The purpose of this study is to investigate the primary motivation for studying abroad among students at Södertörn University, and also examine how the time studying abroad will affect the students on a personal level. The essay is based on a qualitative approach of ten interviews with students who have already completed an exchange program. With the help of the theoretical concepts of push and pull factors, motivation categories, human capital and previous research, the results and analysis showed a coherent pattern. It turns out that the majorities of students are primarily motivated by the opportunity to enjoy a nice nature, new environment and get to know new people. The time studying abroad mostly contributed to the student’s personal development and also gave an understanding of other people and different cultures. Therefore it became clear that it was only a couple of students that based their choice of studying abroad on motivation grounded in wanting to learn something, in terms of knowledge, which also had an accordance with the few students who indicated that they had gained knowledge-related experiences. Hence there appeared an unexpected social perspective, of which the motives are placed in a vast opportunity to participate in a unique experience, in a new country with new people and where experiences in form of personal development took place. / Syftet med denna studie är att undersöka primära motiv för utlandsstudier bland studenter på Södertörns högskola samt hur studietiden utomlands påverkar studenterna på ett personligt plan. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ ansats av tio intervjuer med studenter som redan har genomfört en utlandsstudie. Med hjälp av de teoretiska begreppen push samt pull faktorer, motivationskategorier, humankapital och även tidigare forskning visar resultat och analys ett sammanhängande mönster. Det visar sig att majoriteten av studenterna främst har motiverats av möjligheten att få uppleva en fin natur, ny miljö och lära känna nya människor. Studietiden utomlands påverkade främst studenternas personliga utveckling och gav en förståelse för andra människor och nya kulturer. Det var endast ett par studenter som framförde kunskapsmässiga motiv för utlandsstudier och kunskapsmässiga erfarenheter som resultat av utlandsstudierna. Därav framträdde ett oväntat socialt perspektiv, vars motiv och effekter är placerade i en övervägande möjlighet att delta i en unik upplevelse i ett nytt land med nya människor, där erfarenheter i form av personlig utveckling blivit aktuellt.

Idag är unga vuxna mer stillasittande än landets 85-åringar och vi är mindre fysiskt aktiva än någonsin. Att vara fysiskt aktiv är stark förknippat med fysiskt välmående och kroppsideal. Sällan associeras fysiskt aktivitet med kognitiv utveckling och få är medvetna om de effekter fysisk aktivitet har på oss människor. Syftet med denna kvalitativa studie är att studera hur en grupp studenter upplever att deras akademiska prestationer påverkas av fysisk aktivitet. Studien är baserad på sex intervjuer där urvalsgruppen utgörs av universitetsstudenter, som alla i varierande mängd är fysiskt aktiva. Resultatet visar att det finns en tydlig uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar studenternas akademiska arbete i positiv bemärkelse.

Vissa elever i svenska skolan väljer att sitta tysta i klassrummet. Syftet med denna litteraturstudie var att utröna vad aktuell forskning säger om "tysta elever" och vilka konsekvenser denna tystnad kan få för dessa elevers prestationer i klassrummet. De frågor som ställdes för att besvara studiens syfte var: ”Varför väljer vissa elever att vara tysta?” och ”På vilket sätt påverkas tysta elevers prestationer i ämnet svenska?”. En systematisk litteraturstudie genomfördes och fyra studier användes för att besvara syftet och de ställda frågorna. Resultatet visar att det finns många anledningar till varför elever väljer att vara tysta. Exempel på dessa anledningar kan vara blyghet, talängslan, ointresse, tidspress och mobbing. Resultatet visar också till viss del att tysta och blyga elever riskerar att få svårt att utveckla de färdigheter som målen i svenska kräver. Denna studie belyser också vikten av att fler studier inom detta område görs i Sverige.

Possible selves är en dynamisk del av självkonceptet. Internationella studier har pekat på att akademiska possible selves kan vara en viktig förklaring till skillnader i skolresultat mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa skillnader är högst aktuella i en svensk kontext. Samtidigt har sådana studier inte genomförts i Sverige. Avsikten med föreliggande kvalitativa studie var att studera hurpojkar från socioekonomiskt utsatta miljöer konstruerar skolans betydelse för sin självbild genom sina akademiska possible selves. Sju respondenter intervjuades och materialet analyserades med en Interpretativ Fenomenologisk Analys (IPA).Analysen frambringade fyra huvudteman: Social identitet som akademiskt jag; Svenska skolan som en möjlighet till klassresa – en välsignelse eller börda?; Självförstärkande strategier samt; Förlitande till lärarinteraktion som självreglerande funktion. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Materialet pekar på att svårigheterna för ungdomarna att lyckas akademiskt ligger i en oförmåga till att självreglera sitt beteende så att det är i linje med akademiska possible selves. Resultaten är unika i avseendet att de visar att pojkarna förlitar sig till lärare som självreglerande funktion.

The concept of post-WIMP-based (post Windows, Icons, Menus, Pointer) digital services can best be described as interfaces which are moving away from the traditional workspace environment with computers (desktop or laptop) controlled by a mouse and a keyboard. Post-WIMP interfaces focus on intuitive and tactile usage, such as touch or gestures in the air (among others). Libraries have recently begun exploring technology based on post-WIMP maneuver mechanisms, but little research has investigated the outcome. This thesis focuses on the implementation and results of post-WIMP-based technologies within the academic library space. The thesis aims to understand the libraries’ purposes and hopes for the implementation, but also to pin down elements concerning context, space and social norms that seem to have an impact on the actual usage. The subject is approached by exploring ‘early adopters’ and their experiences with these kinds of technologies. This is done through an interview study with key figures within academic library organisations that have implemented the technologies, both employees and users such as teachers and doctoral students. The interview material is explored through a theoretical framework focusing on socio-technical premises and social factors within the human computer interaction research field. The study shows that the usage is affected by factors such as resources within the organization, the infrastructure of space and user expectations on an academic environment. Sponta-neous use of public services tends to be short and “less academic” while usage within closed spaces tends to be longer and linked to the academic field.

In the year of 1996, the Swedish government decided that all of Sweden’s different authorities must set an example and work towards sustainable development (Arvidsson, 2004). Every agency had therefore an obligation to procure an environmental management system and integrate into its operations (SFS 2009:907). Every agency whose work may have a significant impact on the environment should invest in environmental certification according to ISO14001 and register in accordance with Regulation no 1221/2009 of the European Parliament and of the Council. What is not stated in the decision made by the Swedish government is which of these agencies whose activities entail a significant environmental impact are. Nowhere is it either described how the other agencies are to plan, carry out and document this work. Thus, the question raises of how the academic libraries at government funded colleges and universities have chosen to work to reduce their environmental impact. As well how they work towards sustainable development. How is it that some academic libraries with their higher education institution have chosen to be certified according to ISO 14001? At the same time as some academic libraries with their higher education institution have chosen not to become certified? Does this very costly and labour-intensive certification have any impact on the libraries' everyday work? These questions are important to ask as libraries are generally a fundamental part of Swedish society. To answer these questions the authors of this student essay have chosen to interview four different academic libraries around Sweden. Two of these libraries have, with their higher education institution, chosen to be certified according to ISO 14001 and two of the libraries have not chosen to be certified according to ISO 14001. Afterwards the authors decided to compare the libraries with one another with help of Eco Management and Audit Scheme (EMAS).

The aim of this thesis is to create an understanding of Swedish academic libraries’ work relating to social media and how the libraries’ policies affect this. The study was conducted through interviews with three librarians from different universities, and reviews of their written policies. The results were analysed with the help of Evert Gummesson’s theories concerning relationship marketing. The libraries as a whole wish to use social medias as a way of reaching their users and to give them a broader understanding of the libraries’ activities. The study also shows that the librarians have a good sense of what kind of social media presence their libraries should have, and the importance of both content and tone. They work continuously in groups with questions concerning social media. Whether or not tasks concerning social media is integrated in the everyday work differs between the libraries. Where the work has not been integrated or supported by the manager, the work has proved more difficult and cumbersome. This, and the fact that many of the followers are other libraries or librarians, shows that networking with different parts of the library industry also are important relationships to nurture. The study also shows that all the libraries have policy documents in one way or another, but that the content of these can vary greatly. Most libraries choose to create some type of policy document before creating a social media account, in part to show to the managers, in part to create an understanding for themselves of what it is they want to achieve with their social media.

Ofta saknar studenter motivation för att lägga ned tillräckligt med tid på en kurs för att lära sig så mycket som möjligt. Den här uppsatsen undersökte därför hur olika presentationer av data i en simulering av en självkvantifieringsapp kunde påverka medieteknikstudenters motivation till att studera i kursen Flervariabelanalys. Undersökningen tog även upp aspekten om deltagarnas studietimmar påverkades av att se hur andra kurskamrater presterade. Vi avgränsade oss till att inte undersöka hur effektivt deltagarna studerade eller hur de presterade på tentamen, på grund av tidsbrist. De 17 deltagarna i undersökningen studerade sitt andra år vid Medieteknikprogrammet på KTH och loggade sina studietimmar under fem dagar. Därefter fick de datan presenterad för sig i fem olika designförslag och gav feedback på förslagen. Slutligen svarade de på en längre, avslutande enkät. Undersökningens resultat visade att de flesta hade högre mål än faktisk prestation räknat i antal studietimmar under veckans gång. De designutskick som motiverade mest innehöll en lugn bakgrund, motiverande citat eller sammanfattande diagram. Det designutskick som motiverade minst innehöll tidigare års betygsfördelning över tentamen i Flervariabelanalys. Baserat på resultatet anser vi bland annat att en självkvantifieringsapp inte ska bevara användarnas anonymitet, för att uppmuntra till jämförelser med andra användare, att appen ska ge användarna kontinuerlig feedback, exempelvis i form av sammanfattande diagram, och att användaren ska kunna anpassa designen av appen via appens inställningar. / There are many times when students lack the motivation to spend enough time on a course to learn as much as possible. Therefore, this essay studied how different presentations of data in a simulation of a self-quantified app could affect Media Technology students’ motivation for studying in the course Calculus in Several Variable. The study also included the aspect if the participants’ hours of studying were affected by how fellow students performed. We did not include how effective the participants studied or how they performed on the exam, due to lack of time. The 17 participants in the study were in their second year at the Media Technology program at KTH and they logged their hours of studying during five days. After that they got the presentation of the data in different design proposals. Finally, they answered a longer, conclusive questionnaire. The result of the study showed that most of the participants had higher goals than actual performance, counted in number of hours of studying during the week. The design proposals that motivated the participants the most a calm background, inspiring quotations or a summarizing diagram. The design proposal that motivated the participants the least showed the distribution of grades of previous years for the Calculus in Several Variable exams. Based on our results, we find, among other things, that a self-quantified app should not keep the users’ anonymity, for encouraging comparison with other users, that the app should provide the users with continuous feedback, for example a summarizing diagram, and that the user should be able to adjust the design of the app via the settings of the app.

This study investigated what Swedish public and academic libraries expressed on their Facebook pages. This study looked at similarities and differences between public and academic libraries through the lens of the Four spaces model by Jochumsen et al. (2012). Data was collected from three public and three academic libraries’ Facebook posts. The data was analyzed through qualitative content analysis, inspired by Zhang and Wildemuth (2017).  The results indicated that Facebook was used partly in different ways in public and academic libraries. Public libraries used Facebook to promote literature, human rights, and they also focused on posts for younger audiences. The academic libraries mostly focused on helping students with their studies. There were also some differences within the same library type; for instance, one of the academic libraries did not focus on content for students. The four spaces model Jochumsen et al. (2012) considers the changing roles of the public library in society and how libraries can show legitimacy in their new environment. Results indicated that the public libraries primarily expressed the learning space, and secondarily, the inspiration space. Academic libraries mostly expressed the learning space. The meeting space and the performative space were seldom expressed, both in public and academic libraries.

År 2022 genomfördes en plockanalys på Biomedicinskt centrum, BMC, i Uppsala för att bland annat studera mängd och sorts plast som behandlas vid källsortering. Fastighetsägaren Akademiska Hus har som övergripande mål att nå klimatneutralitet år 2035 och arbetar mot detta med andra lokala aktörer i fokusgruppen Jakten på plasten. Fokusgruppen är ett forum där olika aktörer kan mötas för att öka uppmärksamhet kring källsortering och återvinning. Plockanalysen visade att det finns möjlighet till förbättring kring återvinningen av plast. Denna rapport ämnar studera hur källsorteringssystemet ser ut idag och vilka orsaker som ligger till grund för att plast sorteras ut felaktigt. I slutsatserna från plockanalysen lyftes frigolit fram som särskilt problematisk. Den skickas enligt instruktion som restavfall, vilket beror på frigolitens skrymmande egenskaper och bristande möjligheter till liknande komprimering som övrigt plastavfall. I containern för restavfall finns en komprimator som lämpar sig bättre för frigolit. I rapporten har extra fokus lagts på just frigoliten och alternativa lösningar till återvinning har studerats utifrån deras klimatnytta.  I en enkätundersökning framkom det att medarbetare på BMC i hög utsträckning tycker att källsortering av plast är viktigt men att det inte alltid är tydligt hur plasten ska sorteras ut. Både när det kommer till riktlinjer från BMC men också utifrån osäkerhet kring vilken typ av plast det är och därav hur den ska sorteras. Förslag på lösningar till detta är att öka informationen genom att se till att all information finns tillgänglig på både svenska och engelska och grundligare information skulle kunna finnas att tillgå via exempelvis en QR-kod på sopkärlen. Om man vill förnya det visuella systemet kring återvinning skulle loggorna kunna uppdateras utifrån ett standardiserat nordiskt system som Avfall Sverige varit med att ta fram. Om frigolit skickas till materialåtervinning istället för energiåtervinning skulle klimatnyttan bli cirka 400 kg koldioxidekvivalenter per år. Transporten har en relativt liten inverkan på klimatnyttan medan återvinningen av frigoliten spelar större roll. Därför kan det finnas intresse av att skicka frigolit till materialåtervinning, även om detta inte kan göras lokalt likt energiåtervinning. Kostnader för de olika alternativen har ej jämförts men en komprimeringsmaskin skulle kunna minska frigolitens volym med upp till en faktor 50. En sådan maskin skulle troligtvis kosta mer jämfört med att, som nu, sortera ut frigoliten i restavfall. Med alternativet att komprimera frigolit skulle transportutgifter kunna minskas.  Som framtida steg skulle djupare samarbeten mellan producenter, användare och återvinnare kunna utvecklas för att hitta lösningar som fungerar för samtliga aktörer i kedjan. Jakten på plasten lämpar sig för detta där Akademiska Hus kan knyta band till andra företag med liknande behov för att tillsammans hitta kostnadseffektiva lösningar på exempelvis uppsamling och transport av frigolit för att öka attraktiviteten kring materialåtervinning jämfört med energiåtervinning.