Denna uppsats behandlar ämnet läsmotivation i en medieteknologisk kontext. Syftet är att bidra till kunskap kring huruvida mobilapplikationen Läs upp kan, eller inte kan, användas för att motivera barn i årskurs två till fem att läsa. Utifrån detta ändamål har en longitudinell studie genomförts i vilken sex barn använt applikationen under tre veckor. Empirisk data samlades sedan genom kvalitativa intervjuer med barnen, och deras respektive förälder, vid två tillfällen; efter en, samt efter tre veckors användning. För att utforska barnens initiala inställning till läsning genomfördes en baslinjeenkät innan försöket inleddes. Resultatet visar sammanfattningsvis; att olika aspekter av motivation är olika starka inom olika individer, och att applikationen därför har olika påverkan (samt varierad möjlighet till påverkan) på enskilda barn. Att applikationens tillvägagångssätt implicerar yttre aspekter för att motivera till läsning men Läs upp kan även ses främja inre läsmotivation. Att tillvägagångssättet har potential att både stärka och underminera barns upplevda självförmåga vilket kan påverka deras läsmotivation. Samt att applikationens limiterade urval boktitlar begränsar barnens möjlighet att välja läsmaterial vilket kan ha negativ effekt på deras upplevda autonomi och läsmotivation. / Application equals motivation? This essay considers the subject of reading motivation in a media technological context. The aim is to provide insight into whether the mobile application Läs upp can, or cannot, be used to motivate children in grades two to five to read. For this purpose, a longitudinal study was performed in which six children used the application for three weeks. Empirical data was gathered through qualitative interviews with the children, and their respective parent, on two occasions; after one and three weeks of use. To explore the children's initial approach towards reading, an initial baseline survey was conducted. The result shows, in summary; that different aspects of motivation are different in strength in different individuals. Therefore, Läs upp has different effects on (and mixed opportunity to effect) the individual child. The application's approach implies external aspects, it can however also promote intrinsic reading motivation. The application may potentially strengthen or undermine the child's self-perceived ability, which may affect their reading motivation. The narrow title selection limits children's possibility to choose reading materials, which can have a negative effect on their perceived autonomy and reading motivation.

Webb 2.0 skapar idag förutsättningar för nya typer av webbtjänster som använder sig av viljansom vi användare, har till att delta och bidra. Crowdsourcing är ett samlingsbegrepp för huranvändare över hela världen kan skapa värde och inriktar sig på att få många individer attdelta. Det kan röra sig om att skapa en ny logotyp till ett företag, samla in pengar till ett projekteller kategorisera data.I denna empiriska studie granskar vi innehåll, instruktioner och funktioner på fyracrowdsourcingtjänster för att undersöka hur deltagare motiveras till att delta. Vi utgår frånKaufmanns m.fl. motivationsmodell som är framtagen just för crowdsourcingdeltagande ochmotivationen bakom deltagandet. Utifrån motivationsmodellen har frågor formulerats somanvänds för att granska tjänsternas innehåll. Vi tittar på skillnader och likheter mellancrowdsourcingtjänster som erbjuder möjlig monetär ersättning och de som inte gör det. Vi tittarockså på relevansen i Kaufmanns m.fl. motivationsmodell.Att titta på skillnader och likheter visar sig vara otillräckligt och resultaten visar istället treprimära mönster. Ej varierande faktorer, där motivationsfaktorerna används i sammautsträckning mellan och inom kategorierna. Dessa är generellt applicerbaramotivationsfaktorer, framför allt faktorerna utveckla personliga färdigheter och externavärderingar. I det andra mönstret, faktorer varierande med kategori, hittar vi likheter inom menskillnader mellan kategorierna. Där står motivationsfaktorn tidsfördriv ut från de andrafaktorerna. Faktorer varierande oberoende av kategori, är det tredje mönstret som beskriverskillnader både inom och mellan kategorierna. T.ex. används motivationsfaktorn attmarknadsföra sig på olika sätt av samtliga tjänster. Utöver detta finner vi också stöd förKaufmanns m.fl. motivationsmodell och slutligen bekräftas fynd från tidigare studier. / Web 2.0 creates opportunities for new sorts of Web services that take advantage of the user’swill to participate and contribute. Crowdsourcing allows users all over the world to be a part ofcreating value. It might involve creating a logo for a new business, raise funds for a project orcategorize data.In this empirical study, we examine the content, instructions and functions of fourcrowdsourcing services, to determine how the services are creating motivation and participation.In 2011 Kaufmann et al. published a motivation model for crowdsourcing participation thataims to explain motivation behind the participation. The model contains thirteen motivationalfactors that we in this study developed into thirteen questions. We use these questions toexamine the content of the crowdsourcing services. Primarily we search for differences andsimilarities between services that offer possible monetary compensation and those who don’toffer any possible monetary compensation. We also want to test the relevance of Kaufmann’s etal. motivation model.Differences and similarities is shown to be insufficient to describe the findings made in thisstudy. Instead we identified three patterns. The first one has similarities within and between thetwo categories, where the motivational factors, human capital advancement and actionsignificance by external values, showed to have the strongest connection to this pattern. Thesecond pattern we found similarities within but differences between the categories, showed thatthe motivational factor, pastime, differs the most between categories. The third pattern,differences within and between categories, is the unexpected finding in this study. Among othermotivational factors, signaling is used differently by all the four services. We also found supportfor Kaufmann’s et al. motivation model, and finally confirmed findings from previous studies.

Abstrakt Syftet med den här studien är att undersöka och belysa vilka strategier som samhällskunskapslärare i årskurs 7-9 anser vara mest effektiva för att öka elevernas motivation och positiva inställning till lärande. Vår frågeställning: Hur arbetar samhällskunskapslärare för att öka elevers motivation? genomsyrar hela arbetet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer där fem lärare från olika skolor har intervjuats.  Studien inleds med att ge perspektiv på elevers motivation där kopplingar till skolans styrdokument dras. Inledningen följs sedan av tidigare forskning som belyser perspektiv på elevers motivation i skolan, som ger en inblick i forskningsområdet. De teoretiska utgångspunkterna för arbetet är inre och yttre motivation, den didaktiska triangeln och relationskompetens. De här har bidragit med olika dimensioner för att tydliggöra och fördjupa resultatet. Resultatet kategoriseras i stor utsträckning utifrån de kategorier de teoretiska utgångspunkterna skapar: motivation, undervisningsstrategier och relationer. I resultat och diskussion framgår det att elevernas intresse för ämnet, tro på sin egen förmåga och relation till läraren är de stora påverkansfaktorerna på deras motivation.

I denna forskningskonsumtionsuppsats genomfördes en litteraturstudie som är ett första examensarbete på 15 högskolepoäng med en utgångspunkt ifrån en kvalitativ ansats där en innehållsanalys har genomförts. Uppsatsen handlar om huruvida elevers motivation påverkar deras akademiska prestationer i gymnasieskolan med inriktning på de naturvetenskapliga ämnena samt vilka faktorer som påverkar elevernas motivation. Tidigare studier ifrån PISA och TIMSS indikerar att elevers prestationer inom matematik och naturorienterande ämnen (NO-ämnena) har haft en negativ trend sedan början av 2000-talet, vilket riskerar att påverka Sveriges långa tradition att ha välutbildade människor inom ämnena då intresset för både naturvetenskap och matematik har kraftigt reducerats. Dessutom kan denna negativa trend påverka den nationella ekonomin i Sverige. Forskningen som har granskat har hittat tydliga samband mellan prestation och motivation hos elever i de naturvetenskapliga ämnena. Medan vissa artiklar bekräftar detta samband i gymnasieåldrarna är flera av artiklarna i denna uppsats avsedda för elever i lägre åldrar vilket går att argumentera att vara problematiskt att tillämpa i gymnasieåldern. Dock bör detta inte vara något problem då forskningen tyder på att sambandet mellan motivation och prestation är tydligt även på gymnasial nivå och anledningen till att artiklar i andra åldrar har valts är på grund av att det finns begränsad forskning i högre åldrar. Detta leder till att syftet med arbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar gymnasieelevers motivation i de naturvetenskapliga ämnena och motivationens koppling till prestation, genom att analysera tidigare forskning inom forskningsfältet. Analysen visar att det tydligt finns en korrelation mellan akademisk prestation och motivation där två artiklar hänvisar en koppling att motivation ökar den akademiska prestationen samt att det finns flertal faktorer som påverkar elevers motivation gentemot de naturvetenskapliga ämnena. Några av dessa faktorer är föräldrarnas uppfostransstil till sina barn vilket ska präglas av värme och struktur, lärarens ledarstil som ska uppfylla vägledande, stödjande, deltagande och prestationsorientering, undervisningsmetoder, elevens egna intressen och skolans miljö. Frågebaserat lärande är en undervisningsmetod som har stark positiv korrelation med både motivation och akademisk prestation i denna analys. Fördelar som denna undervisningsmetod enligt flera artiklar är att elever lär sig mer, starkare samband mellan orsak och verkan, bättre kvalité i självstudier, bättre kritiskt tänkande, bättre utveckling inom kreativt tänkande, bättre målorientering, högre tillfredställelse vid lösta problem och högre motivation hos elever.

No description available.

Den tekniska utvecklingen har bidragit till att den digitala sektorn har blivit näringslivets största tillväxtområde. Statistiska undersökningar visar att den svenska arbetsmarknaden år 2022 kommer sakna 70 000 individer som besitter rätt IT-kompetens. Inom en snar framtid kommer de tidigare generationerna lämna arbetsmarknaden och Millennials kommer utgöra en allt större del. Motivation är ett viktigt begrepp inom företagsvärlden då det är en förutsättning för att individer ska vilja utföra en arbetsuppgift. Ett sätt för företag att skapa och upprätthålla motivation hos sina medarbetare är välanpassade belöningssystem. Syftet med denna uppsats utgörs av två delar. Den första delen syftar till att få en djupare förståelse för hur Millennials i den digitala sektorn upplever att de motiveras av olika motivationsfaktorer. Den andra delen syftar till att med hjälp av resultat och analys av syftets första del ge vägledning i vad svenska företag i den digitala sektorn bör ta hänsyn till vid utformning av belöningssystem för att motivera och behålla Millennials på arbetsplatsen. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med Millennials från ett svenskt IT-företag. Resultatet visar att de betydande motivationsfaktorerna för Millennials i den digitala sektorn är: ansvar, balans mellan arbete och fritid, flexibilitet, personlig utveckling, gemenskap och kultur, meningsfulla arbetsuppgifter, samt snabb och kontinuerlig feedback. Samtidigt visar studien att lön inte upplevs vara en motivationsfaktor, trots detta betraktas hög lön som en självklarhet i ITbranschen. Belöningssystem bör därmed utformas med hänsyn till både finansiella och ickefinansiella belöningar med fokus på dessa motivationsfaktorer.

Introduktion: Sveriges befolkning är idag otillräckligt fysiskt aktiva enligt rekommendationerna som finns på minst 150 minuters fysisk aktivitet varje vecka. Detta trots att det finns många kända hälsofördelar med att vara fysiskt aktiv. Brist på motivation är en faktor som påvisats vara bidragande till att personer rör på sig för lite. Syftet med studien var därför att jämföra skillnader i typ av motivation och fysisk aktivitetsnivå och om det finns skillnader beroende på kön och ålder. Metod: Data samlades in via en onlineundersökning, där 251 deltagare mellan 18-64 år svarade på Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2) och The Godin-Shephard Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). Resultat: ANOVA visade signifikanta skillnader mellan motivationstyper och aktivitetsnivå, där personer som klassades som högaktiva hade mest motivation till fysisk aktivitet. Kvinnor hade mer introjicerad reglering och män mer identifierad reglering. Personer 18-24 år visade signifikant mer yttre reglering. Konklusion: Utifrån resultaten är det svårt att fastställa vilken motivationstyp som är mest bidragande till att personer är fysisk aktiva, däremot finns det indikationer på att all typ av motivation krävs för att vara fysiskt aktiv. Framtida forskning skulle kunna göra mer omfattande undersökningar på en bredare population för att få en mer fördjupad förståelse. / Introduction: The Swedish population does not meet the recommendations for 150 minutes physical activity per week, even though the health benefits from being physically active is well known. Lack of motivation is a variable that contributes to this problem and results in insufficiently physical activity. This study aimed to explore differences in types of motivation and physical activity level, and also see if there is any differences between gender and age. Methods: Participants (n = 251) between 18-64 years of age completed an online survey, based on Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2) and The Godin-Shephard Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ). Results: ANOVA showed significant differences between type of motivation and activity level. The high-active group had more motivation to physical activity than less active groups. Women had more introjected regulation than men, while men had more identified regulation than women. People between 18-24 showed significant more extrinsic regulation. Conclusion: Based on the findings, it is difficult to define which motivation type that main contributes to physical activity, but there are indications that all types of motivation is important for being physically active. Future research could do a more extended investigation on a wider population to get a deeper insight.

<p>Alla människor behöver aktivera sig fysiskt och motionera på ett eller annat sätt. Men för att kunna motionera krävs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation går att dela in i framförallt två former, det är inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar på Friskis & Svettis. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, data som framkom analyserades sedan genom den hermeneutiska cirkeln. Resultatet som framkom var att det framförallt var inre motivation som påverkade medlemmar till att motionera. Yttre motivation påverkade endast under kortare perioder vid tillfälliga hinder för att motionera. Inre motivation är något som personer inte kan skapa utan de måste upptäcka det inom sig själva.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar. Förslag till framtida studier är att göra en mer omfattande undersökning, som innefattar flera projekt och respondenter, för att ta reda på huruvida kollektiva belöningar skulle kunna kompletteras med individuella.<em></em></p> / <p>The purpose of this paper is to give an idea of what motivates employees at Veidekke’s project Pelarbacken. To create an understanding for what motivates the employees at Pelarbacken the starting point has been intrinsic- and extrinsic motivation, reward systems and motivation through goal-setting. The study is a case study based on the questionnaire responses from seven of the employees and interviews with four of them. The study shows that what motivates respondents is very individual since the responses from the questionnaires did not have a consistent pattern and were distributed across all response alternatives. There were a few motivational factors that the respondents consistently agreed motivated them, these were; positive feedback, task variation and challenging goals. For future studies the suggestion is to conduct a more extensive study about whether it would be a good idea to complement the collective rewards that exist in the company today with individual rewards.<em></em></p>

Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur motivationen ser ut på Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förståelse för de anställda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anställda upplever att de motiveras har utgångspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsättning av mål. Studien baseras på enkätsvar från sju av de anställda på projektet samt intervjuer med fyra av de anställda. Studien visar att vad som motiverar de anställda är väldigt individuellt då svaren i enkäterna var spridda. Det finns några faktorer som de anställda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer är positiv feedback, omväxlande arbetsuppgifter och utmaningar. Förslag till framtida studier är att göra en mer omfattande undersökning, som innefattar flera projekt och respondenter, för att ta reda på huruvida kollektiva belöningar skulle kunna kompletteras med individuella. / The purpose of this paper is to give an idea of what motivates employees at Veidekke’s project Pelarbacken. To create an understanding for what motivates the employees at Pelarbacken the starting point has been intrinsic- and extrinsic motivation, reward systems and motivation through goal-setting. The study is a case study based on the questionnaire responses from seven of the employees and interviews with four of them. The study shows that what motivates respondents is very individual since the responses from the questionnaires did not have a consistent pattern and were distributed across all response alternatives. There were a few motivational factors that the respondents consistently agreed motivated them, these were; positive feedback, task variation and challenging goals. For future studies the suggestion is to conduct a more extensive study about whether it would be a good idea to complement the collective rewards that exist in the company today with individual rewards.