Sammanfattning   I september 2015 beslutade världens länder att en plan för att uppnå hållbarhet skulle antas. Denna plan döptes till Agenda 2030 och består av 17 mål och 169 delmål som ska uppnås till år 2030.   Denna uppsats som du håller i din hand undersöker hur kommunerna i Gävleborgs län arbetar med implementeringen av Agendan samt hur uppföljningsprocessen går till hos respektive kommun. Uppsatsen tar även upp Länsstyrelsen Gävleborgs roll i det hela då de har fått i uppdrag av regeringen att implementera Agenda 2030 i Gävleborgs län. Uppsatsen tar upp de stöd Länsstyrelsen erbjuder till kommunerna runt om i länet för att Agendans mål kan uppnås av kommunerna, men den tar även upp vilket stöd kommunerna efterfrågar av Länsstyrelsen Gävleborg. Uppsatsen ger även en översikt över hur det går för kommunerna i länet och vilken fas de ligger i just nu. Studien lyfter även vikten av att följa upp under arbetets gång vilket kunde ses var en av svagheterna i arbetet med Agenda 21 och milleniemålen, där rutinen om uppföljning inte fanns.   Detta är en kvalitativ empirisk studie med semi-strukturerade frågor. I studien intervjuades fem personer som representerade sex av länets 10 kommuner. Därefter användes en tematisk analys för att sortera ut svaren som besvarar studiens syfte.

Orientador: Regina Celia Baptista Belluzzo / Resumo: A estruturação, análise e fomento de diretrizes em prol da sociedade é fundamental para que o poder público cumpra sua função social. Resulta que possuir instrumentos adequados e dinâmicos para este propósito se faz essencial. Um importante e significativo norteador para o planejamento das ações de desenvolvimento dos municípios é a Agenda 2030, definida pela ONU como sendo um plano de ação que busca erradicar a pobreza, proteger o planeta e garantir que as pessoas alcancem a paz e a prosperidade até o ano de 2030. A agenda inclui metas e os 17 ODS, que são os objetivos de desenvolvimento sustentável, sendo um plano de governo para toda a sociedade. O município de Bauru está localizado geograficamente no centro do estado mais populoso do Brasil, com população estimada de 344 mil pessoas, e com o Índice de Desenvolvimento Humano Municipal (IDHM) de 0,801, segundo o site do IBGE (2010). Esses indicadores macroeconômicos permitem formar uma ideia de desenvolvimento socioeconômico da cidade. No entanto, a cidade não possui plataforma própria que evidencie suas reais demandas, tornando relevante a geração de dados mais específicos e que sejam de seu domínio, possibilitando formular a qualquer tempo, as suas estratégias de desenvolvimento local. Os principais conceitos que permeiam este trabalho são políticas públicas, indicadores socioeconômicos e competência em informação e midiática, com o objetivo de oferecer elementos para a produção de informação de interesse do município e d... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The structuring, analysis and promotion of guidelines in favor of society is essential for the government to fulfill its social function. It follows that having adequate and dynamic instruments for this purpose is essential. An important and significant guide for planning municipal development actions is the 2030 Agenda, defined by the UN as an action plan that seeks to eradicate poverty, protect the planet and ensure that people achieve peace and prosperity up to 2030. The agenda includes objectives and the 17 OSGs, which are the objectives of sustainable development, being a governance plan for the entire society. Bauru is located geographically in the center of the most populous state in Brazil, with an estimated population of 344,000 inhabitants, and the Municipal Human Development Index (HDI) of 0.801, according to the IBGE website (2010). These macroeconomic indicators allow us to form an idea of the socio-economic development of the city. However, the city does not have its own platform to clearly highlight its needs, which makes it more relevant to generate more specific data found on its domain, allowing its local development strategies to be formulated at any time. The main concepts that permeate this work are public policies, socioeconomic indicators and media information and competence, with the aim of providing elements for the production of information of interest to the city and the dissemination of media for the various social sectors. The following research w... (Complete abstract click electronic access below) / Mestre

Purpose: The purpose of this study is to review the work process with Agenda 2030 within Kalmar and Växjö municipality. Through qualitative data collection via semi-structured interviews, the study will show how the work with Agenda 2030 differs between Kalmar and Växjö municipality. Problem formulation: How differs Kalmar and Växjö municipality’s work process with implementing a standard within sustainability,in regards to Agenda 2030. -How does Kalmar municipality work with implementation of Agenda 2030? -How does Växjö municipality work with implementation of Agenda 2030? Method: A case study that treats the differences in work process within sustainability development, through an inductive approach. The collection of data was made with a qualitative collection method. Conclusion: The results show that both municipalities are working to implement the Agenda 2030 goals, but the approaches are different. Kalmar and Växjö municipalities have different conditions in terms of designed sustainability programs and business plans. Furthermore, goals and goal images are presented based on each municipality, which causes a variation between the municipalities follow-ups and assignments. This also means that management and governance are applied with different methods to achieve their goals or link their goal images to assignments related to the municipal administrations. Keywords: Agenda 2030, Work process, Sustainable development, Leadership and Governance, Implementation, Municipal administration.

Die Agenda 2030 zur nachhaltigen Entwicklung enthält umfassende und komplexe Ziele. Diese durch Indikatoren zu messen, stellt eine große Herausforderung dar. Das entwickelte globale Indikatorenset befindet sich dabei im Spannungsfeld zwischen Wunsch und Realisierbarkeit. Insbesondere werden durch die beginnende praktische Umsetzung Datenlücken identifiziert, methodische und definitorische Fragen diskutiert und die Stärken und Schwächen der einzelnen Indikatoren veranschaulicht. So sind zukünftig Weiterentwicklungen der globalen Indikatoren, besonders in dem Maße wie neue Datenquellen zugänglich oder Methoden entwickelt werden, zu erwarten.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.

Denna undersökning har som övergripande syfte att undersöka vilka möjligheter scenografer och kostymdesigners har för att kunna arbeta med hållbarhet inom scenkonst. Studien fokuserar på att undersöka vilka konkreta verktyg scenkonstnärer, institutioner och branschorganisationer har till sitt förfogande idag och hur ett strategiskt hållbarhetsarbete kan läggas upp. Den undersöker också dilemmat mellan att vara både konstnär och hållbarhetsmedveten i en konstnärlig process. Metoden för undersökningen har varit att intervjua scenkonstnärer och branschorganisationer från Danmark, Norge och Sverige, för att få en helhetsbild av de olika ländernas hållbarhetsarbete och hur scenkonstbranschen medverkar till klimatomställningen. Undersökningen har analyserat material från en case study, intervjuer, litteratur, handlingsplaner och egna erfarenheter med syfte att undersöka hur scenkonstnärer arbetar med hållbarhet. Resultatet av studien visar att branschen i de olika länderna kommit olika långt i sitt hållbarhetsarbete samt att det saknas gemensamma verktyg, mål och handlingsplaner. Intervjuerna pekar också på värdet av att frågan tas på allvar, lyfts till ledningsnivå och att konstnärerna inkluderas i detta arbete. Studien har inte tagit hänsyn till huruvida extra resurser behöver tillkomma branschen för att göra tillräckliga åtgärder i tid men den pekar på vikten av att de stora institutionerna måste ta ett mer övergripande ansvar för att driva branschens framtida utveckling. Förhoppningsvis kommer studien att kunna användas som en igångsättare; av enskilda konstnärer, institutioner och andra berörda i deras omställningsarbete till en mer hållbar scenkonst.

Syfte: Studien syftar till att skapa en bredare förståelse för och jämföra hur svenska företag inom olika branscher tillämpar verksamhetsstyrning för att främja FN:s mål nummer 15 om biologisk mångfald. Målsättningen är att andra företag ska kunna identifiera goda exempel och inspireras av de tillvägagångssätt som tas upp i studien. Metod: En komparativ studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Empirisk data är insamlad genom sex stycken semi-strukturerade intervjuer med företagen: Nudie Jeans, Samhällsbyggnadsbolaget, Essity, Kinnarps, Kährs och Spendrups Slutsats: Företagen som har studerats tillämpar verksamhetsstyrning på flera olika sätt för att främja biologisk mångfald. Baserat på respondenternas svar kan slutsats dras att certifieringar är ett av det främsta verktyget som företagen använder. Även prestationsmätning har förekommit i stor utsträckning, och likaså policys och hållbarhetsredovisningar. Vidare har det visat sig att företagen fokuserar mycket på cirkularitet för att främja biologisk mångfald.

In 2015, the United Nations adopted 17 sustainable development goals (SDGs) and 169 dub-goals, for all United Nations member countries. The goals are referred to as Agenda 2030 which aims to be guidelines for the countries as well as deepen the commitments of implementation.This paper aims to identify opportunities for how the palm oil industry can, through a more sustainable way, help to achieve objectives of UN ́s goals number eight and thirteen, by examining how the government in Indonesia works. Goal number eight: Decent work and economic growth, and goal number thirteen: Climate action.The analysis has been conducted through a qualitative case study based on scientific articles and various documents.The method used is A political economic approach together with an stakeholders analysis, where all stakeholders seek to be identified. The Government of Indonesia is working towards more sustainable production of palm oil and is undertaken by several stakeholders on the way, for example, the implementation of Indonesian Sustainable Palm oil (ISPO), which the government of Indonesia has installed to make the palm oil industry somehow contribute to meeting the SDGs.

I Sverige är 85 % av befolkningen bosatt i städer och urbaniseringen har resulterat i förändrad markanvändning, vilket sätter press på naturens ekosystem. Ekosystemen skänker tjänster som luftrening, pollinering och naturupplevelser vilka är nödvändiga för människans välfärd. För att inte ekosystemtjänsterna ska förloras behöver den som planerar stadsbebyggelse ta hänsyn till naturens värden. Miljökvalitetsmålen och Agenda 2030 är mål som Sverige antagit för att säkerställa hållbara städer och biologisk mångfald, men trots politiska mål krävs det betydande arbetsinsatser från kommunerna för att lyckas implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen. Genom enkätundersökning och intervjuer kartlagdes aktiviteten över hur Sveriges kommuner arbetade med ekosystemtjänster, samt deras erfarenheter. Resultatet visade att kommunerna arbetade med ekosystemtjänster i varierad skala. Majoriteten arbetade med frågan lite grann, men var osäkra på hur de skulle arbeta systematiskt. Respondenterna bedömde sig ha stor kännedom om begreppet, men upplevde brist på förståelse hos politiker och tjänstemän. Majoriteten av kommunerna hade framtida planer på att implementera ekosystemtjänster i samhällsbyggnadsprocessen och var positiva till implementeringen, då den bidrog till bl.a. multifunktionella lösningar och hållbara städer. För att lyckas så bra som möjligt med implementeringen av ekosystemtjänster uppmuntras kommuner sprida kunskap bland olika grupper av tjänstemän, anpassa arbetsnivån efter organisationens förutsättningar samt systematiskt följa upp arbetsprocessen.

The United Nations (UN) has implemented a policy of gender mainstreaming in their agendas forboth sustainable development and urban development with the aim of improving gender equity in member statesthrough all of the organization’s work. However, many scholars have criticized the UN’s incorporation ofgender in these agendas for lacking systemic and coordinated policy schemes that are capable of ensuringgender equity. The majority of these analyses were performed shortly after the agendas’ introductions. In thisthesis, I return to these agendas a few years after their implementation to examine the discourses of gender inurban sustainability that they contain and consider whether these discourses are or are not reflected in thenational and local sustainable urban development agendas of one member state, Sweden, and its largest city,Stockholm. Critical Discourse Analysis (CDA) is used to identify such gendered discourses and determinewhether the ideologies they reflect are or are not contributing to the agendas’ stated aim to achieve genderequity. Findings show that there are both significant similarities and differences between discourses at all levels,with different degrees of both reinforcement of and opposition to status quo gender hierarchy at each level.Agendas at the national and local levels showed more evidence of anti-hierarchical ideology than theinternational level, suggesting that the gender equity work of member states need not be constrained by theshortcomings of the UN approach.