Uppsatsen analyserar den abortdebatt som fördes på insändarsidorna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet inför legaliseringen av fri abort 1975. Den gängse bilden av 1960-talets tidiga abortdebatt framhåller att denna i första hand drevs av manliga debattörer från de politiska ungdomsförbunden. Studien nyanserar denna bild genom att visa hur tidningarnas insändarsidor var ett offentligt rum vilket utnyttjades av en betydligt bredare krets av skribenter. Dessa insändare skrevs ibland av personer med ideologisk eller religiös övertygelse. Andra hade en uttalad politisk bakgrund. Vissa underströk sina långa utbildningar, medan ytterligare andra betonade den personliga erfarenheten av att ha genom­gått en abort, eller av att vara förälder eller hemmafru. På det här sättet blir insändarsidorna en möjlighet för vem som helst – som väljs ut av redaktörerna ska tilläggas – att få säga sin mening. Insändarskribenterna visar också att abortfrågan placerades in i relation till ett flertal olika kontexter. Utöver hur argumentationen har förts och vilka personer det är som kommer till tals på insändarsidorna undersöker uppsatsen även hur olika skribenter agerade för att de egna uppfattningarna skulle framstå som välgrundade och övertygande. Det kan konstaterats att när det gällde abortfrågan så kunde personlig auktoritet och trovärdighet många gånger åstadkommas med hjälp av andra argument än de som präglade den mer politiserade debatt som bedrevs i andra sammanhang.

Bakgrund: Avbrytande av graviditet innebär att fostret utförskaffas ur livmodern innan graviditetsvecka 22, spontant eller genom induktion. En inducerad abort kan ske medicinskt eller kirurgiskt. Cirka 56 miljoner aborter sker årligen i ett globalt perspektiv. Barnmorskan ska stödja kvinnan i abortvården samt verka för att ge jämställd och rättvis vård baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet utifrån ett socialt-, ekonomiskt- och kulturellt perspektiv. Barnmorskan utvecklas i sin yrkesroll genom kunskap och erfarenhet. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors erfarenheter av medicinsk- eller kirurgisk abort i ett globalt perspektiv. Metod: Studien genomfördes som en metasyntes med kvalitativ ansats. Femton (15) vetenskapliga artiklar utgör resultatet. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades otillgänglighet och konsekvenser för kvinnan, ekonomiska faktorer, stigma samt autonomi. Resultatet visar att kvinnorna upplever att restriktiv lagstiftning skapar en stor oro och kan ge desperation. Detta kan innebära att många kvinnor söker sig till osäkra alternativ om tillgången på säker abortvård inte finns tillgänglig. Aborten hade negativa ekonomiska konsekvenser för kvinnorna. Att få bestämma över sin egen kropp och känslan av kontroll var en viktig del i abortbeslutet för kvinnan. Slutsats: Brist på ekonomiska tillgångar och stigma gör att många kvinnor söker sig till osäkra abortalternativ. Den enskilda kvinnan bör få ta beslut som rör hennes egen kropp och själv besluta om när hon önskar skaffa barn vilket innebär att tillgängligheten på säker abortvård måste öka. Klinisk tillämpbarhet: Studien kan användas för att ge ökad kunskap om kvinnors upplevelser och erfarenheter vilket kan leda till en mer tillgänglig abortvård för kvinnor i ett globalt perspektiv. / Background: Termination of pregnancy is when a fetus is removed from the uterus before pregnancy week 22, spontaneously or through induction. An induced abortion can be performed either medical or surgical. In a global perspective, each year around 56 million abortions are performed. The role of the Midwife in abortion care is to support the woman aiming to offer equal and equitable care based on proven experience and with a social-, economical- and cultural perspective. The professional skills of the midwife is developing through knowledge and experience. Objective: The aim of the study was to identify womens experiences of medical- or surgical abortion in a global perspective. Method: The study was conducted as a qualitative metasynthesis. Fifteen (15) scientific articles were included in the result. Result: Four main categories were identified inaccessibility and consequences for the woman, economical factors, stigma and autonomy. The result shows that the women experience that restrictive legislations makes women anxious and instill feelings of desperation. Many women are considering unsafe alternatives when safe abortion care isn’t accessible. The abortion had negative financial consequences for the women. To decide about their own body and having a feeling of control was an important part in the decision of abortion for the woman. Conclusion: Lack of financial assets and stigma means that many women seek unsafe abortion options. The individual woman should be able to make decisions concerning her own body and decide for herself when she wants to have children, which means that access to safe abortion care must increase. Clinical applicability: The study can be used to provide increased knowledge about womens experiences which can lead to a more accessible abortion care for women in a global perspective.

Barnmorskor vårdar kvinnor i olika livssituationer som berör sexuell och reproduktiv hälsa. Vårdandet av både tidiga och sena legala aborter ingår i barnmorskans kompetens. Aborter kan bero på oönskad graviditet, fosterdöd eller missbildningar. Sena aborter kan upplevas svåra att hantera och situationen svår att bemöta. Det kan upplevas svårt att bemöta och ge god vård för kvinnor som genomgår abort. Syftet med studien är att belysa barnmorskors upplevelser i samband med vårdandet av kvinnor som genomgår sen abort. Studien baseras på intervjuer med induktiv ansats och kvalitativ analysmetod. Sex barnmorskor intervjuades i Sverige. Fyra huvudkategorier framkom i resultatet, att vara kompetent och skicklig, att uppleva det hanterbart, att känna önskan av stöd, att omhänderta det aborterade fostret. Resultatet visar att det finns en strävan efter att vara närvarande och ge stöd till varje kvinna som genomgår en abort oavsett bakgrunden till beslutet. Genomgående i studien var även att barnmorskorna hade behov av stöd och vägledning. En positiv inställning till fri abort var slutsatsen för de intervjuade barnmorskorna.

Bakgrund: Abort innebär att en redan etablerad graviditet avbryts. Planerad abort avser en abort som är framkallad. Livmodern utryms via läkemedelsinducerad metod eller med ett kirurgiskt ingrepp. Abort styrks av abortlagen som innebär att abort får utföras till och med graviditetsvecka 18. Efter graviditetsvecka18 krävs ett godkännande från Socialstyrelsen. Moraliska aspekter kan knytas an till abort och kvinnor som söker abort kan vara moraliskt plågade av vad som är rätt och fel. Sjuksköterskor medverkar i en stor del av abortprocessen som innefattar rådgivning, administration av läkemedel, smärtlindring och efterkontroller. Sjuksköterskor får inte påverka kvinnans beslut till abort. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som genomgår en planerad abort. Metod: En litteraturöversikt i enlighet med Friberg har gjorts. Åtta vetenskapliga artiklar valdes. Samtliga visade sig vara av kvalitativ forskning och design. Resultat: Sjuksköterskor upplevde abortvården som utmanande, både emotionellt och moraliskt. Återkommande och sen abort är något som tycks påverka sjuksköterskor. Trots detta så strävar sjuksköterskor efter att driva en kvinnocentrerad vård med fokus på kvinnan som patient och inte fostret. De accepterar och stödjer kvinnans beslut och förhåller sig till att det är kvinnans rättighet att få en önskad abort utförd. Brist på stöd och support upplevdes,samtidigt som sjuksköterskor upplevde att  de går mot en mer aktiv roll med ökad involvering inom abortvården. Diskussion: Metod och resultatet diskuteras och utvärderas. Resultatet diskuteras utifrån nya artiklar samt med förankring i Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. / Background: Abortion implies that an established pregnancy is terminated. An abortion is performed by a drug-induced method or by a surgical intervention whereby the uterus is deflated. Abortion is legally attainable up until and including the 18th week of pregnancy, after which an abortion is subject to a required approval from the National Board of Health and Welfare. However, ethical aspect is associated with the concept of abortion; women pursuing abortion are exposed to the risk of being morally tormented owing to the nature of their conduct. Nurses participate in an extended part of the abortion process, including counseling, drug administration, pain management, and post-abortion examinations. However, nurses are not allowed to influence the decision of whether to pursue abortion. Aim: The aim of the present literature review was to describe the nurses’ experience of caring for the woman undergoing a planned abortion. Method: The literature review was performed in accordance with Friberg. Eight articles were studied and all of them were based on a qualitative research design. Results: Nurses perceived abortion care as challenging, both emotionally and morally. Recurrent and late abortion seemed to affect nurses. Nevertheless, nurses strived to provide a women-centered care, with focus on the woman as a patient, not the fetus. Accordingly, nurses accepted and supported the decision of the women, as justified by the right of the women to receive the abortion treatment. However, with nursesincreased involvement and therefore increased involvement in the abortion care, lack of support was experienced. Discussion: The method and result were discussed and evaluated. The result was discussed based on new articles and anchored in Joyce Travelbee’s nursing theory.

Bakgrund: Kvinnor har genomgått inducerad abort i alla tider över hela världen. Säkra aborter räddar liv och är en viktig del av den reproduktiva och sexuella hälsan. Trots att abortlagstiftningen i Sverige har blivit liberal med tiden finns det fortfarande attityder gentemot inducerad abort som gör det till ett tabubelagt och kontroversiellt ämne, både i Sverige och internationellt. Syfte: Att belysa svensktalande kvinnors upplevelser av att genomgå inducerad abort. Metod: En kvalitativ bloggstudie med induktiv ansats och analys av narratives. Nio bloggar med totalt 12 inlägg och 31 kommentarer inkluderades i studien. Resultat: Upplevelserna var varierande och resulterade i tre huvudteman; den emotionella aborten, den fysiska aborten samt stöd och bemötande. Dessa teman fick totalt sju subteman. Konklusion: Det finns en stor variation i kvinnors upplevelser av inducerad abort. Kvinnorna upplever känslor som sorg och skam samt lättnad och glädje. De beskriver såväl smärta som smärtfrihet och komplikationer såväl som komplikationsfrihet. De upplever att de får ett gott stöd och bemötande från både vårdpersonal och anhöriga samt brist på såväl information som stöd från vårdpersonal och anhöriga.

<p>Bakgrund: Abort är en känslomässigt laddad fråga som väcker starka känslor världen över. Frågan om abort är ofta fylld med etiska och moraliska värderingar och ställningstaganden för alla som är inblandade. För att en god och säker vård samt ett bra bemötande ska kunna ges till kvinnor som genomgår en abort är det viktigt att vårdpersonalen handlar på ett etiskt och moraliskt riktigt sätt.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande av kvinnor som genomgår en abort.</p><p>Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Tretton artiklar motsvarade studiens syfte.</p><p>Resultat: Resultatet av litteraturstudie visade att vårdpersonal i västländer till stor del var positiva till abort. Vårdpersonalen upplevde etiska dilemman vilka för det mesta berodde på kvinnornas orsaker till abort och hur långt in i graviditeten kvinnorna var då de genomgick en abort. Brister i form av utbildning och erfarenheter av abort ledde till negativa attityder vilket resulterade till en sämre omvårdnad och negativt bemötande av kvinnorna.</p><p>Slutsats: Majoriteten av vårdpersonalen var positiva till legal abort. Utbildning och praktisk erfarenhet i samband med abort motverkar negativ attityd.</p>

<p>Den nuvarande svenska abortlagen infördes 1975. Lagen innebär att kvinnan har rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18. År 2006 genomfördes totalt 36 045 aborter. Litteraturstudiens syfte var att beskriva män och kvinnors upplevelser i samband med abort. Studien baserades på totalt åtta vetenskapliga artiklar. De analyserades med manifest innehållsanalys, och resulterade i två huvudkategorier och sex kategorier. Resultatet visade att män och kvinnor upplever abort på olika sätt. De hade dock båda som argument för abort att de vill att barnet ska växa upp i en trygg familj. De hade även ett behov att tala om beslutet av abort med vänner, familjemedlemmar eller sin partner. Kvinnorna upplevde att de fick stöd av sjukvårdspersonalen, medan männen kände sig åsidosatta. Männen och kvinnorna ansåg att beslutet om abort var bådas, men att det slutliga avgörandet var kvinnans. Männen upplevde att detta var påfrestande, men insåg att kvinnan inte kunde eller skulle tvingas till ett beslut. Det är viktigt att familj och vänner samt sjukvårdspersonal lyssnar och ger adekvat stöd till de som genomgår en abort, då de upplever många olika känslor.</p>

<p>Bakgrund: Ordet abort kommer från det latinska ordet aboriri som betyder att förgås eller att gå ned. Ungefär hälften av alla kvinnor i Sverige gör någon gång en abort. Enligt den svenska abortlagen har kvinnan ett fritt val till abort och måste själv komma fram till det bästa beslutet. I denna process förtjänar hon stöd och respekt, oavsett hur hon valt att hantera sitt moderskap. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser samt behov av omvårdnad vid inducerad abort. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades och som granskades. Resultat: Resultatet visade att de vanligaste orsakerna till att kvinnor genomförde en inducerad abort var på grund av ekonomiska skäl, en ostabil relation och arbetsförhållanden. Kvinnors upplevelser vid inducerad abort var att de kände både positiva och negativa känslor. De positiva var bland annat; lättnad, ökad självkänsla och personlig mognad. De negativa känslorna var bland andra; skuld, oro och nedstämdhet. När det gällde behovet av stöd från vårdpersonalen kände de att personalen var stöttande och informativa men även att de kunde vara kalla och ignorerande. Slutsats: Det behövs mer forskning inom området, behov av stöd till kvinnor som genomgår en inducerad abort, för att vårdpersonalen ska kunna bemöta kvinnorna på bästa möjliga sätt.</p>

<p>Sortering av liv? Etiske hensyn ved å lage barn med og uten genetisk risikoinformasjon. ”Sorteringssamfunnet” er et særnorsk begrep som ofte blir benyttet når etiske sider ved bruk av fosterdiagnostikk og ultralyd i svangerskapet debatteres eller når mer eksperimentelle metoder som preimplantasjonsdiagnostikk skal reguleres. Om begrepet har stor retorisk kraft, så har det like fullt et utematisert innhold. Er det alltid galt å sortere? Og dersom det er galt å sortere - hvem mener man er ofrene for sorteringen? Hvem handler man angivelig galt mot? Og er det kanskje mulig å handle galt uten å handle galt mot noen? I avhandlingen forsvares en mellomposisjon mellom det som har blitt kalt den nye og den gamle abortdebatten. Drøftingene i avhandlingen utgår fra omdiskuterte medisinsk-teknologiske tilbud og teknikker som fostervannsprøve, rutinemessig ultralyd, tidlig ultralyd, preimplantasjonsdiagnostikk og arvebærerscreening. Om etiske innlegg nasjonalt ofte har en kritisk brodd mot tilbud av fosterdiagnostikk og arvebærerscreening, er det stikk motsatte tilfellet i internasjonal bioetikk. Her er kritikken som oftest rettet mot genetisk ”uansvarlighet” før eller under en graviditet. I dette ligger det innbakt et premiss om at det er galt å bære frem et barn som sannsynligvis vil få en alvorlig funksjonshemming. En rekke filosofer hevder at man da handler galt overfor det fremtidige barnet. Den gamle eugeniske begrunnelsen er her erstattet med en tilsynelatende langt mer humanitær begrunnelse. Men konsekvensen av dette standpunktet tilsier at fosterdiagnostikk og arvebærertesting må omfatte alle blivende foreldre – av hensyn til barnet – for hvem som helst risikerer å få et alvorlig funksjonshemmet barn. Dermed blir fosterdiagnostikk og arvebærertesting en naturlig del av den forebyggende medisinen. Som en naturlig del av den forebyggende medisinen, fremstår den imidlertid ikke lenger som en fri valgmulighet for blivende foreldre. Hensikten er forebygging, ikke økt autonomi. Retten til å vite har blitt erstattet av en moralsk plikt til å vite. Avhandlingens bidrag er et filosofisk forsvar for både retten til å vite og retten til ikke å vite i forhold til genetisk risikokunnskap før og under et svangerskap. Sentralt i avhandlingen står imidlertid tematiseringen av hvilke dilemmaer som oppstår også for en slik grunnleggende liberal posisjon i møtet med moderne medisinsk teknologi. </p>

Sortering av liv? Etiske hensyn ved å lage barn med og uten genetisk risikoinformasjon. ”Sorteringssamfunnet” er et særnorsk begrep som ofte blir benyttet når etiske sider ved bruk av fosterdiagnostikk og ultralyd i svangerskapet debatteres eller når mer eksperimentelle metoder som preimplantasjonsdiagnostikk skal reguleres. Om begrepet har stor retorisk kraft, så har det like fullt et utematisert innhold. Er det alltid galt å sortere? Og dersom det er galt å sortere - hvem mener man er ofrene for sorteringen? Hvem handler man angivelig galt mot? Og er det kanskje mulig å handle galt uten å handle galt mot noen? I avhandlingen forsvares en mellomposisjon mellom det som har blitt kalt den nye og den gamle abortdebatten. Drøftingene i avhandlingen utgår fra omdiskuterte medisinsk-teknologiske tilbud og teknikker som fostervannsprøve, rutinemessig ultralyd, tidlig ultralyd, preimplantasjonsdiagnostikk og arvebærerscreening. Om etiske innlegg nasjonalt ofte har en kritisk brodd mot tilbud av fosterdiagnostikk og arvebærerscreening, er det stikk motsatte tilfellet i internasjonal bioetikk. Her er kritikken som oftest rettet mot genetisk ”uansvarlighet” før eller under en graviditet. I dette ligger det innbakt et premiss om at det er galt å bære frem et barn som sannsynligvis vil få en alvorlig funksjonshemming. En rekke filosofer hevder at man da handler galt overfor det fremtidige barnet. Den gamle eugeniske begrunnelsen er her erstattet med en tilsynelatende langt mer humanitær begrunnelse. Men konsekvensen av dette standpunktet tilsier at fosterdiagnostikk og arvebærertesting må omfatte alle blivende foreldre – av hensyn til barnet – for hvem som helst risikerer å få et alvorlig funksjonshemmet barn. Dermed blir fosterdiagnostikk og arvebærertesting en naturlig del av den forebyggende medisinen. Som en naturlig del av den forebyggende medisinen, fremstår den imidlertid ikke lenger som en fri valgmulighet for blivende foreldre. Hensikten er forebygging, ikke økt autonomi. Retten til å vite har blitt erstattet av en moralsk plikt til å vite. Avhandlingens bidrag er et filosofisk forsvar for både retten til å vite og retten til ikke å vite i forhold til genetisk risikokunnskap før og under et svangerskap. Sentralt i avhandlingen står imidlertid tematiseringen av hvilke dilemmaer som oppstår også for en slik grunnleggende liberal posisjon i møtet med moderne medisinsk teknologi.