till sig att läsa, spelar stor roll för själva motivationen. Slutligen visar det också att lärare behöver bemöta elever på rätt sätt. Genom att stötta elever utifrån bakgrund, erfarenheter och hemmiljö kan elevers motivation öka.

Många av studierna som görs gällande rollspel i historia handlar om längre former avrollspel som sträcker sig över flera lektioner. Mot denna bakgrund valde vi att i dennakvalitativa studie undersöka om det gick att hålla en kortare variant av rollspel som gåratt rama in under endast en lektion. Vi har valt att kalla denna kortare variant förrollskådespel. Vi tog användning av inre och yttre motivationsteorier samt variationsteorisom grund för vår analys av detta. Under en tvåveckorsperiod samlade vi in material frånen klass med 17–18-åringar på en svensk gymnasieskola. Materialet bestod av enobservation och fyra gruppintervjuer med eleverna, samt en singelintervju med läraren.Resultatet visar att rollskådespel gör att elever får en uppfattning av en varieradundervisning. Det visade också att eleverna får ett ökat intresse och en ökad motivationför historieämnet. Vi kom också fram till att många av de fördelar som presenteras istudier gällande rollspel även finns i vårt rollskådespel och att det därmed fungerar välsom ett undervisningsverktyg.

Denna uppsats undersöker begreppet spelifiering och dess funktion i kontext till motivation. Intentionen med uppsatsen är att läsaren ska kunna få en ökad kunskap inom ämnet, samt förstå hur ett arbete kan se ut inom spelifierings-projekt. Uppsatsen baseras på två fallstudier där två intervjuer och tre observationer har genomförts vid olika tillfällen. Intervjuer och observationer har gjort hos GreenHatPeople som arbetar med att ta fram spelifieringar och intervju med kunden NordLock har även genomförts. Observationer under ett projekt mellan GreenHatPeople och handbollsklubben HK Malmö har också gjorts. Projektet har gått ut på att engagera publiken vid de timeouts som äger rum i en handbollsmatch genom att implementera en spelifiering vid de tillfällena. Resultatet presenterar betydelsefulla aspekter som företag kan se till vid spelifierings-projekt. Motivation, kul, lärande, och information är några av de aspekter som visats vara betydelsefulla och som kan placeras i en iterativ process. Genomförandena av spelifierings-projekten inkluderar flera olika faser. Bland annat uppstart med information, spelifierings-insatserna, samt feedback. Slutsatserna konstaterar att utformningen av genomförandet i spelifierings-projekt kan variera, men att det finns ett liknande mönster mellan båda fallstudierna. Information tilldelas deltagarna, den digitala spelifierings-satsningen sker och feedback tilldelas deltagarna. Slutsatserna belyser även de aspekter som indikerats vara essentiella för en funktionell arbetsprocess inom projekt med spelifieringar. / This essay examines the concept of gamification and its purpose in context of motivation. The intention of the essay is to provide the reader with an increased knowledge of the subject as well as an understanding of how a project with gamification can be done. The essay is based on two case studies where two interviews and three observations have been conducted on different occasions. Interviews and observations have been made with GreenHatPeople who works with gamification. Interviews with the customer NordLock and observations of a project between GreenHatPeople and the handball-club HK Malmö has also been made. The goal of the project has been to engage the audience more when timeouts occur during the game through implementing gamification at these moments. The result presents significant aspects that companies can consider before starting a gamification-project. Motivation, fun, learning, and information are some of the aspects that has been shown to be important. These are also aspects that can be places in iterative processes regarding gamification. Implementation of the case studies include several phases. Among other things, startup with information, gamification-effort, and feedback. The findings conclude that the design of implementation of gamification-projects may vary, but there is a similar pattern between both case studies. Information is assigned to the participants, the digital gaming effort takes place and feedback is awarded to the participants. The conclusions also highlight the aspects indicated to be essential for a functional work process in gamification-projects.

Akademiska kurser i polisiärt arbete finns på Umeå universitet och Linnéuniversitetet och bedrivs utan inblandning av Polismyndigheten. Kurserna har många sökande och relativt få avhopp. Syftet med studien är att undersöka varför poliser läser akademiska kurser i polisiärt arbetet efter sin polisexamen. Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer med poliser som läser akademiska kurser i polisiärt arbete. Studiens teoretiska ramverk utgår från motivationsteorierna Self-Determination Theory (Deci & Ryan 2019) och Maslows (1987) behovshierarki. Teoretiska förklaringar har också sökts i sociologin där det finns belägg för att familjebakgrund påverkar personers utbildningskarriär. Bourdieus (1979) ”habitus” kan förklara hur människor påverkas av den miljö de växer upp i. Tidigare forskning visar att bristfälliga utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för poliser ökar känslan av att inte utvecklas i sitt yrke och att det påverkar motivationen negativt (Holgersson 2005). Forskning om motivation till högre studier visar att drivkrafter finns i både inre och yttre motivation så som egen utveckling och karriärmöjligheter (Boyle & Abdullah 2015, Byrne & Flood 2005). Familjebakgrund är också något som tidigare forskning visar har betydelse för studieval (SCB 2016, Ahrne 2007). Studiens resultat visar att de personer som studera är i varierad ålder och har olika lång erfarenhet av polisyrket samt kommer från olika bakgrunder kopplat till högre studier. De tydligaste drivkrafterna till att studera är inre motivation så som egen utveckling. Besvikelsen över Polismyndighetens ointresse av studierna och hur akademisk kunskap värderas är något som med tydlighet framkom i studien.

Forskning visar att motivation är betydelsefullt för elevers inlärningsprocess och skolresultat. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna underesökning att undersöka vilka orsaker som finns till bristande motivation hos eleverna i samband med modersmålsundervisningen samt vad lärare kan göra för att höja elevernas motivation i deltagandet av modrsmålsundervisningen. Denna kvalitativa studie utgår från sju intervjuer. Tre intervjuer av modersmålslärare och sju intervjuer med elever i högstadiet. Ur intervjuerna med lärare och elever framkom att de faktorer som påverkade elevens motivation var klassrumsklimat, schemat, relationer till omgivningen, gruppindelning och samarbetet mellan modersmålsläraren med övriga lärare inom andra skolämne. / Research has shown that motivation is of great importance for the individual student's learning process and school results. The purpose of the degree project is to investigate the causes of lack of motivation in students who participate in mother tongue teaching and what teachers can do to stimulate this lack of motivation. In a qualitative study, a number of interviews were conducted. On the one hand, three mother tongue teachers in the subjects Arabic, Dari and Polish were interviewed, and on the other hand students from year 6 to year 9. The interviews asked questions about what perceptions students have about their mother tongue, what teachers can do about lack of motivation and what framework factors effect teachers' attitudes. To learn the mother tongue. The results showed that students lack of motivation was due to various factors, including lack of time, work environment, less inclusion of the mother tongue subject, mother tongue teachers relätionship to teachers in other school subject. The conclusion we reached showed the mother tongue subject's role in the diversity ofh the school community, by strengthening the student's identity and personality, and we found som tips on measures for lack of motivation among students and teachers for the subject's mother tongue.

Inledning: Techbranschen är en relativt ny men stor och omfattande bransch som ständigt växer. Techbranschen spelar en viktig roll för Sveriges nuvarande och framtida ekonomi. Därav anses techbolag vara relevanta att studera. I den här uppsatsen är de det transformativa ledarskapet och motivation inom techbolag som kommer att undersökas. Detta eftersom ett lyckat ledarskap och anställda som är motiverade anses som väsentligt för att företag ska kunna bli framgångsrika. Forskningsfråga: Hur motiveras anställda av ett transformativt ledarskap inom techbolag? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och få en förståelse över det transformativa ledarskapets betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Genom en ökad förståelse är målsättningen att utveckla ett teoretiskt ramverk. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är uppbyggd av de två centrala delarna transformativt ledarskap och motivation. I den teoretiska referensramen presenteras även Job Characteristics Model som utgör en central del i uppsatsen. Referensramen sammanfattas slutligen i en egen analysmodell. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. Vidare har en kvalitativ studie genomförts där respondenter från två olika techbolag bidragit till empirin genom semistrukturerade intervjuer. Litteraturstudien utfördes genom att samla in teorier från tidigare studier.  Empiri: Det empiriska resultatet av de kvalitativa intervjuerna presenteras. Analys: Genom att ha analyserat respondenternas svar framgår det att alla de fyra olika beteendena som det transformativt ledarskap består av har en betydelse för den inre motivationen men i olika stor utsträckning. De beteenden som anses ha störst betydelse för anställdas inre motivation inom techbolag är intellektuell stimulans och individuell omtanke. I slutet av analysen presenteras det teoretiska ramverket som utformats med stöd av studien. Slutsats: Slutsatsen av den här studien är att det transformativa ledarskapet har en stor betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Det transformativa ledarskapet har en direkt positiv påverkan på anställdas inre motivation. Intellektuell stimulans och individuell omtanke är de transformativa ledarskapsbeteenden som visade sig ha störst betydelse för anställdas motivation inom techbolag. Vidare visar studien att ledarens egen arbetsbelastning kan påverka det transformativa ledarskapet negativt. I studien har det även framkommit att transformativt ledarskap har en betydelse för anställdas yttre motivation. / Introduction: The tech industry is a relatively new but large and extensive industry that is constantly growing. The tech industry plays an important role in Sweden's current and future economy. Hence, tech companies are considered relevant to study. In this study, it is transformational leadership and motivation in tech companies that will be examined. This is because successful leadership and motivated employees are considered essential for companies to be successful. Research Question: How does transformational leadership motivate employees in tech companies? Purpose Statement: The purpose of this study is to describe and gain a deeper understanding of the transformational leadership significance for employee motivation in tech companies. Through an increased understanding, the goal is to develop a theoretical framework. The theoretical frame of reference: The theoretical frame of reference is made up of the two central parts of transformational leadership and motivation. The theoretical frame of reference also presents the Job Characteristics Model, which is a central part of the thesis. The frame of reference is finally summarized in a separate analysis model. Method: In this study, an abductive research approach was used. Furthermore, a qualitative study was conducted where respondents from two different tech companies contributed to the empiric through semi-structured interviews. The literature study was performed by collecting theories from previous studies. Empirical data: The empirical results of the qualitative interviews are presented. Analysis: By analyzing the respondents' answers, it appears that all the four different behaviors that transformational leadership consists of have significance for the internal motivation but to varying degrees. The behaviors that are most important for employees' internal motivation within tech companies are intellectual stimulation and individual care. At the end of the analysis, the theoretical framework designed with the support of the study is presented. Conclusion: The conclusion of this study is that transformational leadership is of great significance for employee motivation in tech companies. Transformational leadership has a direct positive impact on employees' internal motivation. Intellectual stimulation and individual care are the transformational leadership behaviors that proved to be most significant for employee motivation in tech companies. Furthermore, the study shows that the leader's workload can negatively affect transformational leadership. The study has also shown that transformational leadership has an impact on employees' external motivation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den tidiga skolåldern kan arbeta med att utveckla läsmotivation samt elevers attityd till läsning. Detta grundar sig i den bristande läsmotivationen hos elever enligt resultatet i den senaste PIRLS-studien. Vi har utgått från två frågeställningar: Hur ser elevers attityder till läsning ut? samt Vilken betydelse har lärare för utvecklandet av elevers läsmotivation?. Den sociokulturella teorin, som grundas i social interaktion, ligger till grund för studien. De centrala teoretiska begrepp som studien utgår från är motivation, såsom inreoch yttre motivation. Den kvalitativa forskningsmetoden, semistrukturerad intervju, har använts för att besvara forskningsfrågorna. Informanterna består av 16 elever och fem lärare från fyra olika skolor i södra Sverige. Det empiriska materialet har tematiserats och resulterat i lärares, respektive elevers synsätt på läsning och läsmotivation. Resultatet av studien visar att elever tycker att läsning är viktigt och lätt. Vi finnerdock att majoriteten inte känner inre motivation till läsning. Ungefär hälften av eleverna läser självmant på fritiden. Utifrån lärares perspektiv visas en enighet om att legitimera läsning för eleverna. Engagemang och uppmuntran är av stor vikt för elevers motivation och självkänsla. Merparten lärare och elever är eniga om att högläsning och textsamtal är motivationshöjande. Även val av bok har visat sig ha stor betydelse för läsmotivationen.