The construction industry is considered an industry where manual handling is preferable to digital tools. A construction project includes many different actors who perform different services for the client. The information associated with a specific product group is massive, information is often lost, misinterpreted, or forgotten. This in turn leads to the studied company losing money, time, and efficiency. In today's construction industry, there are a variety of digital tools that companies use.The aim of the study is to study the challenges of digitizing the supply chain to a construction site and how these challenges can be addressed. The study was based on a combination of the theory applied with an abductive approach. This is followed by a qualitative research method to gain a broader and more detailed view of the selected subject. The theory is based on primary and secondary data in the form of three interviews conducted at the studied company linked to the study's two issues. Secondary data has been used when the theory is taken from scientific articles, course literatures and the case company intranet. With the help of the respondents' experiences, a result has been produced.For example, change means that an organization corrects existing ways of working. To achieve this, it is necessary to analyse the current situation to identify deficiencies, deviations, and present opportunities for improvement. An organization can adjust its way of working and be ready for change without creating major difficulties and complications. The Internet of Things and the digital tools have made working methods more efficient. This has made it possible to develop difficulties and deviations much more easily, which means that companies can act in real time to remove their difficulties. A system like ERP enables organizations to further develop their digitization into more specific business systems that cover and manage the flow of information effectively.The conclusion is that it requires knowledge and a conscious selection of digital systems for it to work well. This reduces the risk of different types of waste. The limitations of the work are that only three interviews have been conducted, which limits the strength of the results.

Covid-19 pandemin ledde till att stora delar av världens utbildningsväsen tvingades ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker möjligheter som digitala verktyg bidrar med för att lösa utmaningar med elevers lärande, då matematikundervisning övergår till distansundervisning. Sex semistrukturerade videointervjuer genomfördes med matematiklärare från gymnasieskolor runtom i Sverige. Kategorierna som identifierades utifrån intervjuerna var Elevers motivation och matematikprestationer, Bedömning samt Kommunikation. Flera elevers motivation missgynnades av den fysiska distansen, men vissa gynnades av situationen. En rättvis bedömning ansågs omöjlig att genomföra och den synkrona kommunikationen minskade då elever drog sig för att be om hjälp. Digitala verktyg möjliggjorde dock högre närvaro, formativ bedömning samt ökad asynkron kommunikation på distans. I diskussionen framställs de möjligheter med digitala verktyg som denna studie bidrar med samt bekräftar lärares upplevelser av eleverna mot tidigare forskning om elevers upplevelser i distansundervisning. / The covid-19 pandemic led to large parts of the world's education system being forced to switch to distance education. This study examines opportunities that digital tools contribute  to solving challenges with students learning, as mathematics education is transitioned to distance learning. Six semi-structured video interviews were conducted with mathematics teachers from upper secondary schools around Sweden. The categories identified on the basis of the interviews were Student motivation and mathematics performance, Assessment and Communication. Several students' motivation was disadvantaged by the physical distance, but some were favored by the situation. A fair assessment was considered impossible to carry out and synchronous communication decreased as students withdrew to ask for help. However, digital tools allow for higher attendance, formative assessment and increased asynchronous distance communication. The discussion highlights the opportunities with digital tools that this study contributes to and that teachers 'experiences of students are confirmed by previous research on students' experiences in distance education.

Studien syftar till att få djupare insikt i vad elgitarrlärare på kommunala musik- och kulturskolor använder för undervisningsmaterial, hur de motiverar användandet och på vilka sätt materialet verkar inspirerande på eleverna. I bakgrundsavsnittet presenteras tidigare forskning och annan litteratur som berör studien samt de teoretiska utgångspunkterna. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation.  Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med tre elgitarrlärare som undervisar inom den kommunala musik- eller kulturskolan. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på undervisningsmaterial i elgitarrundervisning samt hur de motiverar användandet av den och om den är inspirerande.  Deras undervisningsmaterial kan vara lika men ingångarna eller hur de använder dem, kan vara olika till sättet de används på.  Vad de menar är inspirerande motiverar också deras val av material men motiveringen kan också ha en annan bakgrund. Materialet i sig behöver inte vara motiverande eller inspirerande utan det som är viktigast är den inre motivationen och inspirationen till att vilja fördjupa sig i elgitarrspel: Att eleven har en egen drivkraft! I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att elgitarrlärarna har olika metoder för att lära ut att spela elgitarr. Trots att undervisningen handlar om att lära sig spela elgitarr visar lärarna på olika pedagogiker för att lära ut.  Ibland använder lärarna sig av samma redskap men trots detta så kan de använda dem på skilda sätt. / This study aims to create deeper insight in what kind of equipment electric guitar teachers use  in their teaching, how they motivate it and also if it is inspiring.  The background chapter presents previous research and other literature in the field and also the theoretical basis for the study, the socio-cultural perspective on learning and communication. The data consists of qualitative interviews with three electric guitar teachers who teaches at the school of music and art.  The results chapter show the teacher’s view on the subject, - teaching material in electric guitar teaching and how they motivate it´s use and also if it is inspiring. Their teaching materials may be equal but how they utilize them is different What they mean is that an inspirational teaching material also motivates their choice of the same. But the opinion - what is inspiring may also be of a different view. The teaching material doesn´t need to be inspiring. Most important is the inner inspiration that motivates to immerse in electric guitar playing. In the concluding discussion the results are discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. It appears that in spite of the tuition of electric guitar playing the tuition shape depends on the teacher. Sometimes the teacher uses same tools, but they may use them differently.

Information sharing is fundamental in supply chain networks. How information is enabled, kept, and shared is referred to as information sharing. A new predicament occurred for organizations and businesses because of the Covid-19 pandemic. Distributed work was soon implemented, posing additional issues. Employees altered their work habits, and more and more work were completed digitally. Companies resumed to work on site once the virus was no longer recognized as a socially harmful illness. From the standpoint of employees, the study compares how information sharing is experienced before and after dispersed work. A survey was used to perform the research, which included both quantitative questions and open free text questions. The answer options for the quantitative questions are based on a five-point Likert scale. The open free text questions are analyzed using thematic analysis. The findings reveal that following the distributed work, access, sharing, and storage of work-related information has improved. More meetings are being held virtually, and digital technologies have become more prevalent. Furthermore, the findings reveal that employees have improved their ability to use digital technologies, which has resulted in them feeling more confident in their job roles following the distributed work. / I försörjningskedjor så är informationsdelning en central del. Informationsdelning syftar till hur information möjliggörs, lagras och delas. En ny situation uppstod för organisationer och företag i logistikbranschen till följd av Covid-19 pandemin. Distansarbete infördes hastigt och medförde nya utmaningar. Medarbetare fick förändrade arbetssätt och mer arbete utfördes digitalt. När viruset inte längre klassificerades som en samhällsfarlig sjukdom återgick organisationer och företag till arbete på plats. Studien behandlar hur informationsdelningen upplevs innan jämfört med efter distansarbete ur ett medarbetarperspektiv. Undersökningen utfördes genom en enkätundersökning som innehåller både kvantitativa frågor och öppna fritextfrågor. För kvantitativa enkätfrågorna utgår svarsalternativen utifrån en femgradig Likertsskala. De öppna enkätfrågorna är fritextfrågor som analyseras genom en tematisk analys. Resultatet visar tendenser till att tillgång, delning och lagring av arbetsrelaterad information blivit bättre efter distansarbetet. Fler möten anordnas digitalt och digitala verktyg har blivit bättre anpassade för verksamheten. Vidare visar resultatet även att medarbetarna blivit bättre på att använda digitala verktyg efter distansarbetet, detta har i sin tur medfört att de trivs bättre i sin arbetsroll.

Titel: Digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin - En kvalitativ studie av svenska redovisningsbyråer  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alice Larsson och Lovisa Bergström Handledare: Jean Claude Mutiganda Datum: 2022 - Juni Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi som utgångspunkt där det empiriska materialet har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulter från fyra redovisningsbyråer och har kompletterats med en dokumentanalys.  Resultat och slutsats: Redovisningskonsulternas arbete har påverkats och förändrats i det avseende att de behövde ställa om till ett digitalt arbetssätt vilket medförde en ökning av distansarbete och användning av digitala verktyg. Samtliga redovisningsbyråer som deltog i studien hade påbörjat digitaliseringsprocessen redan innan pandemin bröt ut vilket medförde att medarbetarna redan besatt de kunskaper och förutsättningar som krävdes för omställningen till ett digitalt arbetssätt. Examensarbetets bidrag: Studiens främsta bidrag är att skapa en förståelse för digitaliseringens påverkan på redovisningskonsulters arbete under covid-19-pandemin. Det teoretiska bidraget är att visa samband mellan digitaliseringen, covid-19-pandemin, organisatoriskt lärande och dess påverkan på redovisningskonsulters arbete. Det praktiska bidraget riktas till organisationer inom redovisningsbranschen eftersom den bidrar med en förståelse för hur digitaliseringsprocessen och fungerande lärandeprocesser kan hjälpa organisationer att hantera en period av kris.  Förslag till fortsatt forskning: Att skapa en förståelse för det faktiska utfallet av covid-19-pandemins påverkan på redovisningskonsulters arbetssätt är intressant för framtida forskning. Ytterligare ett förslag är att djupgående undersöka en organisation för att få en mer detaljerad bild av det organisatoriska lärandet och dess funktion inom verksamheten. / Title: The impact of digitalization on accounting consultants work during the covid-19 pandemic – A qualitative study of Swedish accounting firms   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Alice Larsson and Lovisa Bergström Supervisor: Jean Claude Mutiganda  Date: 2022 - June Aim: The aim with the thesis is to create an understanding of the impact of digitalization on accounting consultants work during the covid-19 pandemic. Method: This study has a qualitative research strategy as foundation where the empirical material has been gathered through semi structured interviews and a document analysis. A total of seven interviews were made with accounting consultants from four different accounting firms, and the interviews were complemented by a document analysis. Result and conclusion: The accounting consultants work has been affected and is still being affected in the regards where they had to adjust to a digital way of work which also increased working from home and use of digital tools. All the accounting firms that participated in the study had already started the digitalization process before the outbreak of the covid-19 pandemic which meant that the accounting consultant already had the knowledge and tools needed for the adjustment to a more digital way of work. Contribution of the thesis: The main contribution of the study is to create an understanding of the impact of digitalization on accounting consultants work during covid-19 pandemic. The theoretical contribution is to show a connection between digitalization, covid-19 pandemic, organizational learning and its impact on accounting consultant’s work. The practical contribution is aimed for organizations in the accounting industry as it contributes with an understanding of the digitalization process and that functional learning processes can help organizations handle a period of crisis. Suggestions for future research: Creating an understanding for the actual result of the impact of covid-19 pandemic on accounting consultants work is interesting for future research. Another suggestion is to thoroughly investigate an organization to create a more detailed picture of organizational learning and its function within the business.

The purpose of this essay is to investigate preschool educators' views on digitalization at work. We have investigated preschool educators' views on digitalization and how the educators digital competence affects the use of digital tools. We also want to find out what preschool educator´s consider is a digital tool and how the digitization process is expressed. The essay's questions are the following: What are preschool educators' views on digitization, what is included in the concept of digital tools according to preschool educators, how preschool educators work with digital tools and what preschool educators consider are opportunities and obstacles with digitization in preschool. The essay has a qualitative analysis and is based on educators´ stories from interviews that we analyze from two theoretical perspectives. The two theoretical perspectives we start from are the sociocultural perspective with concepts such artifacts and mediations and phenomenology perspective. We can see the results that show that educators believe that they have too little digital competence due to the constant digital development that takes place in our culture. The educators have a view that digitization means taking the help of digital tools in everyday life. We also see that the Ipad is the digital tool that educators use most in the activities together with the children. / Syftet med denna uppsats är att undersöka förskollärares och barnskötares syn på digitalisering i sitt arbete. Vi har undersökt förskollärare och barnskötares syn på digitalisering och hur derasdigitala kompetens påverkar användningen av digitala verktyg. Vi vill också ta reda på vad förskollärare och barnskötare anser är ett digitalt verktyg och hur digitaliseringsprocessen uttrycks. Uppsatsens frågor följer: Vilken syn har förskolepedagoger på digitalisering, vad ingår i begreppet digitala verktyg enligt förskolepedagogerna, hur arbetar förskolepedagoger med digitala verktyg i förskolan samt vad ser förskolepedagoger för möjligheter och hinder med digitalisering inom förskolan. Uppsatsen har en kvalitativ analys och är baserad på förskolepedagogers erfarenheter och dess berättelser från intervjuer. Intervjuerna har vianalyserar ur två teoretiska perspektiv. De två teoretiska perspektiv vi utgår från är det sociokulturella perspektivet och fenomenologiska perspektivet. Vi kan se resultat som visar att förskolepedagoger anser att de har för lite digital kompetens på grund av den ständiga digitala utvecklingen som sker i vår kultur. Förskolepedagogerna anser att digitalisering innebär att man använder digitala verktyg i vardagen. Vi ser också att Ipad är det digitala verktyget som förskolepedagoger använder sig av mest i aktiviteter tillsammans med barnen.

The aim of the study is to contribute insights into digital tools in technology education in preschool. The study examines preschool teachers’ perceptions of digital tools and their impact on children's interest in teaching. In order to find this out, the study also examines preschool teachers’ different knowledge and experiences since it can have an impact on how they see and work with these tools. The study's scientific approach is based on a hermeneutic perspective that forms the basis for the qualitative method choice in the form of interviews. It can be stated that the preschool teachers' knowledge varied despite the fact that they had received further education. It was possible to identify some uncertainty about the use of digital tools in technology education. Furthermore, it can be stated that the informants considered several different advantages of digital tools. They saw opportunities to use digital tools through educational development. These opportunities were for example when preschool teachers considered that digital tools added a depth for the education and as a reinforcement of what the children were doing.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about the prerequisites for conducting teaching in programming for year F-3, linked to the subject of technology. The method chosen for this study is a quantitative questionnaire survey, that includes teachers who teach students in the grades F-3. The survey was distributed as a web survey and was shared on the Facebook platform in various teacher groups. A total of 84 questionnaire responses were collected from teachers around Sweden. The study wants to show what teachers' perceptions, conditions and challenges are in conducting teaching in programming and how they interpret the new criteria in the syllabus. The results show that the majority of teachers are positive about teaching programming. Nevertheless, many of the respondents believe that there are major challenges when it comes to teaching programming linked to the subject of technology. Some challenges are, for example, the teacher's lack of subject knowledge, the distribution of analogue and digital resources that varies from school to school and time-consuming work for the teacher from planning to implementation of teaching. Almost half of the teachers lack training or continuing education in programming and less than half have already received competence development. Another recommendation I want to give to the profession is to give the teacher the opportunity for competence development in programming. / Syftet med studien är att bidra till mer kunskap om vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisning i programmering för årskurs F-3, kopplat till teknikämnet. Metoden som valts till den här studien är en kvantitativ enkätundersökning där det ingår lärare som undervisar elever i årskurs F-3. Enkäten distribuerades som en webbenkät och delades på plattformen Facebook i olika lärargrupper. Totalt samlades 84 enkätsvar in från lärare runt om i Sverige. Studien vill visa vad lärare har för uppfattningar, förutsättningar och utmaningar med att bedriva undervisning i programmering samt hur de tolkar de nya kriterierna i kursplanen.  Resultatet visar att majoriteten av lärarna är positiva till att undervisa i programmering. Trots det anser många av respondenterna att det finns stora utmaningar när det gäller undervisning i programmering kopplat för ämnet teknik. Några utmaningarna är exempelvis lärarens bristande ämneskunskaper, fördelningen av analoga och digitala resurser varierar från skola till skola samt tidskrävande arbete för läraren från planering till genomförande av undervisning. Nästan hälften av lärarna saknar utbildning eller fortbildning inom programmering och färre än hälften har redan fått kompetensutveckling. Vidare rekommendation jag vill ge till verksamheten är att ge läraren möjlighet till kompetensutveckling inom programmering.

The market has been evolving lately, with the introduction of more and more digital tools that industries are making use to improve their overall operations within the Production process. The integration of digital tools within the Product realization process has major advantages in improving production performance. Many large industries make use of digital tools to digitize their products making them smart products. Implementing these digital tools can be beneficial for reshaping the organization which can lead to better customer satisfaction and improve business strategy. This project explores different digital tools that can be integrated with the product realization process and how these tools contribute to the different production development phases. This thesis presents a detailed study of the digital tools Simulation, Visualization, Emulation, and Digital twins which can be integrated with the product development process. A pre-study is conducted to gather knowledge regarding the application of these tools and further discover how these tools can support the Product realization process and is used to describe which tool works best at which stage of the product realization process, which can be used to improve the efficiency and accuracy of the production process. Implementing these digital tools within the production facility can be associated to smart factory paradigm of the Fourth industrial revolution Industry4.0.This research aims to contribute to the use of digital tools in the production processes and aids in bridging the gap between traditional and modern manufacturing methods. The outcome of this study is to clarify how the above-mentioned digital tools are linked to the product realization process to support an efficient and digitalized production development, also mentioning the strengths and weaknesses of these tools. The resulting analysis has provided a framework developed to support an efficient digitalized production development and preparation process for assembly tasks utilizing human and robot collaboration. This research paper can be used as a guide for companies that want to explore how implementing digital tools in their product realization process and how it may improve their productivity.

Digitaliseringen är något som ständigt påverkar samhället och medför att arbetsuppgifterförändras. Det leder till att vissa arbetsuppgifter utförs automatiskt och byts ut mot exempelvismer analytiska arbetsuppgifter. Förändringar som sker i samhället medför att bådeekonomiarbetsmarknaden och ekonomiutbildningar behöver anpassa sig efter dessaförändringar vilket inte alltid är helt enkelt. Tidigare forskning visar på att förändringar inomuniversitet ofta tar längre tid att genomföra än på arbetsmarknaden då universitet kan ansesvara trögrörliga. Därav kan det upplevas att det existerar ett gap mellan ekonomiyrken ochekonomiutbildning. Det ledde till studiens syfte som var att skapa en förståelse för hurinnehållet i ekonomiutbildningar återspeglas av de förändringar som sker inom ekonomiyrkeni samband med digitaliseringen samt att undersöka huruvida det existerar ett gap mellanarbetsmarknaden och ekonomiutbildningen. För att kunna undersöka detta gjordes en fallstudieav Handelshögskolan i Göteborg som är en av de största handelshögskolorna i Sverige. Denteoretiska referensram som skapades ämnade att ligga till grund för att kunna analysera ämnet. Studien utgick från en kvalitativ metod då empiriinsamlingen som genomfördes främstfokuserade på tolkning och granskning av data. Empirin som samlades in hade som syfte skapaen förståelse för hur ekonomiutbildningarna ser ut idag och samlades in genom att studeraprogrambeskrivning och kursplaner på Handelshögskolan i Göteborg samt genom en intervjumed en programansvarig på samma universitet. Resultatet av analysen visade på attdigitalisering framträder i programbeskrivningen och kursplaner genom digitala verktyg ochkompetenser samt att studenterna får förståelse för digitaliseringens effekter i samhället. Vidarevisade resultatet att universitets förändringar i undervisningen inte alltid är synliga iutbildningens kursplaner vilket kan vara en anledning till att det upplevs att digitaliseringeninte tar sig anspråk i utbildningen i den omfattning som den faktiskt gör. / Digitization is something that constantly affects society and causes tasks to change. This leadsto certain tasks being performed automatically and being replaced by more analytical tasks.Changes that take place in society result in that both the economics labor market and economicseducation need to adapt to these changes, which is not always simple. Previous research showsthat changes within universities often take longer to implement than in the labor market becauseuniversities can be sluggish. Therefore, it can be experienced that there is a gap betweeneconomics professions and economics education. This led to the purpose of the study, whichwas to create an understanding of how the content of economics education is reflected in thechanges that are taking place in the economics professions in connection with digitalization,and to investigate whether there is a gap between the labor market and economics education.In order to investigate this, a case study was conducted by the Gothenburg School ofEconomics, which is one of the largest business schools in Sweden. The theoretical frameintended to form the basis for analyzing the subject. The study was based on a qualitativemethod since the empirical collection that was carried out mainly focused on interpretation andreview of data. The purpose of the empirical data collection was to create an understanding ofwhat economics education looks like today and was collected by studying program descriptionsand syllabi at the Gothenburg School of Economics and an interview with a program managerat the same university. The results of the analysis showed that digitization appears in theprogram description and syllabi by digital tools and competencies together with that studentsgain an understanding of the effects of digitization in society. Furthermore, the results showedthat the university's changes in teaching are not always visible in the education's syllabi, whichmay be a reason why it is felt that digitalization does not take hold in the education to the extentthat it actually does.