This article is to scrutinize Western media on the Ebola outbreak in West Africa by looking more closely at the largest Swedish newspapers. It is to investigate the otherization of Africa and the African, more specifically, whether there are Orientalist features within the media reporting that can construct an Africanness, the Africanization of Africa, as well as the reinforcement of West's own identity, the de-Africanization of the West, portarying it as non-African, and more importantly whether the Ebola disease has undergone this de-Africanization process. Thus, also investigating whether Orientalism is applicable on Africa. Mainly Edward Saïd's Orientalist theory is used as theoretical framework along with other scholars representing ideas that can support the Orientalist claim. What will be concluded is that there are certain news articles that can be interpreted in a way that reinforces the Orientalist discourse, but that these are well hidden and in some cases only implicitly understood due to the selective reporting on certain incidents.

In my diploma thesis I compare European and Asian approach to African continent. In the first chapter natural resources and strategic position of Africa is described. I deal with traditional business relationships with African partner, political relation, their agriculture production and tourism in Africa. In this chapter I apply Leamer's triangle, Dutch disease and terms of trade on relationship between African countries and their business partners. Second chapter analyzes factors which influence interests for cooperation between European and African countries. In the second half of this chapter I try to show how Africa sees European and Asian countries. I deal mainly with relationship between European and African integration, using the theory of the effects of economic blocs. In the last chapter I compare the approach of the European Union and Asian countries to Africa.

The goal of the thesis is to characterize specific features of China's foreign policy towards African continent and to analyze whether China is capable of contributing to long-term sustainable development in the poorest region of the world. The first chapter is focused on the theory of economic diplomacy and decribes its main functions, tools and actors. Following part represents a brief overview of the history of sino-african relations, with the aim to define the main motives for mutual cooperation. The characteristic of economic relations between China and Africa follows, with the focus on trade, foreign direct investment and development assistance. Conluding part deals with the identification and evaluation of main benefits and threats of the growing presence of China in Africa with respect to the long-term sustainable development in the region.

in English Mt. Cameroon is a hotspot of diversity and endemism in Africa. Recent research of avian bird communities along the elevational gradient on Mt. Cameroon based on point counts has shown low-elevation plateau of species richness. At the same time, range-restricted montane populations of birds on Mt. Cameroon are unusually abundant if compared to lowland species. I analysed data on community composition, species richness and abundance of birds using an alternative quantitative method - 200 m of understory mist nets erected for three consecutive days across seven elevational plots along the forested gradient of the Mt. Cameroon. First, I looked at the technical limits of this method and confirmed the general opinion that they are better at detecting small birds below 33 g, and that they mostly detected fewer individuals after the first day and always detected fewer new species after the first day of mist-netting. Mist nets detected high proportions of ground-feeding and understory birds and low proportions of birds foraging in higher strata in the lowland forest, which has a scarce understory and a dense canopy. Mist nets recorded similar proportions of birds foraging in all forest strata in the vastly open mid-elevation forest, which has a dense herbaceous understory. They detected higher...

<p>This thesis investigates the preconditions for a new type of migration among the highly skilled between Senegal and the EU, namely <em>circular migration</em>. The three most prominent actors in the shaping of the future migration pattern –the EU (administration), the Senegalese government and the future highly skilled migrants i.e. Senegalese university students –are studied by a combination of <em>social constructivism</em> and <em>critical discourse analysis</em>. The discourses are derived from official EU and Senegalese documents and from a survey as well as from semi-structured interviews with students at the two largest universities in Senegal. The analysis of the discourses shows three factors that point towards a change of the migration practice in favour of circular migration: first, an <em>interdiscursivity</em> between the migration, development and economic growth discourses; second, a <em>resemblance</em> between the three actors discourses on migration; and third, a <em>willingness</em> among all three actors to act for a mobility of knowledge and experience. Consequently, there are preconditions for circular migration between Senegal and the EU.</p>

<p>Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur bra skolböcker i samhällsorienterande ämnen lyckas förmedla en dynamisk och rättvis bild av Afrika. Mina frågeställningar är: Vilken bild av den afrikanska kontinenten och afrikanerna förmedlas av läroböckerna för högstadieelever? Hur dynamisk och mångfacetterad är egentligen den bilden? Ger läroböckerna en god möjlighet till en positiv identifikation med människor i Afrika? Hur skiljer sig denna bild från den som ges av den socialrealistiska afrikanska filmen <em>Borom Sarret</em>?</p><p>Läroboken är fortfarande ett viktigt strukturerande verktyg för läraren. Den styr till stor del fortfarande undervisningen på ett övergripande sätt. Trots detta är det inte många som verkar intressera sig för läroböckerna och deras utformning.</p><p><em>Lpo-94</em> nämner vikten av att förstå både det egna kulturarvet och delaktigheten i det gemensamma, om vikten av en stark identitet och en kulturell mångfald. Det bör rimligtvis innebära att man inte får försumma en hel kontinents kulturarv genom att enbart ta upp Afrikas historia när den varit viktig för Europas historiska utveckling. Detta är vad som sker i de allra flesta skolböcker.</p><p>Skolböckerna utgår alldeles för ofta från att vår kultur och vår utveckling är ett facit för hur andra länder bör se ut. De ger grovt generaliserande och stereotypa bilder av Afrika som ett enda stort u-land befolkat av anonyma afrikaner. Vi behöver en mer dynamisk och mindre generaliserande bild av Afrika och dess befolkning.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2000.

<p>I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor.</p><p>Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer. För att angripa följande problemområde har vi valt att använda en hermaneuetisk metod med inslag av fenomenografi. Konkret innebär det att vi har gått igenom missionärsbrev som presenteras i 1911 års upplaga av tidningen ”Missionsförbundet” och 1904-1906 års upplagor av EFS tidningsorgan ”Missionstidningen”. Vår studie visar att missionärerna från de skilda missionsorganisationerna i stort sett hade samstämmiga värderingar av afrikanerna.</p><p>I huvudsak kan vi se att missionärerna använde fyra olika typer av ideologier för att, dels förklara behovet av mission bland afrikanerna, dels förklara afrikanernas mentalitet och samhällssystem. Missionärernas värderingssystem bestod av en sammanblandning av patrialkala, liberala (idealistiska), socialdarwinistiska, kulturimperialistiska, samt i EFS fall imperialistiska idéströmningar. Studien har emellertid inte påvisat att missionärerna skulle inta en tydligt rasistisk hållning gentemot afrikanerna, dock tycks missionärerna ha ett behov av att distansera sig från afrikanerna och på så sätt bygga upp vissa rasbarriärer mellan folkgrupperna. Dock menade man inte att afrikanerna var mindre värda för att de skulle representera en lägre ras, utan de nedvärderande kommentarerna till afrikanerna och deras samhällen hänvisas istället till deras religion. Det var nämligen den som var upphovet till afrikanernas låga utvecklingsnivå.</p>

<p>The study is based on the need for economic development and higher employment in South Africa. Political measures encourage organisations, like the Christian, non-governmental organisation, Project Gateway to educate disadvantaged groups in entrepreneurship. Through interviews, I have studied a group of 23 entrepreneurs, who participated in the program four years ago. I was able to find 15 people, of who two fulfilled Project Gateways goal of the program. I do find this to be low and recommend that the organisation work on networking, changes in the mentorship program, education in Zulu and encouraging lending awareness among the students.</p> / <p>Denna studie grundar sig i behovet av arbeten och ekonomisk utveckling i Syd Afrika. Politiska åtgärder uppmuntrar organisationer som den kristna frivillige organisationen Project Gateway att utbilda utsatta grupper i entreprenörskap. Genom intervjuer har jag undersökt en grupp på 23 entreprenörer, fyra år efter det att de deltog i programmet. Av dessa hittade jag 15 personer varav 2 uppfyllde Projects Gateways mål med utbildningen. Detta anser jag vara lågt och rekommenderar organisationen att prioritera nätverks byggande, förändringar i mentorskaps programmet, utbildning i Zulu och kunskap i hur man lånar pengar för att starta företag.</p>

<p>Halving poverty until 2015 is something that all member states of United Nation have agreed up on by adopting the Millennium Development Goals MDG in 1991. The question asked in this paper is how much aid is needed in Tanzania, to reduce poverty by half. The method we use links estimated annual economic growth rates to the required amount of aid needed to halve poverty.</p><p>This study finds that during 2002-2015 Tanzania should receive between $37 to $43 (2002 US dollar) per year and capita depending on the underlying assumptions. Between 1994 and 2002 Tanzania received 36 dollar per year and capita so the amount of aid must at least be kept on the same level as preceding years and perhaps be increased to reach the goal of halving poverty until 2015.</p><p>Moreover, this study only calculates the cost of reaching the first MDG and not the cost of reaching the remaining goals stated in the United Nations Millennium Declaration.</p>

<p>FN påbörjade sina första biståndsprojekt för drygt 60 år sedan och i Sverige började man arbeta med organiserat bistånd under 60-talet. Det är alltså under relativt lång tid som världens rikare länder har försökt hjälpa de mindre rika länderna att utvecklas. Arbetet kring bistånd är dock mycket komplext och en hel del problem har uppstått under den här perioden.</p><p>Den här uppsatsen syftar till att belysa några av de risker som kan uppstå i samband med biståndsarbetet. Att risker uppstår är inte speciellt konstigt då två (eller flera) länder med ofta mycket olika politiska system ska samarbeta, eftersom värdegrunderna kan skilja sig avsevärt.</p><p>Resultatet har visat att dessa risker är svåra att hantera, vilket kan bero på olika faktorer som projektens omfattande storlek samt att givare och mottagare av bistånd inte alltid har samma uppfattning om hur biståndet bör användas. Resultatet har också visat att trots att man under en så pass lång period har arbetat aktivt med att utveckla och förbättra biståndsarbetet inte lyckats komma tillrätta med risker och problem som exempelvis korruption, ett problem som snarare tycks växa. Slutligen tyder resultatet också på att bistånd i vissa fall riskerar att göra mer skada än nytta, vilket visar på att arbetet kring bistånd måste förbättras avsevärt för att biståndet verkligen ska få de positiva följder som biståndsgivarna säger sig sträva efter.</p>