Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ”en skola för alla” innebär. De teoretiska utgångspunkterna är den symboliska interaktionismen,speglingsprocessen samt det relationella och det punktuella perspektivet. Den metod som har använts är en kvalitativ ansats i form av intervjuer och en vinjett har använts som redskap vid insamling av material. Tre pedagoger på gymnasiet intervjuades. Samtalen spelades in och materialet bearbetades sedan med hjälp av den hermeneutiska cirkeln för att tolka och förstå helheten och delarna. Resultatet visar på att pedagogerna arbetar aktivt med att bygga upp sociala relationer och med att stärka elevers tro på sig själva. Det framkom även att det finns en stark koppling mellan sociala relationer och självförtroende i förhållande till socialisation och kunskapsutveckling. Pedagogerna menade att för att eleverna ska kunna utvecklas socialt och kunskapsmässigt måste det först byggas upp sociala relationer och självförtroende. Pedagogerna gav flera konkreta exempel på hur det här arbetet kan se ut i den vardagliga pedagogiska praktiken.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn. Resultat i studien visar även att förskollärare anser uppdraget att möta alla barn svårt i och med tidsbristen samt de stora barngrupperna på förskolan. Förskollärares uppfattningar visar att smågrupper är en bra metod för att klara av att möta alla barn. I studiens svar framgår även att ett gemensamt förhållningssätt samt reflektion är av vikt då det gäller att möta alla barn. Resultatet visar både förskollärares uppfattningar av uppdraget att möta alla barn samt även metoder för hur detta kan göras i förskolan.

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare upplever begreppet inkludering, hur de beskriver sig arbeta med det samt vilka erfarenheter de har av inkluderingsarbetet i förskolan. För att få svar på vår frågeställning kring vilka möjligheter och svårigheter förskollärare upplever i arbetet med inkludering har personliga intervjuer genomförts. I undersökningen har fyra förskollärare medverkat från två olika förskolor. I resultatet framkommer det att samtliga förskollärare ser på begreppet inkludering som viktigt och aktuellt. Förskollärarna har gemensam syn på att inkludering innebär att alla barnen får möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet utifrån de egna förutsättningarna. Alla förskollärare är även överens om att pedagogen har en central roll i hur möjligheterna för inkludering utformas, men det pedagogiska arbetet sker på olika sätt på de två olika förskolorna. Förskollärarna beskriver barns möjligheter till inkludering som beroende av en närvarande pedagog som är lyhörd för barnens behov. Vidare lyfts miljön som en betydelsefull faktor där barns möjlighet till deltagande kan möjliggöras eller begränsas. Barns sociala samspel med varandra är återkommande i intervjusvaren och det sociokulturella perspektivet sätts i relation till det resultats som lyfts fram.

I förskolan strävar personalen efter att uppfylla målen som står i Läroplan för förskolan (Lpfö98, rev. 2016) och där hänvisas det bland annat till att alla barn ska vara inkluderade och att detska vara en skola för alla. I dagens förskola är många barn i behov av särskilt stöd och mångautav de barnen har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med denna studie är att synliggörapedagogers dagliga arbetssätt med att inkludera barn med intellektuell funktionsnedsättning iförskolan. Frågeställningarna är utformade för att besvara syftet och för att få en inblick i vadinkludering betyder för förskollärare.För att få svar på syftet har kvalitativ metod använts med ostrukturerade intervjuer. Femförskollärare valdes ut för intervjuerna genom bekvämlighetsurval och genomfördes på tvåolika förskolor i västra Sverige. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutisk vetenskapsteorioch den sociokulturella ämnesteorin. Hermeneutik är en tolkningslära som går ut på att skapaen förståelse vilket denna studie syftar till. Den sociokulturella teorin handlar om att lära isamspel med andra vilket är viktigt för alla barn oavsett om de har funktionsnedsättning ellerinte. Intervjuerna spelades in och sedan gjordes det transkribering för att kunna börja koda alldata som i sin tur blev ett tydligt resultat.Resultatet visar på att de medverkande förskollärarna är medvetna i sitt arbete när det gäller attinkludera alla barn och de anser att det inte är svårt så länge det finns förutsättningar förinkludering. Förskollärarna menar att med mer utbildning, kunskap och även mindrebarngrupper ökas förutsättningarna. Alla förskollärarna i studien beskriver begreppetinkludering på olika sätt. Det de har gemensamt är att alla barn ska ha rätt till att delta och gessamma förutsättningar. Det kommer även fram att pedagogerna beskriver begreppet integreringmer än vad de beskriver inkludering när de svarar på vad inkludering betyder för dem.

No description available.

Ett känt problem som har berört det flesta människor är att det finns svårigheter med att öppna olika förpackningar av något slag. Det här är förmodligen inte ett vardagsproblem som riktar sig till alla människor, men av dem som berörs, påverkas dem även i fler produkter som inte är anpassade efter deras behov. Det här bevisar att någonstans i utvecklingen och i formgivningsprocessen att andra målgrupper exkluderas. Den här studien undersöker hur en utveckling av en brandsläckare kan genomföras med hjälp av en designprocess som heter: design för alla. Syftet för studien är att utveckla dagens traditionella brandsläckare till en mer anpassad variant för människor med försvårad rörelseförmåga, men som även fungerar för andra människor. För att få en övergripande syn på hur problematiken ser ut idag, grundar studien sig i design för alla och i användarcentrerad design. Med detta menas att studiens fokus ligger på användarnas specifika krav och behov genom intervjuer och workshops. Studien resulterade i en lyckad produktframtagning där det bevisas att med en mer inkluderande designprocess kan flera behov och krav för fler människor uppnås i en och samma produkt. / A common problem that almost everyone has encountered, is the difficulty to open different packages of some sort. This is probably not an everyday problem for the whole world, but the ones who are having trouble with it are having trouble with lots of other products that are not fitted to their needs. This proves that somewhere during the development and design process that people are being excluded. This study examines how a development on fire extinguisher can be made with a Universal design process. The purpose of this study is to develop today´s traditional fire extinguisher into a more adapted version for the people with specific needs but that will also work for everyone else to. To get an overall view and understanding of what the problem is, the study is based on Universal design but also user-centered design. This means that the focus of the work will be on the user specifics requirements and needs through interviews and workshops. This study resulted in a successful product development where it’s shown that with a more inclusive design process, multiple needs and requirements for more people can be achieved in just one product.

Denna studie är inspirerad av metodansatsen Grundad teori och omfattar kvalitativa intervjuer med nio rektorer som är ansvariga för kommunala skolor inom årskurserna F-6i tre kommuner i landet. Syftet med studien har varit att beskriva och problematisera rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdragmed inriktning mot läs-och skrivutveckling. Eftersom den tidigare forskning som finns kring rektorers uppfattningar och erfarenheter av den specialpedagogiska verksamheten (Nilholm, m.fl, 2007, Lindqvist, 2013) riktar in sig mot specialpedagogers arbete väcktes ett intresse för denna studie då jag upplevde att det saknades forskning om rektorers syn på speciallärares yrkesroll. I studien har jag funnit att rektorers tidigare erfarenhet av specialpedagogik tycks ha en viss inverkan när det gäller hur de beskriver organiseringen av speciallärares arbete på skolorna. När det gäller rektorers uppfattningar och erfarenheter kring de förebyggande och åtgärdande insatser som speciallärare bör arbeta med nämns vikten av tidiga insatser, att speciallärares spetskompetens bör spridas genom handledning till övriga pedagoger samt att skolans verksamhet bör präglas av ett kollegialt lärande mellan elevhälsans personal och övriga personal som framgångsfaktorer som bör genomsyra hela skolans verksamhet. Rektorers uppfattningar och erfarenheter av speciallärares uppdrag visar även att den kompensatoriska synen på specialpedagogik övervägs i studien där eleven plockas ut från undervisningen för att få hjälp i form av en till en undervisning i ett angränsande grupprum. Att det kompensatoriska perspektivet är övervägande inom skolans verksamhet är något som Nilholm (2007) tidigare har visat. Enligt rektorerna handlar detta om en tradition som är svår att bryta. I studien finnsäven exempel på det kritiska perspektivets framväxt där rektorer beskriver att speciallärare arbetar mer i klassrummet tillsammans medordinarie klasslärare samt dilemmaperspektivet som handlar om att det inte alltid finns en enkel lösning på de problem som uppkommer inom skolans värld.

No description available.

Björk, Marcus (2021). En skola för alla en intervjustudie om tolkningar och svårigheter med implementering av policydirektiv i lärarprofessionen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Kunskapsbidraget är att pedagoger som tar del av denna studie ska kunna se goda exempel och möjligheter istället för hinder i arbetet mot en inkluderande skola.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att få en uppfattning om vad en rektor, två specialpedagoger och fyra lärare i en kommunal grundskola anser att uttrycket ”en skola för alla” innebär och hur skolan arbetar med begreppet för att inkludera alla elever. Studien ämnar besvara följande frågeställningar: Rektorers, specialpedagogers och lärares perspektiv och beskrivningar av: • Inkludering Strategier för stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd. Hur beskriver rektor, specialpedagog och lärare ”en skola för alla”? Vad har det för betydelser och innebörder? Vilka möjligheter, hinder, svårigheter och motstånd finns det?   Teori Studien utgår ifrån tillgänglighetsmodellen. Modellen innebär att relationen mellan de olika delarna i samspelet förändras över tid. Samspelet påverkar hur långt individen kan nå i sin utveckling och sitt lärande. Utifrån elevens behov och förutsättningar bildar de fyra delarna en helhet (www.spsm.se). Studien utgår också ifrån det specialpedagogiska perspektivet.   Metod Studien utgår från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var intervju av sex informanter. En innehållsanalys användes vid analys och bearbetning av intervjuerna, där mönster och teman strukturerat kom fram.   3   Resultat Studiens resultat skildrade att ambitionen om ”en skola för alla” är svår att uppnå. Svårigheter med inkludering ansågs vara bland annat brist på kompetens och lokalernas begränsningar.   Specialpedagogiska implikationer Det behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydlig pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras. Här ska specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring inkludering och bemötande av elever i ”en skola för alla”.   Ambitionen att se elevernas olikheter och anpassa undervisningen till elevens varierade behov är utmärkande för inkludering som grund. Inkludering handlar inte bara om utbildning utan också hur vi vill att samhället ska se ut i framtiden (Persson & Persson, 2012).