11 |
Värdegrundsarbete i fritidshemmet: : En fotbollsskolas möjligheter och begränsningar / Value education in an after-school program: : A practice of footballs possibilities and limitationsOvesson, Martin, Nors, Axel January 2019 (has links)
Syftet med det här utvecklingsarbetet är att lära elever olika strategier för att hantera konflikter och på det sättet minska konfliktförekomster. Tillvägagångssättet för utvecklingsarbetet var att genomföra en aktionsforskning där Söderströms aktionsforskningsmodell med åtta olika delar användes. Inriktningen för utvecklingsarbetet är konflikter på fotbollsplanen vilket är ett värdegrundsarbete. Tidigare forskning som berör värdegrundsarbete har granskats för att användas som vetenskaplig grund för vårt utvecklingsarbete. I arbetet genomfördes en nulägesanalys och därefter utfördes en praktisk aktion genom att upprätta en fotbollsskola. Fotbollsskolan bedrevs under fyra veckor med två aktivitetstillfällen varje vecka på ett fritidshem i södra Sverige där deltagandet var frivilligt. De elever som deltog återfanns i årskurserna 1–5. Efter genomförandet utfördes en innehållsanalys där resultatet analyserades utifrån arbetets frågeställningar och teoretiska ramverk vilket var den sociala inlärningsteorin. Metoderna som användes för generering av data vid nulägesanalysen och resultatet var strukturerade intervjuer och strukturerade observationer. Vi använde även utvärderingsleken fyra hörn och dagboksanteckningar för att generera data i resultatet. Indikationer på att utvecklingsarbetet har gett positiva resultat gällande förekomsten av konflikter kunde iakttas vid resultatet.
|
12 |
Brochure on the Educational Curriculum for SaxonySpiewok, Marie-Luise 04 June 2021 (has links)
The curriculum has set new courses, and sparked discussions about educational issues and teaching attitudes. Many parents have made positive comments about it. You too are of course welcome to have a look at the curriculum. The most important factor here is that you maintain good contact with the facility or childminder. Exercise your legal right to help the day-care centres and childminding facilities complete their tasks. The full version of the curriculum is available at www.kita-bildungsserver.de.
Redaktionsschluss: 21.12.2017
|
13 |
Vem är jag och vem blir jag? : En fallstudie om övergången från förskolan till förskoleklassen och fritidshemmetHögberg, Margareta January 2021 (has links)
The aim of the study has been to highlight opportunities and obstacles for children to develop a positive identity after the transition from preschool to preschool class and school-age educare. Previous research shows that an individual's perceived identity changes when transitioning to new contexts, which often entails new roles and new positions. Several studies also show that children have different conditions of adapting to a new context, which has been shown to depend, among other things, on how the transitions are organized.The approach of the study has been a case study, where identity forming in preschool class and school-age educare has been the focus. Data has been collected through semi-regular interviews with teachers in preschools, preschool class and school-age educare, five parents, special teacher, two principals, preschool manager, head of compulsory school and head of the Child and Education Administration. The respondents have been interviewed individually and in some cases in groups. The study has been based on questions concerning opportunities and obstacles to children's identity forming during the transition from preschool to preschool class and school-age educare, as well as the importance of the preschool class and school-age educare for children who are considered to fall outside the scope of what is considered normal in terms of behavioural problems.On the basis of the three questions, meaningbearing words were sought, which formed codes under which the material was sorted. Based on the codes a number of themes were identified.These themes were set in relation to previous research as well as the theoretical framework of thestudy, which was partly a system theoretic perspective and partly the concept of inclusion in terms of inclusion as a community.The results showed that it is important for children and parents to create a sense of security in the transition from preschool to the preschool class and school-age educare. A condition for this is a well-planned transition with good communication between home and school, as well as between the preschool and the new function. In light of the study's system theoretic perspective as well as the inclusion perspective, the results showed that there is an effort, especially pronounced from the management level, to move from a categorical to a relationel perspective. Finally, the results showed that there is potential for development in terms of both the role of the school-age educare and the development of a collaboration between both the school and parents and between parents. / Studiens syfte har varit att belysa möjligheter och hinder för barn att efter övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem utveckla en positiv identitet. Tidigare forskning visar att en individs upplevda identitet förändras vid övergång till nya sammanhang, vilket ofta medför nya roller och nya positioner. Flera studier visar att barn har olika förutsättningar att anpassa sig till ett nytt sammanhang. Något som bland annat visat sig bero på hur övergångarna är organiserade. Studiens ansats har varit en fallstudie, där identitetsformering i förskoleklass och fritidshem varit i fokus. Data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med lärare i förskola, förskoleklass och fritidshem, fem föräldrar, speciallärare, två rektorer, förskolechef, grundskolechef och chef för barn- och utbildningsförvaltningen. Respondenterna har intervjuats enskilt och i vissa fall i grupp. Studien har utgått från frågeställningar som berört möjligheter och hinder för barnens identitetsformering vid övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. Dessutom har en frågeställning sökt belysa vilken betydelse förskoleklassen och fritidshemmet har för barn som anses uppvisa någon form av beteendeproblematik.Utifrån de tre frågeställningarna kodades materialets betydelsebärande ord mot respektive frågeställning. Koderna sorterades under ett antal teman. I analysen relaterades identifierade teman till tidigare studier och till studiens teoretiska ramar, dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels begreppet inkludering i betydelsen inkludering som gemenskap.Resultatet visade att det för barn och föräldrar är viktigt att skapa en känsla av trygghet inför övergången från förskolan till förskoleklass och fritidshem. En förutsättning för detta är en väl planerad övergång med en god kommunikation mellan hem och skola, liksom mellan avlämnande förskola och de nya verksamheterna. I ljuset av studiens systemteoretiska perspektiv, liksom inkluderingsperspektivet, visade resultaten att det finns en strävan, framför allt från stöd- och ledningsnivå, att röra sig i riktning från ett kategoriskt perspektiv till ett relationellt perspektiv. Slutligen visade resultaten att det finns utvecklingspotential när det gäller både fritidshemmets roll och att utveckla samverkan mellan dels skolan och föräldrar, dels föräldrar sinsemellan.
|
14 |
Samverkan - ett samarbete på olika vilkor. : En vetenskaplig essä om samverkan i grundskolan mellan fritidshemslärare och klasslärare.Anar, Orhan, Mårdh, Sofia January 2023 (has links)
Syftet med denna vetenskapliga essä är att skapa en bredare och djupare förståelse kring problematiken med samverkan mellan fritidshemslärare och klasslärare. I läroplanen finns brister om vad samverkan ska innehålla och hur den bör utformas och vår gemensamma uppfattning är att det fortfarande finns brister i hur arbetet med samverkan sker. Denna vetenskapliga essä vilar på en hermeneutisk metod, vilket beskrivs som en lära för tolkning och metoden används för att skapa förståelse för våra erfarenheter och dilemman. Vi är två studerande till grundlärare i fritidshem som skrivit essän, vi delar liknande arbetslivserfarenhet inom skolvärlden och liknande uppfattning om problematiken kring samverkan. Fritidshemmet skall komplettera skolan, men i det vardagliga arbetet har vi under många år erfarit hur klasslärarens behov och önskemål har prioriterats under skoltiden och vi som fritidspersonal fått lämna våra arbetsuppgifter för att agera därefter. Erfarenheten vi besitter i samband med teorier och olika synsätt från forskare ger oss förutsättningar att tolka våra dilemman och genom dessa olika perspektiv reflektera över tolkningen av begreppet samverkan samt varför bristfälliga samarbeten uppstår mellan klasslärare och fritidspersonal. Vidare visar vår undersökning på hur vi kan samverka utifrån ett pedagogiskt synsätt snarare än att agera hjälpredor och assistenter åt klassläraren. Vi undersöker även vilka faktorer som skapar en problematisk samverkan samt vilka möjligheter som finns för en godtagbar struktur för samverkan, en struktur som pedagogerna följer och en struktur som ledningen ansvarar över. Resultatet visar på att det behöver skapas tid, samhörighet, samt gemensamma mål mellan pedagogerna för att samverkan skall fungera. Vi har med denna essä skapat oss en större förståelse för begreppet samverkan, fått insyn i klasslärarens perspektiv samt insett att samverkan inte vilar på oss enskilda individer att utföra utan att man som en enhet behöver samarbeta för att nå gemensamma mål för eleverna. / The purpose of this scientific essay is to create a broader and deeper understanding of the issues surrounding collaboration between after-school care teachers and class teachers. There are gaps in the curriculum about what collaboration should include and how it should be designed, and our common understanding is that there are still gaps in how collaboration is carried out. This scientific essay is based on a hermeneutic method, which is described as a doctrine of interpretation and is used to create understanding of our experiences and dilemmas. We are two people who have written the essay and we share similar work experience within the school world and similar understanding of the issues of collaboration. The leisure-time centre should complement the school, but in daily work we have experienced for many years how the class teacher's needs and wishes have been prioritized during school time and we as after-school care staff have had to leave our work tasks to act accordingly. The experience we possess in connection with theories and different viewpoints from researchers gives us the conditions to interpret our dilemmas and through these different perspectives reflect on the interpretation of the concept of collaboration and why inadequate collaborations arise between class teachers and after-school care staff. Furthermore, our study shows how we can collaborate from a pedagogical perspective rather than acting as helpers and assistants to the class teacher. We also investigate what factors create problematic collaboration and what opportunities there are for an acceptable structure for collaboration, a structure that the teachers follow and a structure that the management is responsible for. The result shows that time, solidarity, and common goals need to be created between the teachers in order for collaboration to work. With this essay, we have created a greater understanding of the concept of collaboration, gained insight into the class teacher's perspective, and realized that collaboration does not rest on us as individuals to perform, but that we need to cooperate as a unit to achieve common goals for the students.
|
15 |
Lekbaserad undervisning i fritidshemmet : En kvalitativ studie om lärare i fritidshems metoder och implementering i praktiken / Play-Based Teaching In After-School Care : A Qualitative Study Of Teachers' Methods And Implementation In PracticeLundqvist, Karin, Persson, Erik January 2024 (has links)
Denna studie undersöker hur lärare i fritidshem arbetar med lek som ett grundläggande pedagogiskt verktyg i fritidshemmets undervisning för att uppfylla de riktlinjer och mål som anges i fritidshemmets läroplan (Läroplanen för förskoleklass, grundskolan och fritidshem 22 kap. 4, 2022 [Lgr 22, 2022]). Genom en kvalitativ studie intervjuades lärare i fritidshem om deras metoder för att planera och genomföra lekbaserad undervisning enligt Skolverkets riktlinjer (Lgr 22, 2022) och vilka hinder de möter i den vardagliga praktiken. Resultatet av studien visar att trots flera försök från Skolverket att skapa tydligare riktlinjer i fritidshemmets läroplan, finns det fortfarande ett behov av ytterligare förtydliganden. Resultaten betonar också hur viktigt det är att lärarna har kompetensen att tolka läroplanen och anpassa sin undervisning så att den fungerar i praktiken och samtidigt uppfyller läroplansmålen. Genom en djupare insikt i dessa resultat kan förståelsen för kollegialt lärande, fortbildning och utveckling av lekbaserad undervisning i fritidshemmets undervisning förbättras. / This study examines how after-school care teachers use play as a fundamental pedagogical tool in after-school teaching to meet the guidelines and goals outlined in the after-school curriculum (Curriculum for the Preschool Class, Compulsory School, and After-School Center, Chapter 22, Section 4, 2022 [Lgr 22, 2022]). Through a qualitative study, after-school care teachers were interviewed about their methods for planning and implementing play-based teaching according to the guidelines of the Swedish National Agency for Education (Lgr 22, 2022) and the obstacles they face in everyday practice. The study's results show that despite several attempts by the Swedish National Agency for Education to create clearer guidelines in the after-school curriculum, there is still a need for further clarification. The results also emphasize the importance of teachers having the competence to interpret the curriculum and adapt their teaching so that it works in practice while also meeting curriculum goals. A deeper insight into these results can enhance the understanding of collegial learning, professional development, and the advancement of play-based teaching in after-school education.
|
16 |
Zájmové vzdělávání jako kompenzace jednostranné zátěže základní školy / Leisure education as a compensation for unilateral burden at basic schoolKuříková, Michaela January 2014 (has links)
Leisure education as a compenzation for unilateral burden at basic school Abstract This thesis deals with special interest education and its functions in relation to school-sided load. The theoretical part is based on the current state of education policy in the interest of education. Are also presented in detail the current issues of interest in learning Czech Republic (its functions, objectives, forms, leisure education institution, etc.) and Europe, where the pet training referred to as after-school care. In the practical part of the work carried out research on the benefits of leisure education for pupils in primary schools. The work also includes a proposal for defining the appropriate use of free time as compensation for unilateral burden of schooling. Keywords Leisure education, school club, leisure time, after-school care, the burden of the school environment, school educational program school clubs
|
17 |
"Säg förlåt nu, det är dags för lektion!" : En vetenskaplig essä om barns delaktighet i sin egen konflikthantering / ”Say sorry now, it’s time for class!” : A scientific essay about pupils own participation in the process of solving their conflictsBennetter, Teten January 2020 (has links)
”Say sorry now, it’s time for class” is a scientific essay written with the purpose of investigating to what degree we allow the pupils to take part in the process of solving conflicts. Do we let the pupil’s own thoughts, feelings and ideas be a part of the solution when solving conflicts or do we as teachers take over in these situations? The essay starts with a story portraying situation which is difficult to interpret that I have experienced in my profession in the afterschool care. The story depicts how teachers speak to pupils in different situations and how we talk to them when they are upset. The dilemmas I experienced in these situations are what brought me to this scientific essay. The method used in the scientific essay is writing with a hermeneutic approach, this means that I will focus on my own experiences and thoughts. I will reference literature and theories thereby deepening my reflections in order to learn from my own actions and evolve in my role as extended school teacher. Ross Greene’s theory of CPS (collaborative & proactive solutions) is the most prominent theory in this essay. / ”Säg förlåt nu, det är dags för lektion!” är en vetenskaplig essä skriven med syftet att undersöka till hur stor del vi låter eleverna vara delaktiga i processen kring konflikthantering. Låter vi elevernas egna tankar, känslor och idéer ta plats vid konflikthantering eller är det vi pedagoger som tar över dessa situationer? Essän utgår från en berättelse som gestaltar svårbedömda situationer som jag erfarit i min yrkesroll på fritidshemmet. Berättelsen skildrar hur pedagoger bemöter elever i olika konfliktsituationer och hur vi pratar med dem när de är i affekt. De dilemman jag upplever i dessa situationer är det som för mig vidare in i denna undersökande essä. I min vetenskapliga essä använder jag skrivandet som metod, samt tar mig an ett hermeneutiskt förhållningssätt, detta gör att jag sätter mina egna erfarenheter och tankar i fokus. Jag väver även in litteratur och teorier kring min erfarenhet och fördjupar min reflektion i syfte att lära mig från mina egna handlingar och utvecklas i min roll som blivande grundlärare med inriktning mot fritidshem. Ross Greenes teori kring samarbetsbaserad problemlösning CPS är den teori som lyfts mest i denna essä.
|
18 |
"Det är bra, för då har man något att göra" : Ett utvecklingsinriktat arbete om elevernas fria tid under deras skoltidVadaszi, Tommie, Carlsson, Simon January 2022 (has links)
Detta utvecklingsinriktade arbete fokuserar på elevers lunchraster. Rasten tolkar vi som barnens fria tid under deras skoltid där vårt syfte med arbetet har bland annat varit att skapa en tryggare lunchrast för eleverna och öka deras inflytande över rastaktiviteterna. Genom att organisera strukturerade rastaktiviteter för eleverna vill vi även erbjuda eleverna en bredare variation av aktiviteter under deras rast som utgår från deras egna intressen och behov. Genom att strukturera rastaktiviteter under elevernas rast, som utgår från elevernas egna förslag men som är planerade och organiserade av lärare, så får eleverna möjlighet till ett ökat inflytande över deras rast. Den strukturerade rastaktiviteten är en frivillig aktivitet för eleverna att delta i. Den erbjöds under elevernas lunchrast. Eftersom aktiviteterna har varit frivilliga att delta i, så utgår vi från att lärandet från aktiviteterna har varit situationsstyrt men också grupporienterat då eleverna väljer att delta samt lär dem sig tillsammans med andra genom lek. Inledningsvis knyter vi an till hur elevernas raster kopplas till fritidshemspedagogiken. Eleverna anses som centrala deltagare under arbetets gång då de bland annat varit med och fått bestämma innehållet av de rastaktiviteter som genomförts. För att identifiera vår utvecklingsbara fråga i verksamheten har samtal förts med fritidspedagogerna på fritidshemmet. Vi har fått ta del av skolans trygghetsenkät samt gjort en egen nulägesanalys över fritidshemmet som detta utvecklingsinriktade arbete har genomförts på. I arbetets syfte och mål förklarar vi vad syftet med arbetet är och vilka mål vi försökt arbeta mot under arbetets gång. Vi har genom tidigare forskning inom området fått fram väsentligt material som vi använde oss av under arbetets gång som utgångpunkter. Forskningen vägledde arbetet genom att kunna analysera och reflektera över de begrepp som var väsentliga till de aktioner som vi genomfört. Aktionsforskning var vårt val av metod som kom att knyta an det abstrakta med praktisk handling. De aktioner som genomfört är Trygghetkartor, Capture the flag, Fotbollsmatch samt Under hökens vingar. Resultaten av utfallen kopplade till trygghet ansågs som positivt då bland annat majoriteten av eleverna kände sig tryggare på flera platser på skolgården.
|
19 |
Problematiskt språkbruk bland elever i skolan och på fritidshemmet : En studie om fult språk och svordomarur ett elev- och pedagogperspektivHedin, Jessica, Makdissi Altun, Esther January 2024 (has links)
We are constantly surrounded by language, which affects our view of ourselves and the world around us. Children are especially affected by their language environment and will often adapt their speech to fit in among their friends. Nowadays it seems like cursing and insults has become more common among young students in the school environment, which worries us. This study presents our research on what we call problematic language, it is specified on students in middle school and their experience of the use of curses and insults around them. Our research was done by qualitative interviews with both students and teachers as the aim was to get different perspectives on how the students are affected. We have chosen to take the social perspective of language in our study together with the perspectives of previous research in the field of offensive language. What we discovered was that the students have a different view of the language use than teachers do. How words are perceived is very individual, it depends on the situation and the relations to those around. What is clear is that students get affected by their language environment and therefore need support and guidance in order to understand the effects of problematic language use. With this study we intend to bring awareness and knowledge that can benefit a healthy language environment for students in school and after school care
|
20 |
Literární dílna pedagoga volného času - vybraná tvorba Markéty Zinnerové / Literary workshop by leisure time educators - selected works by children´s book author Markéta ZinnerováJAŠKOVÁ, Eva January 2014 (has links)
Abstract This dissertation is aimed at exploring the utilization of select works by children's book author Markéta Zinnerová in literary education. The selected texts all feature a child protagonist in a difficult life situation with regards to their immediate or wider family circle. The vantage point was primarily the ouvre of M. Zinnerová, particularly the titles Indiáni z Větrova ('The Indians from Větrov'), Tajemství proutěného košíku ('The Secret of the Woven Basket'), and Kde padají hvězdy ('Where Stars Fall'). The dissertation is divided into a theoretical and a practical part. The theoretical part contains first a description of the general characteristics of narrative prose from the life of children with an emphasis on the issues of personal and social education. Furthermore, it focuses in detail on the utilisation of prose in literary education in primary schools, the methodology and different types of literary analysis and the insertion of all these activities into the relevant curriculum. The practical part deals with concrete classical and activising methods of application with regards to select texts from M. Zinnerová's works. The aim of the dissertation was to create work sheets based on excerpts from the prose of this author and to test them in practice in the environment of an after-school care centre where primary school children were to engage with them. This part of the dissertation describes said work sheets as well as the procedural methodology and the reasoning behind their creation. The work sheets were used when working with 3rd -grade school children in an after-school care centre. The ways in which they cooperated with us and were captivated by the texts, as well as the precise way in which the activities involved in working with the proposed sheets proceeded are described in the following chapter of the practical part. The concluding reflection upon the utilisation of the work sheets proposes certain possible corrections, expansions or other possible uses of these work sheets.
|
Page generated in 0.0789 seconds