Ungefär 40 procent av de som insjuknar i stroke varje år drabbas av afasi som följd. Hjärnskadan som uppstår påverkar personens förmåga att uttrycka sig i ord vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inom vården utgör kommunikationen en viktig roll för att skapa delaktighet för patienten. Då patienten lever med kommunikationssvårigheter behöver sjuksköterskan anpassa sitt sätt att kommunicera på. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter stroke och användandet av strategier vid kommunikationen. Valet av metod är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman med två underteman vardera. De olika teman visar negativa upplevelser relaterat till kommunikationen ur ett sjuksköterskeperspektiv, hinder för kommunikation, användandet av samtalsstrategier och kommunikationsprogram. I diskussionen lyfts och diskuteras fynd som framkommit i resultatet, bland annat behovet av ökad kunskap och träning för sjuksköterskor inom kommunikation med denna patientgrupp. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att ytterligare forskning krävs inom området för att vidareutveckla strategier för kommunikationen och att undervisning kring icke-verbal kommunikation borde utgöra en större del av sjuksköterskeutbildningen.

Bakgrund: I Sverige drabbas ca 10 000 personer årligen av afasi som beror på skador i språkcentrum i hjärnan. Afasi innebär att den drabbade begränsas i sin förmåga att uttrycka sig, förstå eller formulera sig meningsfullt. Sjuksköterskor möter personer med afasi i olika kontexter och behöver kunskap om olika sätt att kommunicera för att främja autonomi och delaktighet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med personer med afasi i sluten- och öppenvård.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats utfördes som baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs femstegs modell (Friberg, 2022). Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som innehåller sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med personer med afasi. Dessa är: Organisatoriska och miljömässigt inflytande på kommunikation, främjande faktorer och barriärer för kommunikation samt sjuksköterskans förhållningssätt i mötet med personer med afasi.  Slutsats: Osäkerhet i kommunikation med personer med afasi kan minskas med rätt resurser och förhållningssätt. Vissa kommunikationsverktyg är användbara men framför allt är utrymme i tid och arbetsmiljöfaktorer avgörande för lyckad kommunikation. Att våga stanna kvar är viktigt för att upprätta en relation som främjar kommunikationen mellan sjuksköterskan och personen med afasi. / Background: In Sweden, about 10 000 people suffer from aphasia every year, which is due to damage to the language center in the brain. Aphasia means that the sufferer is limited in their ability to express themselves, understand or formulate themselves meaningfully. Nurses meet people with aphasia in different contexts and need knowledge of different ways of communicating to promote autonomy and participation. Aim: The aim was to illustrate the nurse´s experiences of communication with people with aphasia in both in- and outpatient care.  Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was performed which was based on eleven scientific articles. The articles were analyzed based on Friberg´s five step model (Friberg, 2022).  Results: The result show three categories that contain nurses experience of communication with people with aphasia. These are: Organizational and environmental influence on communication, promoting factors and barriers to communication and the nurse´s approach in meeting people with aphasia. Conclusion: Uncertainty in communication with people with aphasia can be reduced with the right resources and approach. Some communication tools are useful, but above all, space in time and work environment are factors that are decisive for successful communication. Dare to stay with the person is important to establish a relationship that promotes communication between the nurse and the person with aphasia.

Bakgrund Afasi är en störning där personen har svårigheter att förstå och uttrycka sig verbalt. Personer som drabbas av afasi har försämrad kommunikationsförmåga och därför är det väsentligt att sjuksköterskan skapar en relation till patienten för att underlätta kommunikationen. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter som drabbats av afasi. Metod En systematisk litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar, gjordes genom sökningar i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Av de tio artiklarna var 5 kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 av mixade metoder.  Resultat Ett huvudtema och ett tema framkom av resultaten: Olika strategier för kommunikation med patienter och Hinder för en god kommunikation. Huvudtemat Olika strategier för kommunikation med patienter byggs upp i sin tur av två underteman: Icke-verbal kommunikation och Vårdmiljöns betydelse. Utifrån sjuksköterskors erfarenheter framkom det att vissa kommunikationsstrategier, såsom korta meningar och bilder, påverkade kommunikationen med patienter som lider av afasi. Icke-verbal kommunikation och vårdmiljö spelade också en väsentlig roll för att underlätta kommunikationen med patienter. Faktorer som enligt sjuksköterskor utgjorde hinder för en god kommunikation med patienter var tidsbrist och bristande kompetens. Sjuksköterskors höga arbetsbelastning och tidspress gjorde att kommunikationen upplevdes även som tidskrävande. Bristande kompetens upplevde sjuksköterskor försvårade kommunikationen med patienter som lider av afasi.  Slutsats Kommunikationsstrategier upplevdes av sjuksköterskor främja en god kommunikation med patienter som drabbas av afasi, men tidsbrist utgjorde ett hinder för implementering av sådana strategier i praktiken. Bristande kompetens hos sjuksköterskor skapade tvivel vilket resulterade i att patienter som drabbas av afasi exkluderades från vården. En utveckling av kunskap hos sjuksköterskor är därför viktig för att ge en god omvårdnad, där patienten känner sig delaktig i sitt vårdande. / Background Aphasia is a disorder in which the person experiences difficulties in understanding and expressing themselves verbally. Individuals affected by aphasia have impaired communication abilities, so it is essential for nurses to establish a relationship to facilitate communication with patients. Aim The purpose of the study was to describe nurses' experiences in communication with patients affected by aphasia. Method A systematic literature review, based on ten scientific articles, was conducted through searches in the databases Cinahl Complete and PubMed. Out of these ten scientific articles, 5 were qualitative, 2 were quantitative, and 3 were mixed methods.  Results One main theme and one theme emerged from the results: Different strategies for communication with patients and Barriers to good communication. The main theme Different strategies for communication with patients is built upon two subthemes: Non-verbal communication and The importance of the care environment. Based on nurses' experiences, it emerged that certain communication strategies, such as short sentences and pictures, influenced communication with patients suffering from aphasia. Non-verbal communication and the care environment also played a significant role in facilitating communication with patients. Factors identified by nurses as obstacles to effective communication with patients were time constraints and inadequate competence. Nurses' high workload and time pressure made communication feel time-consuming. Nurses perceived insufficient competence as complicating communication with patients suffering from aphasia. Conclusions Nurses perceived communication strategies as facilitating good communication with patients affected by aphasia, but time constraints posed a barrier to implementing such strategies in practice. Inadequate competence among nurses created doubts, resulting in patients affected by aphasia being excluded from care. Therefore, the development of knowledge among nurses is important for providing quality care, where the patient feels involved in their own care.

Bakgrund: Afasi och dysfagi är tillstånd som kan ge allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser varav depression och aspirationspneumoni är några exempel. Det är därför viktigt att vårdgivare har en tillräcklig kunskap om afasi och dysfagi och vilka svårigheter diagnoserna innebär. Dock har vårdgivare inte alltid den kunskap som krävs för att hantera svårigheterna och ge en god och individuellt anpassad vård. Det har visats att informationsinsatser har en positiv effekt på vårdgivares kunskap kring diagnoserna, och med möjlighet till handledning och praktiska övningar ses även effekt på vårdgivares inställning och arbetssätt.  Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur kunskap om afasi och dysfagi kan öka av en kort informationsinsats specifikt till vårdgivare på äldreboenden. Metod: Denna studie var en enkätstudie med en informationsinsats i form av ett kort informationstillfälle innehållande faktainformation och workshop. Deltagarna bestod av 29 undersköterskor och vårdbiträden på åtta äldreboenden uppdelade i kontroll- och experimentgrupp. Varje deltagare fick fylla i en enkät innehållande faktafrågor om diagnoserna och självskattningsfrågor om utbildning, kunskap samt förändring i arbetsätt, bemötande och inställning. Därefter genomfördes informationsträffar på varje boende i experimentgruppen. Båda grupperna fick sedan fylla i en andra enkät. Efter detta undersöktes skillnaderna i poäng på kunskaps- och självskattningsfrågorna inom grupperna och mellan grupperna. Resultat: Resultatet från analysen visar att experimentgruppen signifikant förbättrade sina poäng vid andra enkäten. Det framkommer även att fler deltagare ur experimentgruppen än kontrollgruppen förbättrade sina resultat.  Slutsats: Denna studie har visat att informationsinsatser till vårdpersonal på äldreboenden kan ge en positiv effekt på medvetenhet och kunskap om afasi och dysfagi.

Denna studie utforskar utvecklingen av ett interaktivt språkinlärningsverktyg anpassat för personer med afasi. Varje år drabbas cirka 10 000 personer i Sverige av afasi, ett tillstånd som ofta orsakas av stroke och påverkar deras förmåga att kommunicera effektivt. Trots att det finns olika språkapplikationer upplever många personer med afasi dem som ointressanta. Denna studie syftar till att åtgärda detta genom att designa ett interaktivt spelkoncept som integrerar musik och social interaktion, element som visat sig vara effektiva i språkrehabilitering. Genom att applicera human centered design involverade studien flera olika perspektiv från olika grupper som afatiker, deras stödnätverk, logoped och designstudenter, dessa deltog i olika metoder inklusive intervjuer, observationer, fokusgrupper och rollspel. Dessa metoder var avgörande för att förstå de specifika behoven och preferenserna hos personer med afasi. Designprocessen vägleddes av principer för universell design för att säkerställa tillgänglighet och användbarhet. Resultaten belyser vikten av multimodal interaktion och integration av bekanta och engagerande aktiviteter som musik. Det föreslagna spelkonceptet syftar till att öka motivation och engagemang genom att erbjuda en flexibel, användarvänlig plattform som stöder både individuella och gruppaktiviteter. Genom att involvera personer med afasi och deras vårdgivare i designprocessen säkerställer studien att det utvecklade verktyget inte bara uppfyller deras behov utan också stärker dem i deras språkinlärningsresa. Det går att designa med och för afatiker, men det går inte att garantera att alla i slutändan kan inkluderas i processens eller slutprodukt. Studien är i behov av ytterligare utveckling och testning för att förfina spelkonceptet och maximera dess terapeutiska potential. / This study explores the development of an interactive language learning tool tailored for individuals with aphasia. Each year, approximately 10,000 people in Sweden are affected by aphasia, a condition often caused by stroke that impairs their ability to communicate effectively. Despite the availability of various language applications, many individuals with aphasia find them uninteresting. This study aims to address this by designing an interactive game concept that integrates music and social interaction, elements proven effective in language rehabilitation. By applying human-centered design, the study involved multiple perspectives from different groups including individuals with aphasia, their support networks, speech therapists, and design students. These participants engaged in various methods such as interviews, observations, focus groups, and role-playing. These methods were crucial for understanding the specific needs and preferences of individuals with aphasia. The design process was guided by universal design principles to ensure accessibility and usability. The results highlight the importance of multimodal interaction and the integration of familiar and engaging activities like music. The proposed game concept aims to increase motivation and engagement by offering a flexible, user-friendly platform that supports both individual and group activities. By involving individuals with aphasia and their caregivers in the design process, the study ensures that the developed tool not only meets their needs but also empowers them in their language learning journey. It is possible to design with and for individuals with aphasia, but it cannot be guaranteed that everyone will ultimately be able to participate in the same result or process. The study requires further development and testing to refine the game concept and maximize its therapeutic potential.

Bakgrund: Afasi är en förvärvad språkstörning som oftast orsakas av en stroke, men kan även orsakas av neurologiska sjukdomar, tumörer, och andra hjärnskador. Afasi medför kommunikationssvårigheter och kan innebära en nedsatt förmåga att förstå och att göra sig förstådd, vilket är utmanade i vardagen men även i mötet med vården. Personer med afasi upplever att de inte kan prata med vårdpersonalen, på grund av personalens bristande förmåga att sätta sig in i den drabbades livssituation. Syfte: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som följer beskrivning av en integrerad sammanställning inspirerad av metasyntes. Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Totalt identifierades fyra nya teman som belyste personers upplevelse av att leva med afasi. De nya teman var; Hur afasi påverkar personen, Hur afasi påverkar kommunikationen, Hur afasi påverkar det sociala livet och Erfarenheter av rehabilitering. Slutsats: Det finns otillräcklig kunskap om afasi i allmänheten och inom hälso- och sjukvården. För att detta ska ändras krävs det ett ökat intresse och vilja hos sjukvårdspersonalen att öka sin kunskap om afasi. Även kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med afasi behöver förbättras. Öppenhet, nyfikenhet och följsamhet behövs hos sjuksköterskor för att i samarbete med patienten bättre kunna hantera vården av personer som drabbat av afasi.

<p>Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Fem kategorier bildades som utgjorde faktorer som påverkar den verbala och icke verbala kommunikationen: stöd, miljö, relation, kroppsspråk och beröring. Den ickeverbala kommunikationen är grunden i omvårdnaden av en patient med afasi och omvårdnad och kommunikation interagerar med varandra. För att underlätta kommunikationen med en afatiker kan vårdpersonalen använda sig av olika metoder. Dessa innefattar att tala tydligt och långsamt, vara i samma höjdläge som patienten, ha ögonkontakt, ställa en fråga i taget och observera patientens reaktioner på det som förmedlas genom deras kroppsspråk. Beröring mellan patient och vårdpersonal anses skapa samhörighet och blir ett sätt att kommunicera, detta får även patienten att känna att personalen är närvarande i situationen. Patienten med afasi anses vara i behov av stöd och tröst och genom att visa intresse uppmuntras patienten till att känna förtroende och hopp. Detta kan hjälpa patienten att se möjligheterna och att blicka framåt. Kunskap om kommunikationens betydelse krävs av sjuksköterskan för att patienten med afasi ska få en god vård och bli behandlad med respekt. Detta kan ske genom att ge utbildning till personalen som arbetar med patienter med afasi. Fler studier efterfrågas utifrån patientens perspektiv av kommunikationen med sjuksköterskan och annan vårdpersonal vid afasi efter stroke.</p> / <p>Aphasia can affect both the ability to speak and the comprehension of language and is therefore a challenge for nurses. According to the law of healthcare, the nurse should set up possibilities where the patient is personally involved in their care and in communication. The purpose of this literature study was to enlighten factors that affect verbal and nonverbal communication between the patients with aphasia after a stroke and the nurse. This paper is designed as a literature study, where the articles of the result have been taken from the databases Cinahl and PubMed. Five categories were created which were divided in factors effecting verbal and non verbal communication: support, environment, relations, body language and touch. Nonverbal communication is the foundation of the nursing of a patient with aphasia. To facilitate the communication with a patient with aphasia there are different methods to use. These methods include speaking clear and slow, being at the same height as the patient, keeping eye contact, asking one question at a time and observing the patients reactions on what is mediated, through their body language. The physical contact between patient and medical staff is considered to create solidarity and is a way to communicate. This also makes the patient feel like the staff is present. A patient with aphasia is believed to require support and comfort and by showing interest the patient is encouraged to feel confidence and hope. This can help the patient to see possibilities and a brighter future. Knowledge about the importance of communication is required by the nurse to give the patient with aphasia proper care and to be treated with respect. This can be achieved by educating the staff that works with patients with aphasia. More studies are asked for from the patient’s perspective of communication with the nurse and the patient with aphasia after stroke.</p>

No description available.

Afasi kan drabba både talförmågan och förståelsen för språket. Språket blir på så vis en utmaning för sjuksköterskan. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienten till att vara delaktig i sin vård och i kommunikationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar verbal- och ickeverbal kommunikation mellan patient med afasi efter stroke och sjuksköterskan. Uppsatsen är utformad som en litteraturstudie, där resultatets elva artiklar har hämtats från databaserna Cinahl och PubMed. Fem kategorier bildades som utgjorde faktorer som påverkar den verbala och icke verbala kommunikationen: stöd, miljö, relation, kroppsspråk och beröring. Den ickeverbala kommunikationen är grunden i omvårdnaden av en patient med afasi och omvårdnad och kommunikation interagerar med varandra. För att underlätta kommunikationen med en afatiker kan vårdpersonalen använda sig av olika metoder. Dessa innefattar att tala tydligt och långsamt, vara i samma höjdläge som patienten, ha ögonkontakt, ställa en fråga i taget och observera patientens reaktioner på det som förmedlas genom deras kroppsspråk. Beröring mellan patient och vårdpersonal anses skapa samhörighet och blir ett sätt att kommunicera, detta får även patienten att känna att personalen är närvarande i situationen. Patienten med afasi anses vara i behov av stöd och tröst och genom att visa intresse uppmuntras patienten till att känna förtroende och hopp. Detta kan hjälpa patienten att se möjligheterna och att blicka framåt. Kunskap om kommunikationens betydelse krävs av sjuksköterskan för att patienten med afasi ska få en god vård och bli behandlad med respekt. Detta kan ske genom att ge utbildning till personalen som arbetar med patienter med afasi. Fler studier efterfrågas utifrån patientens perspektiv av kommunikationen med sjuksköterskan och annan vårdpersonal vid afasi efter stroke. / Aphasia can affect both the ability to speak and the comprehension of language and is therefore a challenge for nurses. According to the law of healthcare, the nurse should set up possibilities where the patient is personally involved in their care and in communication. The purpose of this literature study was to enlighten factors that affect verbal and nonverbal communication between the patients with aphasia after a stroke and the nurse. This paper is designed as a literature study, where the articles of the result have been taken from the databases Cinahl and PubMed. Five categories were created which were divided in factors effecting verbal and non verbal communication: support, environment, relations, body language and touch. Nonverbal communication is the foundation of the nursing of a patient with aphasia. To facilitate the communication with a patient with aphasia there are different methods to use. These methods include speaking clear and slow, being at the same height as the patient, keeping eye contact, asking one question at a time and observing the patients reactions on what is mediated, through their body language. The physical contact between patient and medical staff is considered to create solidarity and is a way to communicate. This also makes the patient feel like the staff is present. A patient with aphasia is believed to require support and comfort and by showing interest the patient is encouraged to feel confidence and hope. This can help the patient to see possibilities and a brighter future. Knowledge about the importance of communication is required by the nurse to give the patient with aphasia proper care and to be treated with respect. This can be achieved by educating the staff that works with patients with aphasia. More studies are asked for from the patient’s perspective of communication with the nurse and the patient with aphasia after stroke.

Aphasia is a linguistic impairment which affects communication and may have an impact on a person’s narrative ability. The purpose of the present study was to analyse the narrative ability in aphasia by narrative interviews with people with aphasia and their partners. The interviews were scrutinised for strategies used in joint narration involving couples where one of the spouses has aphasia. The definition of strategies was methods to cope with communicative difficulties often due to aphasia. Strategies were also studied in an assessment of independent narration. The specific questions were: Which strategies do couples, consisting of one person with aphasia and their partner, use in joint narration? Which strategies does the person with aphasia use in independent narration? Are there any differences in the use of strategies in joint narration compared to independent narration? Five couples were recruited from conversational groups for people with aphasia in the south of Sweden. The couples were asked questions which were meant to encourage joint narration and the interviews were filmed. In addition to the interview, the narrative ability of the individuals with aphasia was assessed with the Swedish aphasia test A-ning. The interviews and the assessments were transcribed according to principles from conversation analysis. The result showed a variation regarding type of strategies occurring in the couples’ narrations and the frequency of these strategies. In joint narration, repetition was the strategy most commonly used by individuals with aphasia, followed by self-initiated self-repair, word search and gestures. The partners also used repetition to a high extent as well as appendor production. The conclusion of this study is that the narrative ability of the persons with aphasia in independent narration to some extent corresponded with their ability in joint narration. However, there were great differences between how the individuals with aphasia and their partners used strategies to cope with difficulties in joint narration. / Afasi medför påverkan på kommunikationen då den språkliga förmågan är nedsatt, vilket i sin tur inverkar på narrationen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den narrativa förmågan hos personer med afasi genom narrativa intervjuer med personer med afasi och deras partners. Med intervjuerna som utgångspunkt studerades vilka strategier, det vill säga metoder att hantera problem som uppstår i kommunikationen oftast till följd av afasin, som används vid gemensamt berättande i par där en av personerna har afasi samt vilka strategier personen med afasi använder vid självständigt berättande i testsituation. Frågeställningarna var: Vilka strategier används vid gemensamt berättande i par där en av personerna har afasi? Vilka strategier använder personen med afasi vid självständigt berättande i testsituation? Finns det skillnader i det gemensamma och enskilda berättandet vad gäller användningen av strategier? Via samtalsgrupper i södra Sverige för personer med afasi rekryterades fem par till studien. Paren filmades i berättande intervjuer där de fick svara på frågor som uppmuntrade till gemensamt berättande. Utöver intervjun utfördes även en formell testning av personen med afasi med narrationsdelen i A-ning. Både intervjuerna och testningarna transkriberades enligt samtalsanalytiska principer. Resultatet visade att det rådde variation gällande typ av strategier och hur ofta de förekom i parens berättande. De vanligast förekommande strategierna hos personerna med afasi vid gemensamt berättande var repetition, egeninitierad självreparation, ordsökning och gester. Även partners till personerna med afasi använde sig mest av repetition, följt av utökad produktion. Slutsatsen är att personernas med afasi narrationsförmåga i det enskilda berättandet till viss del överensstämde med deras narrationsförmåga i det gemensamma berättandet, samt att det fanns stora skillnader mellan hur personerna med afasi och deras partners använde sig av strategier för att hantera de svårigheter som uppstår i berättandet.